De största friskolorna i Sverige gör stora ekonomiska vinster. Samtidigt tvingas många kommunala skolor till åtstramningar eller hotas av nedläggning när elevkullarna minskar. Många mindre friskolor riskerar att gå i konkurs.
De tio största friskolorna i Sverige har 25-30 procent av landets alla friskoleelever och formas alltmer till stora utbildningskoncerner. Därutöver finns ytterligare 370 aktiebolag som äger friskolor i Sverige.
Den sammanlagda vinsten för samtliga friskolor kan vi inte överblicka. I de friskolor som drivs av stiftelser finns ingen insyn alls.
De tio största privata skolföretagen hade år 2007 sammanlagt 5,2 miljarder kronor i årsomsättning. Deras vinster uppgår till 330 miljoner kronor. Deras eget kapital är omkring 500 miljoner kronor.

Från fackligt och politiskt håll har frågan ställts hur det kan bli så höga vinster i en verksamhet som för kommunernas del är en svår underskottspost. Lärarfacken hävdar att elever inte alltid får tillräckligt bra undervisning, skolledare och lärare har för låga löner, elevhälsan är eftersatt.
Samtidigt kan de största friskolekoncernerna ge miljoner i aktieutdelning till sina ägare. Lärarfacken menar att det är någonting i detta som inte stämmer och LR kräver ett förbud mot att friskolornas vinster ska kunna gå tillbaka till ägarna.
- Friskolornas ägare måste visa besinning och måtta. Om kvalitén brister och undervisningen inte ges på det sätt som är tänkt, samtidigt som ägaren plockar ut ekonomisk vinst, är det helt oacceptabelt, säger utbildningsminister Jan Björklund.
- Om ägarna tar ut stora ekonomiska vinster i stället för att lägga resurser på undervisningen ska Skolverket slå larm. Ytterst kan man slå igen friskolor om det går för långt, menar Björklund. (Från och med 1 oktober ligger Tillståndsprövningen hos Skolinspektionen.)

De största friskolorna ägs av investmentbolag och koncerner som har en avsevärt mycket större ekonomisk bas än många kommuner. Flera skolor har också ägarandelar i varandra och bildar numera växande utbildningskonsortier.
För många kommunpolitiker kom det som en överraskning att en friskolekoncern kan fördela skolpengen lika till sina skolor över hela landet, exempelvis att Lunds kommun subventionerar elever i Göteborg, som har betydligt lägre skolpeng.
Kommunpolitikerna har reagerat starkt mot detta eftersom de vill att den skolpeng som de beslutat om också ska gå till eleverna i den egna kommunen.
Men denna fördelning av medel vandrar inte längre bara mellan olika kommuner. Friskolekoncernen John Bauer har sålts till det danska investmentbolaget Axcel som köpt 90 procent av aktierna i John Bauer Organization. Det blir förmodligen inte lättare för svenska politiker att acceptera att den skolpeng som skulle gå till den egna kommunens elever i stället hamnar som vinst i Danmark.
Skolledare och kommunekonomer som ansvarar för bidragsfördelningen i sina kommuner menar att de höga vinsterna uppstår därför att de ekonomiska bidragen till friskolorna schablonmässigt inkluderar kostnader för att ta emot barn med särskilda behov - medan friskolor är fria att säga nej till sådana resurskrävande elever.
Även en kommunal ägare kan naturligtvis dra sig för att behöva utrusta en liten kommunal skola med handikappramper och hissar.
Från friskolehåll sägs däremot att vinsterna uppstår genom att de har skalat bort väldigt mycket av den byråkrati och ineffektivitet som behäftar de kommunala skolorna.
- Friskolors vinster har förstås inte trillat ned från himlen. Pengarna är tagna från kommunernas skolverksamhet, säger Lars-Göran Berg, utbildningschef i Bengtsfors. Han har varit resursfördelare i tre kommuner och är sedan många år förtrogen med hur friskolorna tilldelas medel.
- De stora utbildningskoncernerna har i jämförelse med en kommun samma eller större möjligheter till omfördelning och prioritering. Om de då inte har samma krav på sig att ta emot barn med funktionshinder eller andra särskilda behov betyder det två saker: Diskriminering och möjlighet att tjäna pengar.
Skolledaren har intervjuat ekonomiansvariga i tolv kommuner om premisserna för bidragen till friskolorna: Stockholm, Göteborg, Malmö, Kungälv, Uppvidinge, Bengtsfors, Växjö, Åtvidaberg, Lidköping, Umeå, Sundsvall och Vänersborg.
I några kommuner finns vissa enskilda avvikelser som innebär att skolorna till viss del får medel efter skolornas socioekonomiska situation - ett viktat tillägg - men i huvudsak fördelas pengarna enligt samma regler som till de kommunala skolorna och innehåller schablonmässigt stöd till elever med särskilda behov.

Ett exempel är Vänersborgs kommun, där Anna-Karin Olsson är ekonom på barn- och utbildningsförvaltningen. Hon har fördelat skolpeng till kommunala skolor och friskolor sedan 2001.
- Det finns vissa kommunala kostnader för exempelvis skolskjutsar som friskolorna inte får, inte heller för barn med mycket särskilda behov som är placerade av socialförvaltningen på specialskolor.
- Kommunen gör också avdrag för en mindre administrativ kostnad som ska bära övergripande administrationskostnader i kommunen. Därefter fördelar vi pengarna per elev i hela kommunen, säger Anna-Karin Olsson.
Detta är det vanliga sätet för kommunerna att tilldela medel och det innebär i sig att skillnaden mellan små, ideella friskolor och stora utbildningskoncerner konserveras.
- Den lilla friskolan ska finansiera hela ledarskapet med ett fåtal elever. Den stora skolan har däremot stordriftsfördelar med samma administrativa ledarskap för ett flertal skolor på flera olika orter. Ju större företag, desto större chans har de att göra vinst, menar Anna-Karin Olsson.
Enligt ansvariga på Skolverket (numera Skolinspektionen) gör kommunerna inget fel i sitt agerande. Skollagen är glasklar i skrivningen att friskolorna har rätt att få en elevpeng baserad på den genomsnittliga skolpengen i kommunerna.
En fristående skola ska stå öppen för alla barn - med undantag för barn som skulle medföra "betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för skolan". Den fristående skolan beslutar själv om den skall ta emot en elev eller ej.
Men kommunen kan också säga nej. Om en elev har omfattande behov av särskilt stöd är kommunen inte skyldig att lämna bidrag till friskolan för det stödet.

Handikapprörelsen i Sverige har på olika sätt protesterat mot den nuvarande lagstiftningen.
- Våra medlemmar tillbringar ofta sin skoltid vid sidan av samhället, säger Emelie Felderman, språkrör för Förbundet Unga Rörelsehindrade. Hon tror inte heller att den nya skollagen kommer att innehålla några tillgänglighetskrav för elever med funktionsnedsättningar.
- Vi kommer även fortsättningsvis att vägras tillträde om friskolorna anser att det bli för dyrt att anpassa skollokalerna. Resultatet blir isolering i stället för inkludering för oss. Jag vill att vi skapar en skola för alla, säger Emelie Felderman.
De regler som finns talar dock inte till handikapprörelsens fördel: De privata skolorna kan tacka nej till elever som de inte vill ha och de kan säga nej till fler elever när de anser att klasserna "är fulla".
Friskolorna slipper därmed de kostnader det innebär för den kommunala skolan att på grund av sina större förpliktelser dela upp klasser när de blir för stora och att anställa fler lärare.
För skolor som "droppvis" förlorar en eller ett par elever per klass varje år ligger kostnaden för lärare kvar, även när en klass (och därmed skolpengsbasen) decimeras från 25 elever till 23. Det skulle bli ett ramaskri från föräldrarna om skolan varje år stuvade om fyra klasser till tre, fem klasser till fyra osv.
Detta drabbar kommunala skolor mest genom att strömmen av elever, strukturellt sett och i stort, går från kommunala skolor till friskolor.
Vissa friskolor har ett pedagogiskt upplägg som förutsätter att eleverna klarar sig själva i stor utsträckning. Strukturellt sett innebär det att den kommunala skolan får fler elever som kräver större lärarinsats och följaktligen mer resurser.
Man kan också fråga sig om principerna för tillståndsprövningen är uppdaterade när Skolinspektionen enbart bedömer effekten för kommunen av den senast ansökande skolan men inte den ackumulerade effekten av det totala friskolebeståndet i kommunen.
Kommunens ekonomiska självbestämmande sätts därigenom ur spel när en nedläggningshotad liten kommunal skola genast återuppstår i form av en friskola.

Utbildningsföretaget Pysslingen har 1 543 anställda och driver 78 skolor och förskolor i 22 kommuner. Sammanlagt har Pysslingen 9 100 barn och elever i sin verksamhet. Budgeten för 2008 är 820 miljoner kronor. I fjol var vinsten 30 miljoner kronor.
Skolledaren frågade vd för Pysslingen AB, Johan Göterfelt, hur de kan göra så stora vinster?
- Överskott måste vi ha för att kunna investera i kommande års verksamhet. Anledningen till vår vinst är att vi är effektivare än den kommunala skolan. Vi har effektivare lokaler och jobbar effektivare med kringkostnader, mindre vaktmästeritjänster, mindre byråkrati och färre sekreterartjänster, till exempel.
Man kan naturligtvis fråga sig på vilket sätt det är effektivt att sådana arbetsuppgifter läggs på rektor och lärare, men tidsmässigt kompenseras detta av att friskolan på gott och ont slipper en mängd administrativ kontakt med kommunen.
Våra skattepengar räcker alltså till att ni kan göra 30 miljoner kronor i vinst per år?
- De trettio miljonerna går in i vår verksamhet, till våra elever, pedagoger och skolor, där vi investerar i det som är nödvändigt för att upprätthålla rätt kvalitet. Sedan 2005 investerar vi alla våra pengar efter skatt i verksamheten, berättar Johan Göterfelt.
Enligt Pysslingens egen årsredovisning tog emellertid de fem aktieägarna ut drygt fyra miljoner kronor i utdelning förra året.
- Det går att göra mer för pengarna när vi får bestämma mer över själva verksamheten än om administratörer och politiker gör det. Både landstinget och kommunerna har för mycket byråkrati och administration. Vi har slaktat och tagit bort väldigt mycket byråkrati. Då får vi en lägre och billigare administration, säger Johan Göterfelt.
Varför ska ni då inte få bidrag så att det går jämnt ut med era kostnader?
- Vi följer regelverket som finns i varje kommun. Det finns en kommunal skolpeng i varje kommun. Lagstiftningen säger att vi ska ha samma skolpeng som den kommunala skolan och skolpengen räknas ut genom att räkna fram den kommunala kostnaden för varje elev. Den kommunala budgeten för kommande år slås ut på antalet elever och vi som friskola ska ha samma peng. Det bygger på det, en konkurrensneutral och jämlik ersättning per barn, slutar Johan Göterfelt.
Friskolorna har även möjlighet att minska kringkostnader som elevhälsa. Skolverkets statistik visar att den kommunala skolan har en skolpsykolog per 1 800 barn, medan friskolorna har en skolpsykolog per 3 300 barn.
Mottagande av en elev med stora problem eller mycket stora behov innebär arbetsmässigt för en kommunal skola, som inte kan neka att ta emot eleven, mycket kontakt med till exempel socialtjänsten, tidigare eventuellt behandlingshem och så vidare. Den typen av administration har av naturliga skäl inte en friskola som sagt nej till den eleven.
Kraven på dokumentation är också mindre på friskolan och ekonomihantering och personalfrågor kan troligtvis skötas enklare.

text och research: Bill Erlandson