|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Alla ska med
Det ser knappast ut som en skola, men det här är en av Sveriges nyaste gymnasieskolor - Märsta praktiska gymnasium. En skola i en av Sveriges mest växande skolkoncerner, Baggium.
Det är också en färsk rektor som tar emot. Färsk inom Baggium, men inte i jobbet.
Egon Nylin är rektor sedan höstterminens början.
-Här bygger vi ett kafé, eller vad man ska kalla det, säger han och hälsar på Gösta Karlsson som just avslutar några av elevernas jobb den här dagen.
Reglarna till kafébyggnaden är resta, på marken intill står en takstol som två elever gjort klart under dagen.
Stolta kunde de gå hem den här tisdagen. Nu har undervisningen gjort resultat. Gösta Karlsson kan skicka tillbaka dem ut på praktik.
-Jag har elever som vet precis hur man hanterar en hammare, andra som nästan aldrig hållit i en, säger han.
När eleverna lämnar Märsta Praktiska är de väl förtrogna med de verktyg och den utrustning som krävs som snickare. Eller anläggningsarbetare eller vilket arbete som väntar efter de tre åren här.
Märsta Praktiska Gymnasium ligger i ett industriområde i Märsta, norr om Stockholm. Närheten till Arlanda hörs, men stör inte, säger Egon Nylin.
Det är inte bara en kafébyggnad som byggs vid skolan. Ytterligare intilliggande lokaler ska tas i anspråk, skolan har efter ett år fått en kraftig elevökning. Elever deltar aktivt i ombyggnadsarbetet av skolan.
Flera av skolans elever gick tidigare i en skola i Uppsala, Doctrina-gymnasiet som förra sommaren gick i konkurs. Det här året har skolan 140 elever, varav den absoluta majoriteten är pojkar.
Något som Egon Nylin hoppas förändra.
-Jag skulle vilja ha fler flickor hit.
När barn- och fritidsprogrammet ökar, och antalet platser på hantverksprogrammets inredningsinriktning blir fler, blir det fler tjejer, tror Egon Nylin.
Det är egentligen lite som behövs för att attrahera flickor till traditionellt manliga linjer. Bra information på gymnasiemässan i höst i Stockholm är viktig för att fler flickor ska sökas sig till yrkesprogram där pojkar dominerar.
I våras såg Egon Nylin, då rektor på en skola i Sjöbo, Skåne, en annons. Baggium sökte en efterträdare till Camilla Sandeskog, rektor på Uppsala Praktiska, till Märsta Praktiska gymnasium.
Egon Nylin och hans hustru ville återvända till Mälardalen, men också skolans inriktning tilltalade.
-Glöm aldrig bort eleven, försök få honom att stanna kvar – så sa Claus Forum till mig. Och det tilltalar mitt sätt att tänka, säger Egon Nylin.
Claus Forum är koncernchef i Baggiumkoncernen, som har sin grund i familjehemsverksamhet och skolor inom institutionsvården.
Egon Nylin har flera rektorsjobb bakom sig. Från början var han lärare i kemi, biologi och geografi. Han hade förmånen, som han säger själv, att på 1990-talet få gå utbildning till specialpedagog i Karlstad.
Som färdig specialpedagog fick han möjlighet att arbeta med arbetslag, att bidra till att undervisningen fungerade så att alla elever fick möjlighet att utvecklas.
Det är något som Egon Nylin brinner för – att arbeta med grupper av lärare så att deras elever får alla möjligheter att nå sina mål.
En framgång för en elev, ett lärarlag, föder framgång. Det är Egons egen devis.
Och här på Märsta praktiska får han möjligheten att arbeta nära sina lärare, att få vara den pedagogiska ledare han vill vara.
-Jag trivdes alldeles utmärkt i den kommunala skolan också, betonar Egon.
Men här är beslutsvägarna kortare. Ett samtal bort, till utvecklingschefen Patrik Wigelius, behövdes till exempel bara när Egon Nylin ville dra igång Ung Företagsamhet vid skolan.
- Det är förstås mycket enklare att lobba för sin idé när inte kollegiet är så stort, säger han.
- När jag jobbade i kommunen gick det åt mycket tid till möten, men till vad?, frågade sig Egon. Här kan jag verkligen vara pedagogisk ledare.
Baggiums praktiska gymnasier är små enheter. Runt 200 elever ska Märsta praktiska ha, när skolan är fullt utbyggd. En alldeles lagom stor elevgrupp, menar Egon.
- Det är det mest optimala. Tillräckligt stort för att det ska finnas en dynamik, men samtidigt inte större så att inte eleverna kan försvinna in i anonymiteten.
Märsta tillhör den östra delen av Baggium utbildning och flera gånger per termin träffas skolledarna. Koncernen expanderar mycket och det finns många frågor att diskutera.
En gång om året träffas samtliga rektorer, nästa gång blir i Ystad i december.
Egon Nylin ingår också i kommunens nätverk av rektorer och samarbetsorgan mellan skola, socialtjänst, polis och ungdomsmottagning.
I början av läsåret var moppekörningen runt skolan lite vild, och polisen kopplades in. Nu kommer närpoliserna på regelbundna besök.
Kontakterna med kringliggande företag är också väl tillgodosedda. Det är framför allt genom lärarna som har goda kontakter för att skapa praktikplatser för sina elever, lärlingarna. Tillgången till platser är a och o.
- Vi måste verkligen vara rädda om våra platser.
Lika rädda om dem som eleverna är. Funkar det bra kan det bli sommarjobb och jobb på andra lov.
- Det finns ett sug efter duktiga elever som till exempel som passar tider och så vidare.
Det är viktigt att kunna. För elever, som Egon säger, varit fem minuter försenade hela livet.
Nu väntar en förälder och blivande elev utanför rektorsexpeditionen, en litet trångt kontorsrum. Egon Nylin vill inte låta dem vänta.
Text: Kerstin Weyler
|
|
Baggium dominerar lärlingsutbildningen
Sju tusen elever deltog försöksverksamheten med lärlingsutbildning läsåret 2009/10. Hälften av dem går i fristående skolor. Baggiums praktiska gymnasier är den enskilt största skolan.
Försöksverksamheten inleddes 2008 och tar slut vid halvårsskiftet 2011. Då inlemmas lärlingsutbildning i den reguljära gymnasieutbildningen och ska under de kommande fyra åren omfatta 30 000 elever. Regeringen satsar 794 miljoner kronor.
När utbildningsminister Jan Björklund presenterade försöksverksamheten betonade han vikten av att de deltagande företagen också skulle få en ersättning för att de tog emot lärlingar. Bidraget under försöksverksamheten har varit 25 000 kronor per elev och läsår. Utöver det har huvudmännen fått ett bidrag till utbildning av handledare, 3 500 kronor per läsår.
Skolverket har i två omgångar följt upp hur pengarna har använts. Det har visat sig att pengarna stannar hos anordnarna - kommunerna och de fristående skolorna.
Mindre än en procent av statsbidraget har gått till företagen från de fristående huvudmännen till företagen.
Även om utbildningsministern var väldigt tydlig med att pengarna skulle gå ut till näringslivet var det inte lika uppenbart i den förordning som reglerar statsbidraget. Där stod det att till varje huvudman för skolor som deltar i försöksverksamheten lämnas ett statsbidrag på 25 000 kronor per elev och läsår.
Förra läsåret betalade staten ut 175,6 miljoner i bidrag till huvudmän för lärlingsutbildningen för 7 135 elever på höstterminen och 6 914 på våren . Dessutom betalades 23 miljoner ut till utbildning av handledare.
Det är färre fristående skolor som anordnar lärlingsutbildning än de kommunala och landstingskommunala. Trots det har de fristående skolorna flest elever, 4 078 elever mot 2 815. Och den alldeles dominerande fristående huvudmannen är Baggium som bedriver lärlingsutbildning för cirka 80 procent av eleverna i fristående skolorna.
Läsåret 2009/2010 fick Baggiumkoncernen totalt 87 587 000 kronor för 3 422 elever hösten 2009, respektive 3 345 för våren 2010.
Dessutom fick koncernen bidrag för utbildning av handledare. Den ersättningen regleras i efterhand. Om en huvudman inte utbildar så många handledare som planerat får man betala tillbaka.
Baggium Utbildning som den del heter där de praktiska gymnasierna ingår, har använt sitt bidrag till fyra olika områden, berättar Patrik Wigelius, utbildningschef för norra och östra Sverige på Baggium Utbildning. Det har gått till att utveckla själva konceptet, handledarutbildning, internationalisering och fortbildning av den egna personalen.
- Vi har bedrivit lärlingsutbildning länge, så vi är inte beroende av statsbidraget, säger Patrik Wigelius.
Pengarna har bland annat använts till att öka behörigheten för lärarna i ett samarbete med högskolan i Halmstad och utbildning av handledare tillsammans med Karlstads universitet.
Det är en målsättning för Baggium att dess handledare ute på företagen har genomgått en utbildning.
Trots att det inte utgår någon ersättning till de företag som tar emot lärlingar från Baggium är det, enligt Patrik Wigelius, inga problem att finna intresserade företag.
Baggium är, som det står i en delrapport från Baggium, tveksamt till om en ersättning till deltagande företag skulle öka kvaliteten i utbildningen. Den utvecklade lärlingsutbildningen som Baggium har skapat ger, menar man från Baggiums sida, elever som är väl förberedda, medvetna om arbetslivets villkor och prövade redan i arbetslivet när de slutar skolan.
Men villkoren för lärlingsutbildningarna ändras från och med den 1 januari nästa år.
Då får endast 10 000 kronor av de 25 000 gå till huvudmannens kostnader för att utveckla lärlingsutbildningen. Resten ska vara en ersättning till de arbetsgivare som tar emot elever. Och om inte huvudmannen inte redovisar några egna utvecklingskostnader, kan hela statsbidraget gå till arbetsgivaren, det företag som tar emot eleverna som lärlingar.
Ersättningen har betydelse, åtminstone för de små företagen, till exempel enmansföretagare. För större spelar det inte så stor roll har den nationella lärlingskommittén konstaterat. I dagarna kommer den med sin andra delrapport från försöksverksamheten.
- Den stora vinningen för företagen är att de får nya medarbetare som redan är prövade som arbetskraft, säger Peter Holmberg, huvudsekreterare i kommittén. Men för småföretag är ersättningen viktig.
Text: Kerstin Weyler
(Nr 11/2010)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|