Två bilder av skolan gav Per Thullberg: den ena handlar om att svenska elever är positiva till sin skola, gillar sina lärare och trivs i största allmänhet. Den andra: föräldrar som begär ledighet för sina barn utanför loven. Respekten skolans arbete luckras upp.
Hur är det möjligt med dessa bilder samtidigt, funderade generaldirektören högt. Vad är det uttryck för?
Skolverkets rapport, Attityder till skolan, visar en positiv bild av svensk skola, men den syn som föräldrar visar visavi skolan genom att inte respektera arbetstiderna är en helt annan, menar Per Thullberg.
Skolverket har de senaste åren arbetat intensivt med de många reformer som nu börjar ta form. Nyligen lämnade verket över sina kursplaneförslag för grundskolan, som regeringen ska besluta om. Dagarna efter valet i höst lämnas fastställs ämnesplanerna för den nya gymnasieskolan av Skolverket.
Skolverket skrev 2003 till dåvarande regeringen om vad verket ansåg behövde göras för att förbättra elevernas resultat. Utgångspunkten var bland annat den stora nationella utvärderingen av skolan.
- Vi pekade på vad som behövde göras med bakgrund av de kunskaper om skolan som vi då hade, berättade Per Thullberg.
Uppdragen kom genast i retur. Ny rektorsutbildning, nya nationella prov och nya kursplaner blev några av verkets arbetsuppgifter.
Men att inte också diskutera skolans finansiering, som en förklaring bland andra av de försämrade resultaten, är som att gå som katten runt het gröt, menade en av ordförandekonferensens deltagare.
Han fick ett snabbt svar från generaldirektören.
-Vi kan inte ha några synpunkter på skolans finansiering, men vi kan utvärdera. Vi har till exempel sett att kommunerna fördelar resurser helt schablonmässigt. Fördelar pengarna utan någon som helst uppföljning och utvärdering.
En diskussion om Skolverket kontra Skolinspektionens uppgifter, en snabb orientering om vad som är aktuellt och problemet med att små kommuner har svårt ekonomiskt att skicka personal på Lärarlyft (ja, att det är ett problem höll generaldirektören med om) avslutade ordförandekonferensens inledning.
Under kommande pass diskuterades bland annat de många rapporter som kommit den senaste tiden om skolledarnas roll och betydelse i skolan (SKL:s rapport om framgångsrika kommuner, Oecd-rapporten om skolledarskap och Kairos Future om framtidens skolledare). Avtalsrörelsen på den kommunala sidan och uppföljningar av kongressuppdrag var också punkter på distriktsordförandenas schema.

text: Kerstin Weyler

(Nr 5-6/2010)