Skolan måste arbeta hårdare mot kränkningar

Många skolor genomför inga kartläggningar för att upptäcka kränkningar och diskriminering. Därför uppvisar arbetet stora brister, skriver diskrimineringsombudsmannen, DO, Katri Linna. Följden kan bli att elever utsätts för svåra kränkningar.

I början av oktober möttes DO och Vetlanda kommun i Eksjö tingsrätt. Målet gäller två romska skolbarn som under flera år blivit utsatta för rasistiska glåpord och misshandel av andra elever. Skolan har känt till trakasserierna, men inte lyckats få stopp på dem.
Skolan har inte heller haft något systematiskt arbete för att förebygga trakasserier och hade till exempel inte arbetat fram en likabehandlingsplan. Det är alla skolor skyldiga att göra varje år enligt diskrimineringslagen.
Lagskyddet mot diskriminering och trakasserier kan härledas ur internationella konventioner. Det handlar om att ge alla människor tillgång till grundläggande rättigheter som utbildning, arbete och bostäder.
Lagens diskrimineringsgrunder – kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder – har ett särskilt skydd, eftersom de historiskt har medfört en särskild utsatthet för enskilda personer i form av kränkningar och övergrepp.
Det är trakasserier som ofta styrs av andra mekanismer än exempelvis mobbning. Främlingsfientlighet, islamofobi, antisemitism, antiziganism, sexism och homofobi har rötter i negativa föreställningar om ”de andra”. Kunskap om sådana bakomliggande föreställningar är viktiga för att säkerställa alla elevers rätt till utbildning på lika villkor – rätten till en skoldag fri från diskriminering och trakasserier.
Det finns många goda krafter i skolsverige som gör ett bra jobb, men fortfarande är de för få.
Skolinspektionens senaste granskning visar till exempel att nio skolor av tio har brister i de planer som ska ligga till grund för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. I över hälften av skolorna har eleverna inte deltagit i arbetet med att ta fram skolans likabehandlingsplan, trots att det är en förutsättning för att lyckas med arbetet och att lagen kräver det.
Planerna ska innehålla en kartläggning av hur situationen ser ut på skolan. Den ska också innehålla konkreta åtgärder för att komma tillrätta med de problem som finns.
Eftersom många skolor inte genomför någon kartläggning upptäcker de inte problemen och kan heller inte sätta in effektiva åtgärder. I värsta fall leder det till utsatthet och kränkningar av enskilda elever.
Diskrimineringsombudsmannen har i samarbete med andra myndigheter tagit fram handledningar och utbildningar om det främjande och förebyggande arbetet. Men det finns en stor efterfrågan på mer kunskap och metodstöd. Därför har DO i samverkan med Skolverket, Skolinspektionen samt Barn- och elevombudet utvecklat ett webbverktyg som ska hjälpa skolorna att utforma planer för ett effektivare arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Verktyget lanseras under hösten.
Alla barn och elever har rätt att slippa kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. Det är skolans huvudman som ska se till att den rättigheten får konkret innebörd.

Katri Linna
Diskrimineringsombudsman

(Nr 10/2010)