Den tredje skolmyndigheten är lite osynlig - men störst

Specialpedagogiska skolmyndigheten ger råd och delar ut stödresurser till skolor och kommuner.

Specialpedagogiska skolmyndigheten är den lite osynliga tredje skolmyndigheten men den i särklass största i antal anställda och när det gäller stödresurser att dela ut till skolor och kommuner.

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, ger råd och stöd i frågor som rör pedagogiska konsekvenser av elevers funktionsnedsättningar inom det offentliga skolväsendet och friskolor som står under statlig tillsyn.
Myndigheten anordnar kompetensutveckling, sprider information till skolhuvudmän och föräldrar, bedriver specialpedagogisk utveckling och främjar tillgång till anpassade läromedel.
Dessutom fördelar SPSM 400 miljoner kronor i statsbidrag till elever med funktionsnedsättningar och till utbildningsanordnare.
Den 1 juli 2009 firade SPSM sin ettårsdag. Myndigheten sköter numera statens hela och samlade stöd i specialpedagogiska frågor. SPSM har övertagit all verksamhet som tidigare fanns hos Sisus (Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd), Specialpedagogiska institutet och Specialskolemyndigheten.
Myndighetens uppgift är att se till att elever med funktionshinder får en utbildning som präglas av likvärdighet, delaktighet, tillgänglighet och gemenskap. Det inbegriper specialpedagogiskt stöd till skolhuvudmän, att främja tillgången på läromedel och att driva specialskolor.
SPSM har sitt huvudkontor i Härnösand. Därutöver finns fem regioner som både ansvarar för råd och stöd och har skolverksamhet. Utöver de fem regionala specialskolorna driver man tre nationella. Totalt har myndigheten tolvhundra anställda.
De regionala skolorna erbjuder utbildning som motsvarar grundskolan för elever med dövhet eller hörselskada.
De nationella skolorna tar emot elever med synskada och ytterligare funktionshinder, dövhet eller hörselskada kombinerad med utvecklingsstörning och elever med medfödd dövblindhet samt grava tal- och språkstörningar.
Dessutom har man en läromedelsenhet.
Det finns också fyra resurscentra som har fördjupad kompetens kring elever med synskada, dövhet eller hörselskada kombinerad med utvecklingsstörning, medfödd dövblindhet, grava tal- och språkstörningar. Resurscentren erbjuder bland annat utredningar av elever samt fortbildning av skolpersonal och föräldrar.
Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör heter Greger Bååth. Skolledaren frågade honom hur han tycker att myndigheten har lyckats under sitt första år.
– Det jag är mest nöjd med är att vi lyckats upprätthålla en kontinuitet i den verksamhet vi tog ansvar för, att bildandet av myndigheten inte innebar något stopp i den tidigare verksamheten vad gäller råd och stöd, skolverksamhet och läromedel.
– Det klarade vi av på ett bra sätt.

Vad har rektorer för nytta av er?
– Jag hoppas och tror att de kommer att ha stor nytta av oss, inte minst genom de råd och det specialpedagogiska stöd vi som myndighet kan ge rektor.
– Vi vet att en viktig framgångsfaktor för att utveckla arbetet kring barn med funktionsnedsättningar är skolledare som är aktiva, uppdaterade och har goda kunskaper.
– Där kan vi bidra genom att ge ny kunskap, skapa mötesplatser för skolledare, få skolledare att samverka i nätverk och ge dem möjlighet att jämföra erfarenheter.
– Som skolledare står man kanske inför en elev med funktionshinder av en viss art vart femte eller tionde år. Då är det inte så enkelt att ha uppdaterad kunskap. Den kan vi bidra med.

Ni har också fått befogenhet att hantera statsbidragen på detta område?
– Ja, det är en väldigt konkret nytta rektorerna kan ha av oss. Vi har cirka 400 miljoner kronor som vi fördelar i statsbidrag, bland annat SIS-bidrag, Särskilda insatser i skolan, ett bidrag som skolhuvudmännen kan söka.
– Om ett par eller flera kommuner exempelvis vill samverka i någon form av pedagogisk insats riktad till våra elevgrupper så kan vi bidra med medel till detta.
– Om man har en idé i en kommun eller skola om att utveckla ett arbete kring våra målgrupper – och som vi bedömer har ett större intresse än bara i den enskilda kommunen – så kan vi även bidra med utvecklingspengar. Då är skolledarna naturligtvis en viktig part för att det ska fungera, säger Greger Bååth.

Hur når ni ut till skolledarna med ert budskap?
– Vi möter alla kommuner en gång om året regionvis i något vi kallar för kommunsamverkan. Där går vi igenom situationen kring barn och ungdomar med funktionsnedsättningar och har en diskussion om det stöd och den hjälp som kommunerna behöver det kommande året.
– Sedan görs överenskommelser mellan oss och berörda kommuner beroende på vilka behov som har identifierats.
– Vi når ut på ett bra sätt, tycker jag, men vi vill nå ännu fler med vår kunskap och kompetens, som är så viktig för att skapa bra förutsättningar för ”våra” barn och ungdomar. Ju fler vi kan träffa desto bättre tror vi att villkoren blir för de här barnen och ungdomarna.
– Omsättningen på skolledare är ganska stor och det kommer hela tiden nya rektorer som behöver dessa kunskaper.
SPSM försöker komma åt de strukturella faktorer som kan påverka förutsättningarna för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar: hur huvudmännen organiserar skolan, hur de fördelar resurser, inventerar och använder den kompetens som finns inom kommunen.
Myndigheten anser att skolledarna har ett stort ansvar för hur resurserna används eftersom skolledarna har speciella möjligheter att påverka resursfrågorna inom sina ansvarsområden.
I dag är Greger Bååth mest bekymrad över de påfrestningar som den ekonomiska krisen innebär för skolan och inte minst för barn med funktionshinder.
– Vi ska med stort intresse följa utvecklingen när många kommuner nu hamnat i en sämre ekonomi. De har redan deklarerat att det även kommer att påverka resurserna till skolan. Om kommunerna måste spara får det inte drabba fel grupper. De elever som har stort behov av stöd måste också fortsättningsvis, relativt sett, få stort stöd, anser Greger Bååth.

Kan ni slå näven i bordet och ställa krav i de frågorna?
– Nej, vi påverkar genom kunskap och insikt och hoppas att just de faktorerna ska bestämma hur man väljer att agera ute i kommunerna, slutar Greger Bååth.
Det kan visa sig att han får ett indirekt stöd av Skolinspektionen som under sitt första verksamhetsår valt ut ett antal prioriterade granskningsområden. Ett av dem rör barn och ungdomar med funktionsnedsättning, särskilt barn och ungdomar med rörelsehinder, hörselskada och synskada.
I det sammanhanget är förstås SPSM:s kunskaper intressanta för inspektionen och ett samarbete mellan myndigheterna har redan inletts. Skolinspektionen har fått ökade befogenheter och kan numera vitesförelägga kommuner och skolor som inte uppfyller de krav som lag och läroplan stipulerar. Rättigheterna för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar kan därigenom komma att stärkas.

text: Bill Erlandsson

(10/2009)