"Lärarna har inte förstått läroplanen!"

Lärarutbildningen har inte förberett lärarna för skolans system med mål- och resultatstyrning, förklarade Leif Davidsson, särskild utredare på Utbildningsdepartementet, som talade på skolchefsmötet i Älvsjö den 31 oktober.

Lärarna är helt inriktade på kursplanernas mål, men har inte förstått sambandet mellan läroplanens mål att sträva mot och mål att uppnå. Det konstaterade Leif Davidsson, som fått uppdraget att se över målsystemet för grundskolan.
Avsikten med översynen är att bidra till ökad måluppfyllelse genom att skolans mål görs tydligare.
Den nya regeringen har förannonserat om förändrade direktiv för utredningen. Allt talar för att man vill ha mycket tydligare mål.
Utredaren skall analysera orsakerna bakom de svårigheter som funnits att införa och genomföra dagens system med mål att sträva mot och mål att uppnå i läroplanen (Lpo94) och i kursplanerna.
Davidsson redovisade tänkbara orsaker till problemen med målsystemet:

• brister i systemets grundläggande principer och idéer
• läroplanens och kursplanernas konstruktion och innehåll
• brister i lärarnas kompetens

Som exempel nämnde han det oklara samband som finns mellan läroplanens mål att sträva mot och mål att uppnå och kursplanernas mål att sträva mot och mål att uppnå. Lärarna är helt inriktade på kursplanernas mål och har inte förstått sambandet mellan de övriga målen.
Davidsson konstaterade också att läroplanens mål i stället för att preciseras i kursplanen, ofta upprepas med oförändrad abstraktionsnivå. Litar inte staten på att lärarna läser läroplanen?
Kursplanernas mål att uppnå och betygskriterierna har olika utformning och olika syften. Mål skall ligga till grund för planering, medan betygskriterierna är till för utvärdering. Ofta sker en hopblandning och mål att uppnå efter årskurs 9 tolkas som betyget G.

Hela skolan planeras efter uppnåendemålen trots att staten anger att skolan skall planeras efter mål att sträva mot. Orsaken är säkert att mål att uppnå är mer konkreta att planera mot.
När läroplanen infördes var utgångspunkten att skolan skulle mål- och resultatstyras. Staten skulle formulera målen, men lärarna skulle besluta om ämnesinnehåll och arbetssätt.

Bristen på innehållsangivelser har försvårat en nationell utvärdering. Många lärare säger att de förstår kursplanen först när de sett exempel på innehåll.
Davidsson konstaterade att det i läroplanen och kursplanerna finns flera hundra kunskapsuttryck av typen känna till, ha kunskap om, vara förtrogen med, ha insikter i, lära känna. Det är kanske inte underligt att målen är svåra att förstå.
Lärarutbildningen har inte förberett lärarna för det mål- och resultatstyrda systemet, läroplanens mål och systemet med betygskriterier. Lärarna har inte erbjudits tillräcklig kompetensutveckling av huvudmännen, inte av staten och inte heller av kommunerna.
Eftersom de nationella kursplanerna uppfattas som vaga och diffusa, så har det lett till att lärarna i de lokala dokumenten utgått från sina egna erfarenheter, ofta från tiden före Lpo94.
Det betyder att den svenska grundskolan i dag på grund av otydliga mål i realiteten styrs av tre läroplaner - Lpo 94, Lgr 80 och Lgr 69.

text: Yngve Tyni
förvaltningschef i Kramfors

(12/2006)