Ligger förskolans mål i verksamheten eller i verksamhetens effekt på barnen? Åsikterna om förslaget till förtydliganden i läroplanen för förskolan går vitt isär. Det framkom tydligt på en hearing som Utbildningsdepartementet anordnade den 3 februari.

Det är framför allt målformuleringarna som upprör.
Nu kommer synpunkterna tas om hand inom regeringskansliet. Beslut om förändringarna i LpFö98 utlovas före sommaren.
I september 2008 fick Skolverket i uppdrag att föreslå förtydliganden och kompletteringar i läroplanen för förskolan. Bakgrunden till uppdraget var regeringens ambition att förstärka förskolans pedagogiska uppdrag och höja ambitionsnivån för verksamheten.
Skolverket lämnade sitt förslag i slutet på september 2009. Såväl under själva utredningsarbetet som efter att förslaget var lagt framkom det en mängd olika åsikter om läroplanen i allmänhet och Skolverkets förslag till förändringar och kompletteringar i synnerhet. Regeringen valde därför att bjuda in till fortsatt diskussion inom ramen för en hearing.
Sveriges Skolledarförbund var inbjudna att lämna synpunkter tillsammans med andra personalföreträdare, företrädare för universitet och högskolor och andra kunskapscentra samt företrädare för arbetsgivare och skolmyndigheter.
Diskussionen blev mycket livlig och det framkom tydligt att förskolan och dess läroplan engagerar på alla nivåer.

Det mest diskuterade av Skolverkets förslag var förslaget till omformulering av målskrivningarna. Mot bakgrund av att det visat sig att huvudmän och förskolor i allt för stor utsträckning sätter upp specifika mål för vad barn i förskolan ska kunna vid en viss ålder och sen utvärderar mot dem, ville man motverka detta genom att tydligare ange att ansvaret för utveckling och lärande ligger hos verksamheten, inte hos det enskilda barnet.
Målformuleringarna inriktas därför i förslaget mot vad verksamheten är skyldig att erbjuda i stället för som tidigare mot vad man ska sträva efter att barn lär sig.
Detta menade vissa leder tanken fel och riskerar att öppna för verksamheter som präglas av planlösa aktiviteter utan fokus på barnens lärande som tvärtemot intentionerna kan leda till en ambitionssänkning när det gäller lärandet.
Andra menade att det är en överdriven oro, att detta kan man hantera ute i förskolorna.
Sammanlänkat med detta var även diskussionen om de föreslagna skrivningarna kring uppföljning, utvärdering och utveckling. Vissa menade att fokuseringen på verksamhetens skyldigheter även här ledde fel, att det skulle kunna räcka för en förskola att tala om vad man har gjort, inte vad det ledde till.
Svaret på den svåra frågan om vad man ska följa upp barnens kunskapsutveckling mot om man inte vill/får sätta upp några tydliga mål för densamma kunde dock ingen lämna.
Skolverkets förslag att införa särskilda riktlinjer i läroplanen för vad förskollärare specifikt ska ansvara för var inte kontroversiellt.
Sveriges Skolledarförbund stöder Skolverkets förslag i sin helhet och är särskilt nöjda med att förskollärarnas kompetens äntligen lyfts fram.

text: Lena Linnerborg

(Nr 2/2010)