Tydlig ansvarsfördelning är vägen till goda resultat

Goda resultat år från år. Eller kraftiga resultatlyft de senaste åren.
Så ser det ut i några av Sveriges kommuner. Nu har Sveriges Kommuner och landsting, SKL försökt ta reda på varför det går så bra.

Före drygt tre år sedan började SKL samla ihop kunskapen om hur det går för svensk skola och dess elever.
Det finns en mängd öppna databaser om resultat, till exempel Skolverkets statistik på längden och tvären. Men ingen hade riktigt sammanställt dem, tyckte SKLs företrädare och började ge ut Öppna jämförelser. Första rapporten om grundskolan kom 2007, följd av den första för gymnasieskolan 2008.
I fjol gjorde SKL en analys av framgångsfaktorer och publicerade rapporten Konsten att nå resultat.
SKL valde ut 16 kommuner att studera närmare. Tio av dem har haft goda resultat under en längre tid, sex har gjort kraftiga resultatförbättringar.
150 personer intervjuades, varav 100 rektor, i de aktuella kommunerna. Frågorna koncentrerades runt styrning och ledning för att hitta övergripande faktorer för framgång.

- Bra ledare talar om det som är riktigt, menar Helena Bjelvenius, som varit projektledare för analysen. Tillsammans med Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för lärande och arbetsmarknad, och Ulla Gummesson, arbetslivssektionen på  SKL, presenterade hon resultaten för Skolledarförbundets styrelse i början av mars.
- Politikerna vågar ta ett aktivt ansvar för resultaten i skolan, petar inte i detaljer och har förtroende för var och ens roller.

Förvaltnings- och rektorsnivån uppskattar en tydlig ledningen som har ett tydlig fokus. Delegeringen är långtgående, men samtidigt kapitulerar inte de förtroendevalda.
De förväntar sig resultat och backar inte för en tydlig uppföljning och diskussion.
Det finns en systematik i uppföljningen i dessa framgångsrika kommuner. När det gäller elevernas resultat väntar man inte till år fem eller nio, utan vill ha full koll redan i år tre.
Rektorsgruppen involveras och rektorerna arbetar aktiv tillsammans. Och i skolan har rektorerna sitt absoluta fokus på elevernas måluppfyllelse.
Rektorer och förvaltningarna lyfter fram de framgångsrika lärarna. Satsar på dem som vill förändra. Kommunerna har inrättat karriär- och utvecklingstjänster och försöker använda lönesättningen på ett aktivt sätt.
Det kan vara svårt i början att satsa på de duktiga lärarna, och det gäller att ha bra underlag till exempel vid löneförhandlingarna.
Att ha höga förväntningar på alla handlar om, menar SKL, att arbeta med attityder. Det går att bryta mönster.
Förväntningarna gäller inte bara elever, utan de är också höga på skolledning, förvaltningsledning och, inte minst, på den politiska ledningen.

I de framgångsrika kommunerna, och de kommuner som märkbart har förbättrat sina resultat de senaste åren, finns en systematisk uppföljning. Det innebär bland annat att barn och elever som behöver stöd, fångas upp tidigt och får det extra stöd som behövs för att nå målen.
Kommunerna kännetecknas också av en tydlig ansvarsfördelning. Den politiska ledningen skiljer på vad som ska göras och hur det ska göras. Det handlar om tydliga delegationsordningar och om att formulera uppdrag och fördela ansvar. Respekt mellan olika personalgrupper tillsammas med en stark tillit är metoden.
-Och fungerande relationer, det är mycket viktigt, säger Helena Bjelvenius. Skulle jag välja någon faktor att börja ett förändringsarbete med skulle nog det var den här.
Projektgruppen på SKL var lite tveksam till en början till just den här punkten. Var det inte lite flummigt?
Dåliga relationer stjäl energi men goda, professionella relationer skapar förtroende och ett bättre klimat. Det kunde bland annat konstateras i rektorsgrupperna, där samarbete var ledstjärna. En av rektorerna uttryckte det så ” att i rektorsgruppen konkurrerar vi utåt, men samarbetar och kompletterar varandra inåt”.

Relationerna med föräldrarna är också viktiga och på vilket sätt det sker. Många tar hjälp av professionella kommunikatörer för att budskapet utåt ska gå fram.
- Det gäller att ha färre syndabockar och fler problemlösare, säger Helena Bjelvenius,
Att enas kring skolans mål och ha en långsiktig plan för skolan är också en framgångsfaktor. En gemensam bild av nuläget och vilka mål och visioner som finns förstärker ledarskapet. Det ger en vertikal signal ner i systemet menar Helena Bjelvenius. Lojaliteten och delaktigheten blir större. Viljan och kraften att fortsätta arbetet att bli bättre är stark.