Förbundsstyrelsen följer regelbundet utvecklingen när det gäller kongressmålet jämställda löner mellan män och kvinnor. Ombudsman Mikael Crona har nyligen tagit fram statistiska uppgifter, presenterade i staplar, på denna utveckling.
Resultatet är både knepigt och intressant.
Tittar man på de statistiska staplarna för kvinnors medellön som andel i procent av mäns medellön för åren 2000 och fram till och med 2007, och med åtskilda staplar för grundskola och gymnasium, blir det precis hugget som stucket.
Något år är kvinnors löneläge inom grundskolan någon liten procentandel under männens på en skala som löper från 0 till 100, men tvärtom på gymnasiesidan.
Ett par år ligger kvinnornas medellön spikrakt på 100 procentlinjen av männens medellön för både grundskola och gymnasieskola.
Av de åtta mätåren ligger kvinnors medellön på gymnasiet något lite högre än männens i fem fall, precis lika i två fall, aningen under bara ett av de åtta åren. År 2004 är kvinnors medellön lite högre både inom grundskola och gymnasieskola.
Vad händer om man förfinar skalan och visar den med start på 96 procent och upp till 102 procent (mer behövs inte, man fångar alla skillnader däremellan)? Då ser man att kvinnors medellön på gymnasiesidan är uppe och nosar på 99 - 99,5 procent av männens de flesta år, på grundskolesidan finns en liten fluktuation neråt 98,5. Ett år, 2004, är "medelkvinnolönen" 100,5 procent av männens på gymnasiet, 101 procent i grundskolan.
Om man sedan tittar på löneutvecklingen för kommunanställda kvinnor och män för åren 2000 - 2007, då är kvinnornas löneutveckling bättre än männens samtliga år, vilket naturligtvis skulle kunna vara en korrigering av lägre löner tidigare, det går inte att veta i högre grad än det man får ut av de båda andra diagrammen, som pekar på väldigt små skillnader.
Med dessa små och mellan könen svajande löneskillnader konstaterade, kan vi då veta vad dessa skillnader beror på i praktiken? Svaret är nej.
- Siffrorna särskiljer inte mellan löner i glesbygd eller storstad, inte när det gäller ålder eller hur många år man jobbat, inte heller utifrån hur många underställda man har, konstaterar ombudsman Mikael Crona, som tagit fram statistiken.
- Och det låter sig knappast göras. Dessutom kan "lönepopulationerna" till sin sammansättning skilja sig åt i alla sådana här avseenden från ett år till ett annat.
- Teoretiskt sett kan det gömma sig ojämställda löner - till fördel för det ena eller andra könet. Men det går inte att visa. Det vi kan få fram är enbart bruttosiffror.

text: Kerstin Lööv

(10/2008)