Likvärdig bedömning och betygssättning har en viktig koppling till styrningen av skolan och statens ansvar för en likvärdig skola. I den kedjan har rektor en strategisk position, säger Per Thullberg.

Den "betygsbibel" som Skolverket nu kommit ut med ska, hoppas Skolverkets generaldirektör Per Thullberg, öka medvetenheten om hur betygssättningen i det "nya" betygssystemet är tänkt att fungera och underlätta för rektor att se till att man når målen i skolan.
- En likvärdig betygssättning förutsätter lokala professionella samtal om bedömningskriterier mellan lärare på samma skola, men också dialog och erfarenhetsutbyte mellan skolor i kommunen och även mellan kommuner. Rektor ansvarar för att detta kommer till stånd, säger Per Thullberg till Skolledaren.
- Nu förtydligar vi rektors uppdrag som pedagogisk ledare för att betygsättningen ska bli likvärdig.
Rektorer ser sig väl mer som "ledare för den pedagogiska verksamheten". "Pedagogisk ledare", det begreppet kanske rektorer förknippar med en rektor som går omkring i klassrummen och "coachar" lärarna.
Men det är inte så det ska tolkas, säger han.

- Nej, men rektor har helhetsansvaret för den pedagogiska verksamheten och för kvalitetssäkringen. I materialet går vi igenom hela styrsystemet och hur det är tänkt att lärare och rektor ska omsätta målen lokalt.
- De allmänna råden kan underlätta för rektor att se till att lärarna följer eleverna så att de når målen och därigenom se till att systemet blir effektivt. Den kedjan är oerhört viktig. Annars kapitulerar staten.
Per Thullberg känner sig inte heller främmande för att man i skolorna inför fler diagnostiska prov.
- Jag tror mycket på läsutvecklingsscheman till exempel. Där skulle jag gärna se att vi fick ett utvidgat uppdrag att utveckla diagnosinstrument som används mycket tidigare än betygen.

Han är frustrerad, säger han, för att det är så många som tio procent av eleverna som inte når målen i grundskolan.
- En effektivare betygsättning är ett sätt att komma till rätta med det.
I linje med detta försöker Skolverket i sina inspektioner få skolorna att strama upp bedömning och betygssättning.
Per Thullberg blev förvånad, berättar han, när han kom till Skolverket och upptäckte att man inte tagit tag i den delen av det decentraliserade systemet.
Han hoppas att lärarutbildningarna också börjar ta upp området likvärdig bedömning och betygsättning och att Högskoleverket ändrar i examensordningen för lärarutbildningarna på ett sådant sätt att man på högskolorna börjar fokusera på detta.
Han hoppas också att rektorsutbildningen (som Skolutvecklingsmyndigheten håller på att strukturera om) kommer att innehålla utbildning om rektors roll för att få bedömning och betygsättning att fungera.

- Rektor är ledare i ett nationellt reglerat system. Då bör man i rektorsutbildningen behandla inte bara ledarskapets dilemman utan också vad som ingår i myndighetsutövarens dilemman.
Att det nya betygssystemet som sådant skulle vara dåligt "bara" för att det inte är sjösatt ordentligt håller Per Thullberg inte med om.
- Vi har inte dragit den slutsatsen. Det behövs utbildning och insikter i hur det är tänkt att fungera. Då tror jag att det mycket väl går att använda. Men det kräver omsorg.
- Det är kolossalt viktigt att lärarna tar till sig det här. Kommunerna har ett stort ansvar att fortbilda lärarna i detta. Nu får de tydliga anvisningar för det arbetet. Det kan vara värt en mässa.

text: Kerstin Lööv

(11/2004)