För en dryg månad sedan kom den andra versionen av Skolverksrapporten som, i varje fall enligt massmedierna, kom fram till att friskolor, eller rentav friskolornas lärare, är effektivare när det gäller att se till att eleverna får (betygsättningsbara) kunskaper.
Denna gång påpekar Skolverket tydligare att det inte rakt av går att dra den slutsatsen. Har man gett efter för en populistisk kritik eller är revideringen verkligen motiverad? Hur mycket har man lyckats fånga i jämförelserna mellan "input" och "output" i de skolor som ingår i underlaget?
Till att börja med kan man konstatera att författarna uttryckligen säger att slutsatserna är helt beroende av de data som stoppats in i kalkylerna.
Man har tagit hänsyn till andel flickor, till socioekonomisk bakgrund, andel elever med invandrarbakgrund, elever som kommit sent till Sverige och en hel del mer.
Går det då att se om det finns data som man inte tagit eller inte kunnat ta hänsyn till? Svaret är definitivt ja, särskilt om man vill problematisera frågan något. Några exempel är följande.
- Hur ser "migrationen" mellan kommunal skola och friskolor ut? Den statistiska undersökningen jämför elevers betyg i år 9, men vi vet inte hur många av friskoleeleverna som tidigare kan ha gått i kommunal skola och hur stora resurser de skolorna kan ha lagt ner på att få dem läsdugliga.
- Kommunala skolor håller sig oftast med fler speciallärare än friskolor. Speciallärare brukar ta hand om väldigt få elever åt gången, och det kan man diskutera hur effektiv hushållning med resurserna det är, men i så fall är det effektiviteten i organisationen man tittar på, inte hur "duktiga" lärare skolan har. (Det vill säga det lägger inget ytterligare till hypotesen att friskolornas lärarkår (med fler obehöriga) skulle vara "duktigare" än lärarkårerna på kommunala skolor.)
- Den statistiska effekten av "andel invandrarelever" går förmodligen inte att beräkna rakt "per invandrarelev" utan skulle kunna vara beroende av om invandrareleverna är så många att de kan bilda en kultur eller inte, en kultur av exempelvis ointresse för utbildning.
- En skolledare i friskola "räcker längre" eftersom hon slipper mycket arbete gentemot kommunens utbildningsförvaltning.
- Och - den främsta frågetecknet i kalkylens hållbarhet: vad vet vi om kvaliteten på betygsättningen i friskolorna? Enligt uppgifter som tidigare framkommit är man på friskolor eventuellt mer benägna att sätta snälla betyg.
Slutsatsen är att det kanske inte går att dra några slutsatser.

text: Kerstin Lööv

(10/2005)