De flesta har en tillsvidareanställning, nära fyra av fem är rektor eller biträdande rektor och nära 60 procent har upp till 25 underställda. Och den genomsnittliga månadslönen var i september i fjol drygt 41 000 kronor.
Det är några av resultaten av förbundets första riktade enkät till medlemmar inom den privata sektorn.

De privatanställda medlemmarna har också i hög grad svarat på enkäten. Svarsfrekvensen är 67 procent. Lika många kvinnor som män svarade.
- Det är mycket glädjande att så många har svarat på vår enkät, säger ombudsman Britt Sundström, ansvarig för den privata sektorn på Sveriges Skolledarförbund.
- Vi har fått en bra bild som ger oss ett gott underlag för vår service till våra medlemmar i den privata sektorn.

Hälften av de privatanställda medlemmarna har mellan fyra och 12 års erfarenhet som skolledare. En av fem har längre erfarenhet. 86 procent har verksamhetsansvar i skollagens mening. Lika många, 86 procent, har en tillsvidareanställning. När det gäller semester har 36 procent hade fler semesterdagar än 30 per år.
De privata medlemmarna finns över hela landet men flest finns självklart i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län, där också de flesta fristående skolorna återfinns. Där är också löneläget högre än i övriga landet.

Enkäten innehöll ett 30-tal frågor framför allt om lön och andra villkor. Lönen avser september 2010.
Några frågor handlade om hur löneprocessen går till.
- Det är viktigt att förbereda sig ordentligt, med statistik och lönekriterier. Föreberedelserna är a och o. Fler skulle tjäna på att förebereda sig bättre, säger Britt Sundström och uppmanar till att söka information till exempel på Saco Lönesök, i förbundets material och på hemsidan.

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är inte så stor bland de privatanställda medlemmarna, män tjänar dock i genomsnitt mer. Lönerna är också ganska lika när det gäller skolform – en privat anställd skolledare på grundskolan tjänar ungefär lika mycket som sin gymnasiekollega.
I januari i år arbetade 96 procent av de privatanställda över. Totalt beräknar nära 40 procent att de arbetar övertid en timme per dag om man slår ut timmarna.

För 68 procent ingår övertidsersättningen i lönen, en av fyra kompenseras antingen i pengar eller tid.
- Resultaten av enkäten gör att vi kan ge bättre stöd till våra medlemmar till exempel inför en ny anställning. Och vår erfarenhet är att det är vid byte av arbetsgivare som man verkligen kan förbättra sin lön, säger Britt Sundström.
Men det är viktigt att se över alla anställningsvillkor. Att läsa igenom anställningskontraktet innan man undertecknar det. Att ta reda på hur övertid, semester och så vidare regleras.

Nästa år kommer den här första enkäten att följas upp. Då blir det möjligt att se vilken löneutveckling medlemmarna har.
Dessutom är flera av frågorna i enkäten kopplade till de medlemsundersökningar som Saco kontinuerligt gör. Svaren utgör underlag för Sacos utredningar och rapporter om akademikernas lön och arbetsvillkor i Sverige. 

Kerstin Weyler

(Nr 2/2011)