Mätta barn lär sig bättre

Skolledare har dålig kunskap om Livsmedelsverkets råd. Nu kommer nya som verket hoppas skolledare ska ta till sig. Skolmaten är viktig för resultaten i skolan, menar verkets företrädare. Och bör ingå i kvalitetsgranskningen.

Bra mat är viktigt för goda skolresultat. Därför behöver svenska skolbarn få bra skolmat serverad i trevlig miljö vid en rimlig tidpunkt på dagen. Ett stort ansvar för detta ligger på skolledarna.
Den nya skollagen ställer krav på skolmatens näringsriktighet. Den sätter större fokus på vad en bra skollunch innebär på tallriken. Men det räcker inte. För att den näringsriktiga maten ska hamna i elevernas magar krävs också att den serveras i en trivsam miljö och i rimlig tid. Därför behöver skolmaten sättas in i ett större perspektiv.

Dagligen serveras 1,6 miljoner skolmåltider i landets skolor. Ändå är det många elever som hoppar över lunchen eller inte äter sig mätta. En orsak är dålig schemaläggning av lunchen, till exempel att lunchen serveras på olika tider varje dag och att tiden i skolrestaurangen blir för stressig. Det förekommer också att lunchen serveras redan strax efter kl 10, med följd att eleverna inte har energi för sista timmarna av skoldagen.
Även lokalerna där maten serveras spelar förstås stor roll. En lugn och trivsam miljö gör att eleverna får större lust att gå till skolmatsalen. En bullrig och stökig miljö avstår man helst ifrån – oavsett om man är barn eller vuxen.

Livsmedelsverket har studerat skolmaten i två separata undersökningar. Frågorna handlade om hur verkets råd för bra skolmat används och hur stort skolledarnas engagemang är i dessa frågor. 
Undersökningarna visar tydligt att kunskapen bland landets skolledare om råden är mycket låg, bara 15 procent känner till dem mycket eller ganska väl. Det innebär helt enkelt att kostchefer och skolmatspersonal ensamma tvingas ansvara för elevernas skolmat.
Resultatet visar också att endast 40 procent av grundskolorna väljer att låta skolmaten ingå i sin kvalitetsredovisning.

Det tolkar vi som att skolmaten inte ses som ett verktyg för kvalitet och resultat i skolorna. Så vår följdfråga blir: varför ingår inte lunchen som en naturlig del i den pedagogiska skoldagen?
Samma undersökningar visar glädjande nog också att skolledarna ändå tycker att skollunchen är viktig. Det vill vi ta tillvara.
Därför har Livsmedelsverket nyligen skickat ut ett informationsmaterial till landets skolledare med konkreta förslag och goda exempel på åtgärder som kan göra stor skillnad.
För att skolan ska lyckas krävs klok schemaläggning av lunchen och ett bra samarbete mellan olika yrkeskategorier inom skolan.

I grund och botten handlar det om våra barn.
De ska må bra i skolan och kunna utnyttja sin fulla potential till inlärning.
En viktig väg till bättre skolresultat är att erbjuda bra skolmat i bra miljö och vid rätt tidpunkt.

Inger Andersson, generaldirektör, Livsmedelsverket
Anette Jansson, chef för rådgivningsenheten, Livsmedelsverket

(Nr 4/2011)