Jan Björklund negativ till omprövningsförslag

När utbildningsminister Jan Björklund tog emot förslaget om omprovning av betyg, gav han ett klart besked om vad han tycker om det.
- Det bör inte genomföras. Det skulle innebära en byråkratisering av läraryrket.

”Riktiga betyg är bättre än höga betyg” är den något underfundiga titeln på Betygprövningsutredningens slutarbete, som överlämnades till utbildningsminister Jan Björklund i mitten av januari.
Det är framför allt elevorganisationerna som under lång tid krävt att betyg ska kunna omprövas. Betygprövningsutredningen under ledning av Leif Davidsson har nu tagit fram en modell hur det skulle kunna gå till.
I den nya skollagen finns en skyldighet för läraren att ändra ett betyg om det är uppenbart att det är satt på oriktiga grunder. Det ska ske snabbt men är inte eleven nöjd, ska han eller hon anmäla att betyget ska omprövas.
Det betyg som kan omprövas är samtliga betyg i alla skolformer utom terminsbetyg i grundskolan, särskolan och specialskolan.

Det är rektor som ska ompröva betyget. Till sin hjälp kan rektor knyta en annan lärare, en grupp lärare eller lärare från en annan skola. På vilket sätt det ska ske, får rektor bestämma själv. Betyget får höjas, inte sänkas.
Det sker alltså inte en ny prövning av elevens kunskaper utan rektor ska ta ställning till tidigare underlag, som skrivningar, lab-rapporter och elevarbeten, och lärarnas dokumentation om  elevers resultat.
Här är en svårighet som utredningen pekar på.
Det finns idag ingen tydlig skyldighet i den nya skollagen att lärare ska kontinuerligt dokumentera till exempel elevers resultatet. Den skyldigheten måste förtydligas om förslaget ska kunna genomföras.
Utredaren Leif Davidsson pekade på att rättsäkerheten för eleverna har stärkts i och med den nya skollagen och i med förslaget om lärarlegitimation (där endast behöriga lärare får sätta betyg). En risk med rätt att ompröva betyg  är också att undervisningen blir inriktad på det som går att mäta, alltså fler skrivningar, menar Leif Davidsson.
Det finns dock inte särskilt mycket forskning kring detta.
Det är också osäkerhet om hur många betyg som skulle komma att omprövas. Enligt attitydmätningar tycker var tionde elev att betygen är felsatta. Årligen sätts ungefär sju miljoner betyg.

Det är lika svårt att beräkna kostnaden för förslaget. Utredningen har utgått från hur många som idag vill göra en ny prövning, och kommit fram till summan 250 – 300 miljoner per år. Då är inte kostnaden för lärares utökade dokumentation medräknad.
-Hade jag en kvarts miljard att satsa på skolan, skulle det bli på något helt annat, sa utbildningsminister Jan Björklund när han kommenterade utredningen. Han varnade också för en fixering vid provresultat och mer skrivningar och prov.
-Jag vill att lärarna ska undervisa mer.

Sveriges Skolledarförbund har varit med i en referensgrupp till utredninen och varit tveksamt till förslagen. Att det finns brister i betygssättningen är känt, men om det här är vägen att gå, har förbundet ifrågasatt. Det måste finnas andra sätt att komma till rätta med problemen, Utbilda lärarna mer och öka samarbete mellan dem för betygen ska bli mer rättvisa.
-. Det finns redan möjligheter i den nya skollagen att ändra uppenbart oriktiga betyg och det räcker i det här läget. Det är bättre om resurserna istället läggs på att göra rätt från början, säger Lars Flodin ordförande i Sveriges Skolledarförbund.
-Vi måste självklart jobba för att göra betygssättningen mer sakligt grundad. Där har vi rektorer ett stort ansvar, men att byråkratisera skolan ytterligare är inte rätt väg att gå.

Förslaget ska nu ut på remiss, och utbildningsminister betonade att han ska lyssna noga på remissinstanserna.
Men det verkar föga troligt att det med utbildningsministers besked vid överlämnandet att det blir någon proposition i frågan.

Kerstin Weyler

(Nr 1/2011)