En skola på vetenskaplig grund. Landets kanske enda fullt ut praktiserande skola är Ribbaskolan i Gränna. Idén kommer från professor Tomas Kroksmark.
I Emmaboda på den 43:e upplagan av Emmabodakonferensen berättade han hur projektet startade.

- Det bästa som har hänt svensk skola de senaste åren är skrivningarna i den ny skollagen om en skola på vetenskapligt grund. Äntligen en fråga som vi kan ena oss kring, sa Tomas Kroksmark.
- Skolan har varit ett alltför lätt byte för till exempel politiker som till och med gjort sig en karriär på att baktala skolan.
Nu, menar Kroksmark, kan skolan - lärare och skolledare - ta tillbaka initiativet och komma överens om att skolan är en kunskapsorganisation och den kan bara överleva om ny kunskap tillförs skolan.

Sagt och gjort. Tomas Kroksmark skrev en artikel i lokala Jönköpingsposten om att han visste hur det skulle gå till att alla elever i år nio skulle få minst godkänd i alla ämnen. Dagen därpå fick han en fråga och ett erbjudande av kommunalrådet i Jönköping att dra igång.Ett år senare startade hans projekt i Gränna.
Ribbaskolan i Gränna var den skola i Jönköpings kommun som hade sämst meritvärden och som förlorade elever när föräldrar med möjligheter kunde skjutsa sin barn till andra skolor.

Erbjudandet till Ribbaskolans personal kunde upplevas krävande: förutsättningen att jobba kvar i Gränna var att både forska och undervisa, undervisa på heltid och forska på halvtid. Två skolledare valde att inte delta liksom fem lärare, det blev alla omplacerade inom kommunen.
Ribbaskolan forskningsprojekt började för drygt ett år sedan och samtliga lärare i förskola och grundskolan forskar samtidigt som de undervisar.
All tid för kompetensutveckling (”13 dagar om året, en var 20.e  arbetsdag - har ni tänkt på vilken resurs det är") tas i anspråk, liksom några timmar av förtroendetiden.  På fem år ska lärarna nå en mastersexamen.

Utgångspunkten är en skola med full måluppfyllelse, en skola på vetenskaplig grund och forskande lärare.
Skolledare är för försiktiga, kanske till och med för försiktiga med att styra lärarnas kompetensutveckling, menar Tomas Kroksmark.
Skolan måste koncentrera sitt arbete kring vad som kan förändras. Skolans styrdokument är det inte speciellt smart att försöka förändra. Ska man göra det, måste man engagera sig politiskt. Och elevers möjlighet är inte heller mycket att göra åt, vi har de elever vi har.
Däremot kan skolan möta varje barn och utveckla en pedagogik som når verkligen når fram och till eleverna.
Skolans/lärarnas didaktiska kompetens, det går att förändra. Det är Tomas Kroksmark helt övertygad om.

Ribbaskolan inledde sin nya bana som modellskola för snart ett och halvt år sedan. Redan nu har Jönköping satt igång en utvärdering.
Hittills har lärarna svarat att det är svårt att få tid till sin forskning, olika arbetstidsavtal mellan lärare och förskollärare ställer till med problem och arbetsbelastningen kan bli för stor.
Å andra sidan har självförtroendet hos lärarkåren förstärkts, de didaktiska samtalen lärare emellan har både fördjupats och blivit fler och sammanhållningen bland personalen ökat.
Och inte minst, har elevernas resultat – vad det egentligen handlar om – förbättrats. 2010 låg Ribbaskolan sämst till när det gäller resultaten i kommunen, 2011 hamnade skolan på tredje plats. Andelen gymnasiebehöriga elever har ökat från 65 procent till 92.
- Det är de sista procenten som är den stora utmaningen, säger Tomas Kroksmark .

Kerstin Weyler

(Nr 10/2011)