Välgenomtänkt resursanvändning ger framgångsrika skolor
Professor Mikael Alexandersson presenterade alldeles ny forskningsöversikt om skolledares betydelse för elevers resultat på Sveriges Skolledarförbunds seminarium i Almedalen på måndagen.
Höga förväntningar i alla led, är den framgångsrika formeln.
Ledarskap är något av ett nyckelord under de inledande dagarna på årets Almedalsvecka. Det handlar om ledarskap i samhällets alla institutioner. Även om skolan och dess frågor inte kan konkurrera lika framgångsrikt som tidigare med jobb och utanförskap, nämnde statsminister Fredrik Reinfeldt skolans ledarskap som en av de viktigaste framgångsfaktorerna för svenska elever.
Och professor Mikael Alexandersson kunde understryka betydelsen i sitt anförande under förbundets första seminarium på måndagen.
Den stora salen i kårhuset Rindi var fullsatt med gotländska och tillresande skolledare.
I våras publicerades en stor forskningsöversikt över skolans ledarskap från USA., Principal Managemant Instructions Rating Scale, PIMRS, har gått igenom 110 forskningsöversikter om skolans ledarskap.
I sex punkter sammanfattade Mikael Alexandersson vad man funnit för faktorer för en framgångsrik skola och därmed ett framgångsrikt skolledarskap, både i den nya forskningsöversikten och i tidigare, bland annat från forskning om framgångsrika skolor och metastudier från början av 2000-talet.
- Rektor ramar in och kommunicerar skolans budskap.
- Rektor leder skolans utveckling bland annat genom uppföljning och utvärdering.
- Rektor betonar vikten av höga mål.
- Rektor skapar en konstruktiv anda kring elevers lärande.
- Rektor motiverar lärare att skapa framgång.
- Rektor "skyddar" lärares undervisningstid.
I den senaste forskningsöversikten slås ytterligare fem framgångsfaktorer fast, några desamma som tidigare.
Avgörande är hur skolledaren skapar relationer med sina lärare, hur lärare rekryteras och hur skolledaren använder resurserna, management, hur administrationen sköts och hur samspelet med det omgivande samhället fungerar.
Den allra viktigaste faktorn för elevers resultat är rektors management, enligt Alexandersson.
Svensk forskning om skolledarskap har inte i samma utsträckning som den amerikanska, haft fokus på resultat.
Det har mer handlat om rektorsrollen, det demokratiska uppdraget, det statliga uppdraget och legitimitetsfrågor. Men forskning som tar sin utgångspunkt i skolans resultat börjar komma. Skälet, menar Alexandersson, är idag ställs krav på resultat i mycket högre utsträckning än tidigare.
Om framgångsrika skolor, lärare och för den delen elever också, ska beskrivas med två ord är det höga förväntningar. Höga förväntningar ger bättre resultat i alla delar av skolan.
Mikael Alexandersson har också en bakgrund som skolledare i slutet av 1980-talet. Den stora skillnaden mellan då och nu är uppdraget, menar han.
- Då var rektors uppdrag rätt otydligt men självständigt. Utfördes i bästa fall i dialog med länsskolnämnderna.
Nu är statens uppdrag mycket tydligare.
Sveriges Skolledarförbund menar att skolledarens uppdrag är ett slags dubbelkommando från både stat och kommun och präglas av en stor komplexitet.
- Tror du att politikerna uppfattar det, frågade förbundets ordförande Lars Flodin Mikael Alexandersson.
- Jag förstår om politikerna är okunniga om skolledaruppdraget, eftersom det är så dåligt med svensk forskning om ledarskapet i svensk skola. Det är svårt att få ett underlag och därför styrs mycket av tyckande och anekdoter.
Politikernas beslutsunderlag blir heller inte bättre av att skolmyndigheter, som till exempel Skolverket, talar retoriskt om skolan, menar Alexandersson. Också här krävs ett forskningsbaserat underlag.
Förbundsstyrelseledamoten Ingela Fondin deltog också i seminariet och hon beklagade hur lite forskningen utgör en bas för arbetet i skolan.
Det är också svårt att värna lärarnas undervisande roll med så stora grupper som till exempel Ingela Fondin har - 120 anställda och 800 elever, i hennes skola i en förort till Stockholm.
Det staketbygge kring lärarna och undervisningen som behövs för att lärarna ska kunna koncentrera sig på sitt grundläggande uppdrag, undervisningen, får komma i andra hand.
För motsvarande uppgift i Danmark har en skolledare en mycket större stab kring sig, en personalchef och en person som svarar för byggnader etcetera.
Med det skulle också den svenske skolledaren kunna koncentrera sig på det pedagogiska ledarskapet, menade Ingela Fondin.
text: Kerstin Weyler