Skolk är en första varningssignal. Det kan vara upptakten till missbruk och kriminalitet. Men det går att kväsa skolket i sin linda. Då förebygger man också att problemen förvärras.

Skolk handlar aldrig om elevernas sunda reaktioner mot "skolans inskränkta värld". Det behöver inte ens betyda att eleven vantrivs i skolan.
Skolk är tvärtom en varningssignal om att destruktiva krafter påverkar eleven och att de snabbt kan leda till missbruk och kriminalitet.
Forskningen om skolk och elever som spårar ur är ganska ny i Sverige, men tillsammans med erfarenheter från den norska närpolisen, som kanske är världsledande på detta område, ger den en ganska klar bild av skolket, dess orsaker och hur man ska komma tillrätta med det.

Forskarna tittar på olika riskbeteenden hos eleverna och konstaterar att upptäckten av skolk faktiskt kan vara bra för att bryta ett negativt beteende, liksom att skolan alltid är en positiv faktor i kampen mot de krafter som drar ned ungdomar i missanpassning och asocialitet:
- Skolk är en väldigt tydlig indikator på att något negativt sker och det är ganska lätt att avslöja att elever är frånvarande. De skulle kunna hålla på med snatterier hur länge som helst utan att bli upptäckta, medan skolk är tämligen enkelt att upptäcka, menar Anne Hellqvist, leg. psykolog och forskningsassistent på FoU, Forsknings och Utvecklingsenheten i Stockholms stad.

FoU-enheten bedriver forskning, utvecklingsarbete och förmedlar kunskaper inom framför allt skolans och socialtjänstens områden.
- Vi ser att elever som skolkar har en tidigare alkoholdebut, de dricker oftare, de röker i större utsträckning och har allt det vi kallar för problembeteenden.
- Det börjar med småstölder, snatterier och droger och det hänger ihop med skolket.
- Att vara utsatt för en riskfaktor kan vara att man har kompisar som dricker mycket och påverkar en att själv dricka.
- Ensamstående förälder är en annan riskfaktor även om det är svårt att peka på vad det handlar om. Det är antagligen inte så att den ensamma föräldern i sig som utgör en risk, utan att man kanske inte får samma tillsyn hemma och har färre vuxna i omgivningen som ser vad man gör.
Som motvikt till dessa riskfaktorer finns även skyddsfaktorer, såsom en väl fungerande social kontroll och bra kamrater.
- En av de enskilt viktigaste skyddsfaktorerna som finns är att det går bra i skolan för eleven. Risk- och skyddsfaktorerna samverkar så att även om man har många riskfaktorer går det ganska bra om man samtidigt har många skyddsfaktorer.
FoU-enheten i Stockholm jobbar med att ta fram ett program som visar hur problemen med mobbning, droganvändning, bristande föräldrasamarbete och skolk hör ihop och hur berörda myndigheter och skolan ska kunna jobba med det.

Det är ett praktiskt preventionsprogram, som riktar sig till hela skolan och kallas PS, Prevention för grundskolan. Programmet grundar sig på beteendeinriktade metoder med ett kognitivt synsätt i botten. Man fokuserar på beteendet och inte på den inre individen.
- Det är viktigt att gå in så tidigt som möjligt så att det blir ett preventivt arbete. Om man agerar innan problemen blommar ut i full skala så krävs det mindre jobb för att komma tillrätta med problemet i efterhand, säger Anne Hellqvist.

Ett genomgående mönster för skolket är att det börjar med att eleven kommer för sent. Sedan fortsätter det med några enstaka timmar då och då, de blir till hela dagar och till slut längre perioder.
En stor brist i kampen mot skolket är att det blir så lotteriartat för eleven när frånvaron bara rapporteras slumpmässigt och det gör definitivt inte att skolket minskar. Då blir det så lätt att komma undan.
Många skolor i Stockholm har datoriserade närvaroprogram.
En del program fungerar så att samtidigt som programmet - utifrån vissa parametrar - indikerar ogiltig frånvaro går ett sms iväg till en förälder så att man får en snabb återkoppling. Rapporteringen fungerar dock olika bra i olika skolor.
En variant är att uppgifterna i stället finns tillgängliga på nätet - föräldrar kan gå in med ett lösenord och se om eleven varit frånvarande.
För lärarna finns en del enkla men effektiva medel att ta till mot skolket.
- När arbetet startats på lektionen så noterar läraren att vissa inte kommit och skriver upp det, men säger ingenting. Läraren talar inte om för eleverna att han/hon ser vilka som är där och vilka som inte är det. Det är lättare att tro att man ska komma undan om man tror att det inte märks, att det inte har någon betydelse...
- Problemeleverna brukar vara lätta att identifiera och blir föremål för många åtgärder. Men det kan också finnas elever i normalgruppen som har problem, de skötsamma eleverna som man inte ser, men som man också kan minska riskerna för. För när det smäller till för dem så är det mycket svårare att komma åt.
- Det kan gå fort och eleven kan hamna i stora bekymmer utan att det från början fanns några tydliga tecken på det. Därför måste man se på risk- och skyddsfaktorer även hos de skötsamma barnen, menar Anne Hellqvist.
- När man går in och jobbar preventivt med alla elever på en skola så kommer hjälpen även den här gruppen till godo.

text: Bill Erlandson

text: Bill Erlandson

(2/2007)