Betyg & resultatstyrning
"Politikerna verkar strunta i vad skolorna presterar" (5-6/2010)
Svensk skola klarar – generellt sett – inte sitt uppdrag, och det beror inte på att man inte har tillräckligt med resurser. Det är den slutsats Monica Renstig kommit fram till i boken Den orättvisa skolan.
» LÄS MER
Tydlig ansvarsfördelning är vägen till goda resultat (3/2010)
Goda resultat år från år. Eller kraftiga resultatlyft de senaste åren.
Så ser det ut i några av Sveriges kommuner. Nu har Sveriges Kommuner och landsting, SKL försökt ta reda på varför det går så bra. "Omprov bör avskaffas" (9/2009)
Betygskriterierna är kvalitativa och förutsätter deltagande i lektionsundervisning för godkänt, skriver Thomas Larsson, rektor för Sollentuna Fria Gymnasium.
» LÄS MER
"Betygen är kvalitativa - men alla har inte förstått det" (9/2009)
Många som är motståndare till betyg slåss egentligen mot de gamla relativa betygen eller mot den mättekniska traditionen och har inte förstått att vi i dag har kvalitativa betyg - dessutom med en inbyggd kunskapsrätt, skriver hrä Jan Henning Pettersson.
» LÄS MER
Tydligare mål och uppföljning på väg (4/2007)
Tydligare angivelser kring kunskapsinnehåll, förbättrat uppföljningssystem och uppföljningsbara mål är några saker som kommer att ingå i förslaget till uppstramade mål för grundskolan.
» LÄS MER
"Lärarna har inte förstått läroplanen!" (12/2006)
Lärarutbildningen har inte förberett lärarna för skolans system med mål- och resultatstyrning, förklarade Leif Davidsson, särskild utredare på Utbildningsdepartementet, som talade på skolchefsmötet i Älvsjö den 31 oktober.
» LÄS MER
Kunskapsresultaten ska styra (11/2005)
Skolorna måste bli bättre på att följa elevernas kunskapsutveckling och utvärdera effekterna av undervisningen. De slutsatserna drar Skolverket av sina inspektioner 2004.
» LÄS MER
Haninge vänder skutan (9/2005)
Haninge kommun blev sist i länet 2004 när det gäller betygsresultat, sist i landet när Lärarförbundet utsåg "Bästa skolkommun" - och sist i Bris jämförande bedömning av uppväxtvillkor i landet. Nu har Haninge helt lagt om kursen.
» LÄS MER
Rektor har en central roll för den likvärdiga betygsättningen (11/2004)
Likvärdig bedömning och betygssättning har en viktig koppling till styrningen av skolan och statens ansvar för en likvärdig skola. I den kedjan har rektor en strategisk position, säger Per Thullberg.
» LÄS MER
Paradigmskifte i den pedagogiska styrningen i Stockholm (10/2002)
I Stockholm tar man steget fullt ut och erbjuder alla grundskolors skolledare och lärare fortbildning om pedagogisk mål- och resultatstyrning och s k LUS-bedömning (läsutvecklingsschema) som instrument för detta. Skolorna kommer att få hjälp att ta fram målkriterier även i andra ämnen än i svenska/läsning. Skolledaren intervjuar Lars Lagheim, enhetschef på utvärderingsavdelningen på Stockholms utbildningsförvaltning.
» LÄS MER
I Oxhagsskolan når alla läsmålen (7-8/2002)
I Oxhagsskolan i Kista i Stockholm har man genom s k LUS-bedömning två år i rad lyckats få upp samtliga elever i år 3 till målnivån i läsförmåga. Läs om hur man gjort.
» LÄS MER
Rektorer knyter ihop skolsystemet (5-6/2001)
I nr 5-6/01 skrev vi om hur rektorer från förskola/"lågstadium" och uppåt, med hjälp av pedagogisk resultatstyrning får lättare att klara målen för eleverna, och på det sättet, var och en på sin nivå i "skoltrappan", kan underlätta arbetet för kollegan ett steg högre upp i skolsystemets trappa och - tror vi - gör elevens vandring genom systemet effektivare ur målsynpunkt, smidigare och billigare.
» LÄS MER
Enskedeskolan (3/2001)
Idén med pedagogisk resultatstyrning är att läraren ska ha utvärderingsinstrument för att se den enskilda elevens prestationer i förhållande till målen för att hon ska få en uppfattning om eleven har behov av stödinsatser.
Rektor får på köpet ett bra instrument för att veta var extraresurser bör sättas in för att ge den mest kostnadseffektiva effekten.
I Skolledaren nr 3/01 hade vi flera artiklar om denna modell ur rektors perspektiv; ur lärarens perspektiv; om elev- och läroplansperspektivet och om de kommunikationsmöjligheter modellen öppnar för att klargöra skolans behov gentemot politikerna.
» LÄS MER