Skolorna måste bli bättre på att följa elevernas kunskapsutveckling och utvärdera effekterna av undervisningen. De slutsatserna drar Skolverket av sina inspektioner 2004.

Kunskaperna i skolorna om hur man styr utifrån kunskapsresultaten brister enligt Skolverkets analys av 2004 års inspektioner. Skolverket pekar särskilt på bristerna i kunskapsuppföljningen i de tidiga skolåren och avsaknaden av gemensamma diskussioner kring de nationella målen.
Vart tredje rektorsområde med elever i årskurs 9 och närmare var femte gymnasieskola med nationella program behöver förbättra elevernas kunskapsresultat.
Man har kommit fram till att utbildade lärare är bättre för elevernas kunskapsresultat, särskilt när det gäller att lyfta de svaga eleverna.
Många lärare har felaktiga föreställningar om principerna bakom betygssystemet. Eleverna får inte veta vilka målen är för undervisningen och så kallade betygsvarningar delas ut så sent att eleven inte har någon chans att göra en insats för ett högre betyg.
Det finns lärare som felaktigt tror att elever av "rättviseskäl" inte kan få mer än Godkänt på omtentamen. Skolverket påpekar att det bara är kunskaperna som ska bedömas och betygsättas, inte det sätt eleven nått dem på.
Inspektörerna har sett prov och läxförhör där betygsgränserna varit baserade på skillnader i poäng och proven utgick från ett mättekniskt synsätt där det inte spelar någon roll på vilka av provets uppgifter poängen erhållits. Detta går inte ihop med ett bedömningssystem som bygger på kvalitativa beskrivningar av kunnandet, konstaterar Skolverket.
Kommunernas och skolornas bristande förmåga att utvärdera sin verksamhet blir särskilt tydlig när det gäller elever som behöver särskilt stöd. Rektorer och lärare känner inte tillräckligt väl till vilka bestämmelser som gäller.
Det hänger inte på dålig ekonomi i kommunerna, säger Skolverket, det finns skolor som har fungerande system för styrning, ledning och kvalitetsarbete. Behovet av kompetensutveckling om hur ett effektivt kvalitetsarbete kan bedrivas gäller inte bara rektorer och lärare utan även förvaltningarna.

Kännedomen om regelsystemet för en likvärdig utbildning behöver också bli bättre. Rektors roll i kvalitetsarbetet och skolans utvärdering av sig själv är central, men man är medveten om att tidsbrist, otydlig styrning från kommunen och betungande administration gör att rektor inte tillräckligt intresserar sig för skolans resultat. Mer än var fjärde grundskola och var fjärde gymnasieskola har påtagliga brister i sitt pedagogiska styrsystem.
Skolorna bör även ha ständiga pedagogiska diskussioner om arbetssätten och arbetsformerna i skolan - utifrån elevernas och skolans måluppfyllelse, inte utifrån en föreställning att vissa arbetssätt har överhöghet över målen, såsom självständigt arbete framför datorerna.
- Många elever lämnas ensamma genom ett självständigt arbetssätt, säger Leif Davidsson, avdelningschef för utbildningsinspektionen.
- Elever från studieinriktade hem klarar det, andra elever skulle må bra mycket bättre av mera lärarstyrd undervisning.
- Det finns en föreställning om att man inte får hålla en vanlig hederlig lärarledd lektion. Så är det inte. Det ska vara varierat. Rejäla gemensamma genomgångar är både tillåtet och bra i vissa lägen.
- Det viktiga är att inte släppa greppet om eleverna utan följa upp vad eleverna lär sig och förstår och vad de inte förstår.
Det finns i handeln hela datasystem att köpa för att dokumentera eleverna och som verkar oerhört överlastade med variabler i alla tänkbara dimensioner att fylla i och där läraren lätt skulle kunna drunkna i dokumenterande.
Men det är inte meningen att själva dokumentationen ska bli betungande, säger Leif Davidsson. De individuella utvecklingsplanerna handlar om att ha grepp om elevernas utveckling.
- Dokumenterar var eleverna står det gör ju lärarna ändå. Det är bara det att de ska fokusera på kursmålen och hur eleverna ska nå dem.
Skolverket håller på och utarbetar så kallade Allmänna Råd till vägledning om detta.
Det är ett stort bekymmer, tycker Leif Davidsson, att rektorerna inte i större utsträckning tar initiativ till analys av effekterna av undervisningen och till diskussioner om bedömningskriterier när det gäller elevernas kunskaper.
- Jag tror inte det är så lätt att vara rektor. Rektorerna byts ut på många skolor och de här initiativen kommer i skymundan i det dagliga splittrade arbetet. Det behövs tid.
- Vi försöker uppmärksamma kommunerna på problemet. Ytterst är det förvaltningscheferna som måste ta tag i detta.

text: Kerstin Lööv