Idrottslärarna behöver mer utbildning i de nya kursplanerna. Det slår regeringen fast och ger Skolverket fyra miljoner de kommande två åren för att utbilda idrottslärarna i bland annat bedömning.

För några år sedan kom Gymnastik och idrottshögskolan, GIH, fram till i en kartläggning av ämnet idrott och hälsa, att det fanns en osäkerhet hos lärarna vad de skulle lära ut och hur de skulle bedöma elevers kunskaper. Undervisningen gynnade, menade GIH, de redan idrottsaktiva  och var beroende på vilken social och ekonomisk kontext hade.
Skolinspektionen konstaterade också vid en så kallad flygande inspektion i april förra året när 300 lektioner besöktes, att det var mest bollspel och bollekar på idrottslektionen. Hälsoperspektivet saknades nästan helt och hållet.

Inspektionen registrerade också att det var osedvanligt hög frånvaro på lektionerna. På var tionde lektion fattades mellan en tredjedel och hälften av eleverna. Varför de uteblev hade man ingen aning om.
Ett par procent av eleverna var befriade från ämnet, varför visste inte lärarna.

Det behövs ytterligare utbildnings av idrottslärarna, trots den mycket stora implementeringssatsningen på nya styrdokument, slår nu regeringen knastertorrt fast.
Skolverket ska erbjuda skolor utbildning och stödmaterial så att den pedagogiska diskussionen om alla elever ges möjlighet att delta och kan utveckla sina kunskaper oavsett kön, kulturell eller social bakgrund kommer igång. Och undervisningen förbättras.

Regeringen pekar också på den bristande simkunnigheten hos många elever. Var tionde pojke och drygt sju procent av flickorna i årskurs fem kan inte simma.
Redan 2012 ska Skolverket redovisa i sin årsrapport hur arbetet går. Bland annat när det gäller bättre simkunnighet, kan man ana.

Kerstin Weyler

(Nr 9/2011)