Från att ha varit en ganska anonym aktör har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, klivit in på banan. Mycket påtagligt under den senaste avtalsrörelsen för lärarna, men också med en mängd rapporter och analyser om den svenska skolan.

Debatten om skolan var länge varit förbehållen tidningarnas ledarsidor, myndigheter som Skolverk, Skolinspektionen och fackförbunden.
De senaste åren har dock en ny deltagare blivit mer aktiv än tidigare: Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
-Skolans folk har varit generellt tysta. Lärare, rektorer och skolpolitiker på det lokala planet har inte uttalat sig särskilt ofta, säger Per Arne Andersson, chef för avdelningen för lärande och arbetsmarknad på SKL.
Och det fanns en part som inte särskilt ofta kom fram – huvudmännen för skolan.
Det började med Öppna jämförelser för ett par år sedan. Skolan var det första området som SKL särskilt granskade, efter har vård och omsorg följt.
Intressebevakning för medlemmarna, service och rådgivning och arbetsgivarfrågor är organisationens huvuduppgifter.
- Men vi har också en roll när det gäller verksamhetsutveckling, säger Per Arne Andersson. Det har varit nedtonat tidigare, nu tonar vi upp det.
Och utgångspunkten har just tagits i resultatjämförelserna.
- Vi har vågat lyfta goda exempel men inte tvekat att också visa områden där vi inte har lyckats särskilt bra.
-Tänk om till exempel de fackliga organisationerna, lärarfacken, kunde gå samma väg, tala om att alla kanske inte är lika bra. Det skulle öka professionaliteten, säger Per Arne Andersson och tillägger att han nu nog sticker ut hakan.
Med resultatjämförelserna vänder sig SKL framför allt till beslutsfattarna, politiker i kommun och landsting. Frågorna lyfts till en annan nivå. Ledning och styrning får resultat är utgångspunkten.

Det nya och mer utåtriktade verksamheten har medlemmarnas, lokalpolitikernas stöd. Men visst har flera politiker blivit förvånade över till exempel de öppna jämförelserna.
- Tidigare har många politiker delegerat ansvaret för resultaten längre ned i organisationen och många har säkert tänkt att man inte kan göra så mycket som politiker.
Men det är helt klart att politiska beslut och prioriteringar ger resultat längst ut i klassrummet. Det visar, menar Per Arne Andersson, en av de senaste skolrapporterna Framgångsrika skolkommuner som kom i våras.

Rapporten har varit föremål för många besök ute i landet sedan den publicerades. För många åhörare har den varit en aha-upplevelse.
Men samtidigt fångade den en rörelse i tiden.  Även forskning kring skola och utbildning har fått en alltmer klar resultatfokusering, menar Per Arne Andersson
Inför vårens avtalsrörelse var också Per Arne Anderssons avdelning med i diskussionerna. Från SKLs sida stod elevernas resultat i fokus, Ett nytt avtal skulle ta sin utgångspunkt i det. Avdelningen för lärande och arbetsmarknad samverkade mer än i tidigare avtalsrörelser med arbetsgivaravdelningen på SKL.
Och medlemmarna stod bakom, det gav inte minst den DN debattartikel om ett nytt arbetstidsavtal som nära 200 ledande skolchefer och skoltjänstemän undertecknade.
- Vi bestämde också att vara med i mediadebatten, säger Per Arne Andersson. Vi har viktiga saker att komma med. Vi vill visa att ledning och styrning påverkar resultaten i skolan.
SKL har, anser Per Arne Andersson, höga ambitioner när det gäller skolan och det finns en kraftig medvetenhet om att resultaten måste bli bättre..
SKLs nya linje har satt igång en debatt och många kommuner har börjat med en egen analys och diskussion, menar Per Arne Andersson.
Resultaten i svensk skola är också något som det nätverk av skolchefer som SKL dragit igång, har högt på sin dagordning. Nätverket träffas ett par gånger varje termin i olika konstellationer. Avtalet är självklart också en av de frågor som finns på dagordningen, det andra området är det stora reformarbete som nu ligger framför kommunerna.
Men även forskningsfrågor är något som medlemmarna i nätverket diskuterar och efterfrågar. När elevernas och skolans resultat ligger i fokus, vill man göra ”rätt” och söker svaren i forskningen. Svar som man inte så ofta får.
- Skolcheferna tycker det funnits för lite intresse från högskolan för frågorna och att forskningen inte ägnar sig åt kärnverksamheten, säger Per Arne Andersson.
Under hösten får avtalsrörelsen sin fortsättning. De centrala parterna ska träffa varandra för att, som avtalet stipulerar, skapa goda relationer och förstå varandras uppdrag, som Per Arne Andersson säger. Hur ledning och styrning fungerar finns det många uppfattningar om och det är ett jättestort område att bita i.
- Det finns mycket att göra, konstaterar han.
Att skapa ett gott samtalsklimat mellan de centrala parterna, lärarfacken och SKL, är ett långsiktigt arbete.
Den bristande tilltron var också något som Per Unckel, som utvärderade det förra läraravtalet på parternas uppdrag, pekade på. Han visade på en djup förtroendekris mellan dem. Det här avtalet är bara en början på det förtroendeskapande arbetet. Ett långsiktig uppgift som ska sträcker sig långt över den aktuella avtalstiden.
Men nu till en början handlar det om att vid lokala förhandlingar få fram avtal om en förändrad arbetsorganisation – om parterna vill. Förändringen kan antingen vara övergång till semestertjänst eller en förändrar den reglerade arbetstiden och minskar förtroendearbetstiden. Genomförs det faller 1 500 kronor mer i månaden automatiskt ut. Därutöver finns det 500 kronor i genomsnitt att fördela individuellt nästa år.
Framgångsrika skolkommuner kännetecknas av tillit, förtroende och ett framgångsrikt ledarskap. Men kanske framför allt öppen kommunikation, pekar Per Arne Andersson på. Och samarbete.
Och det kräver en ny organisation i skolan. Det är inte möjligt för en lärare att klara sig helt ensam. Man måste samarbeta med andra för att klara av de många uppdrag som idag vilar på en lärare.
Tänk nytt, skriver SKL i en nyutkommen skrift om det nya avtalet.

text. Kerstin Weyler

(Nr 9/2010)