|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Starka kvinnor tar snart över!
Inspiration till jämställdhet
I mitten av november höll Sveriges Skolledarförbund en inspirationsdag om jämställdhet i Stockholm, där distrikten fick delta med principen att vartannat distrikt skulle sända en kvinna och vartannat en man. Men flera distrikt klarade inte av att skicka någon alls.
Inspirationsdagen innehöll ett medryckande föredrag om att kvinnorna kommer att ha tagit makten om tjugo år. En annan fråga som dryftades var vad som kommer att hända när skolledarvärlden snart blir helt kvinnodominerad. Kommer lönerna och statusen att sjunka då?
Dessutom berättade en forskare om olika forskningsprojekt kring män och kvinnor i ledande positioner.
Som moderator fungerade Marie Trollvik från Jämo. Deltagarna fick också diskutera och prioritera olika aspekter av förbundets jämställdhetsarbete. Bakom initiativ och arrangemang stod Ann-Sofie Rundberg, ansvarig för området jämställdhet i Sveriges Skolledarförbunds styrelse.
Inspirationsdagen avslutades med att deltagarna från distrikten och förbundskansliet fick definiera och prioritera de olika frågor som förbundet bör arbeta med i framtiden. Här redovisas några av de många punkter som kom upp:
- Förbundet ska fungera som idébank för aktiviteter ute på skolorna.
- "Vår roll som uppfostrare av ungdomar".
- Lyft fram exempel på hur skolledarna kan gå i bräschen för att träna flickor och pojkar i att göra "tvärtom" - för att stärka dem.
- Synliggöra det faktum att skolledarnas status är en maktfaktor för att forma framtidens ledare.
- Bidra till motbilder till mediabrusets könsrollsbilder.
- Arbeta för att undvika "trivialisering" av skolledaryrket och skapa strategier för en "exklusivisering".
- Vara bärare av genusperspektivet i alla de kontakter med alla de organisationer förbundet samverkar med eller fungerar som remissinstans för. Även i pressen!
- Fler tänkvärda artiklar i Skolledaren. Låt också någon granska tidningen ur ett genusperspektiv.
- Verka för att alla grupperingar sätts samman med jämställdheten i åtanke.
Om tjugo år har kvinnorna makten - för de är mer benägna att vilja utvecklas
Kvinnor tänker att det inte räcker att bara vara den jag är. De envisas med att ständigt gå på nya kurser och strävar efter att utvecklas hela tiden. Undra på att männen som grupp halkar efter!
I dagens samhälle ska man vara kvinna. Utöver kvinnors "gamla vanliga" träning i empati och förmåga att lyssna börjar de nu också kunna ta för sig i större grupper. De kommer att bli ohejdbara!
Om tjugo år kommer flickorna att ha makten i samhället. Fast det kan förstås gå fortare…
Det sade samhällsdebattören Ingemar Gens, som talade på inspirationsdagen.
Flickorna sitter inte lika stilla längre i skolan, de är inte lika lydiga och passiva som förr. De har börjat tillskrivas makt eftersom förväntan hos deras mammor är att också döttrarna ska skaffa sig en utbildning och göra karriär.
Men för att kunna göra det "i ett hierarkiskt samhälle" måste man ha makt och den kommer ifrån att man berövar pojkar makt och ger den till flickor, sade Gens, utan att pojkarna får någonting i gengäld.
Flickor har i dag bättre betyg än pojkar i samtliga ämnen i grundskolan, och i samtliga program på gymnasiet - även i bygg och fordon.
Och det är mvg som är nyckeln till de "feta" jobben. Flickor är oändligt mycket bättre anpassade till den skolmiljö vi har. När de nu också förstår sina mål så blir flickor "skolmaskiner". De är otroligt bra på att ta sig fram i den här världen.
I USA börjar detta bli en katastrof. Där räknar man med att man inte kommer att ha några manliga akademiker alls om tjugo år! Samma utveckling sker i Sverige, hävdar Ingemar Gens.
- Flickor fortsätter som de alltid har gjort: i närhet, empati, förmåga att lyssna och framför allt att kommunicera. Men de börjar långsamt också tränas att vara i större gäng. I grunden har man redan "the reproduction of mothering" och det är en träning som dagens näringsliv är oerhört förtjust i.
I dag ska man klara av att både vara i grupp och i en relation med två. Flickor har ett rikt språk, vilket är a och o i informationssamhället, de är inte lika konfliktbenägna och kränker inte varandra på samma sätt som män gör. Har man kränkt någon är det förött för alltid och det vill ingen arbetsgivare ha på sin arbetsplats.
- Men pojkar fortsätter att göra det man alltid har gjort - försöker att skaffa sig mer makt och kontroll och uttrycka det i materiella ting. Man fortsätter att mäta sig mot andra män. "Vem har finast bil?".
- Och det är inte egenskaper som framtidens samhälle behöver.
I stället pågår en feminisering av samhället. Kvinnorna närmar sig det manliga, men motsvarande utveckling åt andra hållet sker inte.
Fortfarande är det inte så roligt med flickpojkar, men pojkflickor har alltid varit ok. En allround kvinna är mycket mer värd än en allround man. Ingen kvinna vill vara gift med en väninna…
Vi är nu i den situationen att kvinnor kan välja att antingen göra karriär som mamma eller som vanlig karriärist och många kvinnor väljer faktiskt att inte ha barn. Man tror att den svenska barnomsorgen ger 0,3 barn extra per kvinna. Utan den skulle vi ha lika låga födelsetal som Italien, 1,1. Vi har i genomsnitt 1,7.
Flickor är den spännande gruppen. Samhällsutvecklingen går från materiella till mer ideella värden, även om flickor samtidigt närmar sig materiella värden.
Det livslånga lärandet fylls av kvinnor som förstår att man måste utveckla sig hela tiden. Män och pojkar bekräftas med det som de är i sig själva (det manliga) och det gör dem statiska.
Men kvinnor tänker att det inte räcker att bara vara den jag är. "Ska jag bli något måste jag gå kurser."
Oberoendet är den viktigaste förändringen, menar Ingemar Gens. När man vågar säga till mamma "ok, det var kul att ha dig till morsa, men nu åker jag till London vare sig du vill eller ej, du får väl sitta hemma och oroa dig. Jag har egna behov, jag tänker uttrycka dem och till och med förverkliga dem". När flickor gör det så finns det ingenting som kan hindra dem!
Alla attitydundersökningar visar att det viktiga för männen är makt, kontroll och status: vilken roll jag själv har, inflytande bara för mig själv, min profilering som individ och man.
- Det är en loosers tankar om hur man ska ta sig fram i världen, att fuska sig fram i sin manlighet. Näringslivet i dag tittar på vem som har något på fötterna.
Kvinnornas värderingar är mer kollektiva, de frågar inte efter vad som gynnar dem själva. De säger "det som är bra för barnen och familjen, det är bra för mig".
Det finns ingenting som egentligen kan hindra flickorna och kvinnorna från att ta makten om ingenting revolutionärt händer, som att män skaffar sig vapen!
- Vilket man ju faktiskt gör i den muslimska världen. Deras sätt att hålla nere kvinnorna är faktiskt med våld.
Utvecklingen är precis densamma där som här, hävdar Ingemar Gens.
- Flickor och kvinnor gör det som är rätt och framgångsrikt, medan pojkar och män är konservativa och försöker behålla kontrollen och makten. Men det går inte att stoppa utvecklingen.
- Det började med den allmänna skolplikten, då flickor fick rätt att gå i skolan. Om tjugo år har kvinnor tagit makten och det kan gå ännu fortare, tror Ingemar Gens.
text: Bill Erlandson
|
|
Lönen sjunker när ett yrke blir vanligt - men det beror inte på kvinnodominans
Antalet kvinnliga skolledare är i snitt lika stort som antalet manliga skolledare när man räknar samman grundskolan, gymnasiet och komvux. Kvantitativt råder alltså jämställdhet inom yrkesgruppen, även om gymnasiet fortfarande har flest manliga rektorer medan rektorstjänsterna i grundskolan domineras av kvinnor.
Dessutom finns knappast någon yrkesgrupp i Sverige som har så jämställda löner. Ändå är, som Skolledaren tidigare visat på ledarplats, löneskillnaderna mellan manliga och kvinnliga rektorer ungefär 7 500 kr per år, trots att den procentuella skillnaden kan verka liten. Räknat på en tjugoårig karriär blir det 150 000 kronor.
- Jämfört med andra branscher ser det bra ut, ansåg Marie Trollvik från Jämo.
|
|
Att de kvinnliga skolledarna blivit lika många som de manliga är dock bara en ögonblicksbild i utvecklingen. Det kommer snart att kantra över åt ett nytt håll.
Åtta av tio nya medlemmar i förbundet är kvinnor.
Skolan håller på att bli en av de få branscher där de kvinnliga cheferna är i majoritet.
Detta hedrande förhållande har emellertid även en oroande sida: När kvinnor dominerar en bransch på arbetsmarknaden så tenderar den att få lägre löner än typiskt mansdominerade branscher.
Exempel finns från läkarna, psykologerna, bibliotekarierna och prästerna. Skolledaren har tidigare pekat på att det finns anledning till vaksamhet och att en förhandlarutbildning kommer det kommande året.
Men frågan är om det verkligen är den uppkomna kvinnodominansen som sänkt det relativa löneläget?
- Nej! sade Ingemar Gens på inspirationsdagen. Han är en erfaren beteendevetare, samhällsdebattör och föreläsare i könsrollsfrågor. Han kallar det för mytbildning och menar att lönerna redan har sjunkit när kvinnorna kommer in.
- Vad man tror är anledningen är att yrkena "trivialiseras", de blir helt enkelt vanliga. Vad som har hänt i sådana lägen är att rekryteringsbasen inte har räckt till. Det har funnits för få män att rekrytera och då börjar man rekrytera kvinnor för att fylla upp behovet.
Ett yrke som läraryrket var en gång ett högstatusyrke.
Sedan byggde man ut skolan och det blev vanligt att bli lärare.
Då sjönk lönerna direkt.
Ett yrke där det i dag inte finns en enda kvinna är pilotyrket. Där sjunker nu lönerna som sten, och det beror på att det blivit så vanligt att vara pilot.
Yrket "trivialiseras" (till sin status, inte till innehåll) och lönen sjunker utan att en enda kvinna finns i närheten.
- Det är svårt att göra något åt "trivialiseringen" av ett yrke - blir det vanligt så blir det. Men att dra in den diskussionen i jämställdhetsdebatten är förskräckligt. Jämställdhet är tillräckligt komplicerat ändå. Det är ett helt annat problem.
- Jag tror inte för en sekund att statusen skulle sjunka därför att kvinnor kommer in i yrket, det finns inte något som helst samband. Det är en nedvärdering av kvinnan, menar Ingemar Gens.
På inspirationsdagen hördes röster från närvarande medlemmar om att man föredrog en högre lön framför att ha färre antal underställda. Det sistnämnda skulle ju innebära att antalet skolledare ökas i framtiden - att yrket blir vanligare och i viss mån trivialiseras.
text: Bill Erlandson
(11/2004)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|