|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Elevvård
Remissvar: Ökad sekretess ställer ökade krav (1/2012)
En ökad sekretess för bland annat elevers personliga förhållanden i utvecklingsplaner är en angelägen fråga. Men samtidigt ställer behoven av ökad dokumentation för mer kontroll och granskning, stora krav på hanteringen av dokumenten.
» Läs mer
Satsning på att förbättra elevhälsan (9/2011)
Det gick snabbt mellan Skolinspektionen flygande inspektion av elevhälsan och regeringens miljonsatsning.
Regeringen satsar 250 000 kronor per år i två år till anställningar av skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykolog.
» Läs mer
Nu ska skolorna lära sig göra näringsriktig mat (9/2011)
Elever ska erbjudas näringsriktiga måltider Det stipulerar den nya skollagen från 1 juli i år. Men det behövs nog lite hjälp på traven för att målet ska nås.
» Läs mer
Stora brister i stödet (8/2011)
Undervisningen anpassas inte till elever som har läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Tekniska hjälpmedel används alltför sällan, visar Skolinspektionens granskning i 21 grundskolor.
Det är en slump vilka som får stöd, anser inspektionen.
» Läs mer
Skolledarna slår vakt om skolans värdegrund (6/2011)
Sveriges Skolledarförbund deltog i år för första gången i Prideveckan i Stockholm i augusti med ett seminarium och i själva tåget.
» Läs mer
Mätta barn lär sig bättre (4/2011)
Skolledare har dålig kunskap om Livsmedelsverkets råd. Nu kommer nya som verket hoppas skolledare ska ta till sig. Skolmaten är viktig för resultaten i skolan, menar verkets företrädare. Och bör ingå i kvalitetsgranskningen.
» Läs mer
Osaklig kritik mot Skolverkets utvärdering om mobbning (3/2011)
Det är svårförståeligt att det finns osäkerhet om undersökningens reslutat, skriver Helén Ängmo och Annika Hjelm i en kommentar till ledaren om Skolverkets stora utvärdering av metoder mot mobbning i förra numret at Skolledaren.
» Läs mer
Skolan måste arbeta hårdare mot kränkningar (10/2010)
Många skolor genomför inga kartläggningar för att upptäcka kränkningar och diskriminering. Därför uppvisar arbetet stora brister, skriver diskrimineringsombudsmannen, DO, Katri Linna. Följden kan bli att elever utsätts för svåra kränkningar.
» Läs mer
Uppskjuten mobbningsöversikt (9/2010)
I höst skulle Skolverket komma med en översikt över de vanligaste antimobbningsprogrammen. Det är åtta program som granskas, bland annat Farstamodellen, Friends och Olweusprogrammet. Men antimobbningsöversikten dröjer till februari.
» Läs mer
"Våra slutsatser är berättigade" (3/2010)
Peter Gill, handledare för Anne-Lie Lindström som skrivit den D-uppsats som kritiserades i förra numret av Skolledaren, bemöter kritiken. Uppsatsen behandlar de hundra första anmälningarna till Barn- och elevombudet, BEO.
» LÄS MER
Barn med udda diagnoser behöver bli bättre sedda (2/2010)
Det finns skolelever som bär på någonting som läkarvetenskapen kallar sällsynta diagnoser, men sammantagna är dessa elever inte så sällsynta som beteckningen på deras tillstånd antyder.
» LÄS MER
Fel om lärarmobbning (1/2010)
”Vart tredje mobbningsfall utförs av lärare” hette det i en rubrik på DN Debatt för något år sedan. Skolledaren har tagit del av de fall som åsyftades, men kan inte finna stöd för sådana slutsatser.
» LÄS MER
Den tredje skolmyndigheten är lite osynlig - men störst (10/2009)
Specialpedagogiska skolmyndigheten är den lite osynliga tredje skolmyndigheten men den i särklass största i antal anställda och när det gäller stödresurser att dela ut till skolor och kommuner.
» LÄS MER
Klassmorfar har tid att lyssna på barnen (9/2008)
En klassmorfar har en lugnande inverkan både på inlärningsklimatet och på tendenser till mobbning. På Hallenskolan i Mölndal arbetar Stefan Kjell som klassmorfar.
» LÄS MER
Tidig kamp mot skolket kan förebygga problem (2/2007)
Skolk är en första varningssignal. Det kan vara upptakten till missbruk och kriminalitet. Men det går att kväsa skolket i sin linda. Då förebygger man också att problemen förvärras.
» LÄS MER
Uppstramade rutiner fick fler barn till skolan (7-8/2006)
När Linköping avskaffade sin beställar-utförarorganisation 1 januari 2005 övergick skolpliktsärenden till barn- och ungdomsnämnden - från att ha legat hos socialnämnden, som i praktiken hade bortsett från skollagen.
» LÄS MER
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|