Hoppa till huvudinnehåll
Telefon: 08-567 062 00 - Fax: 08-567 062 99 - E-post: info@skolledarna.se - Besöksadress: Vasagatan 48, 5 tr - Postadress: Box 3266, 103 65 Stockholm
Länk till Hem
OM FÖRBUNDET PRESS KONTAKT A-Ö AVANCERAD SÖKNING
HEM
SKOLLEDAREN
MEDLEM
FÖRTROENDEVALD
  
HEM > SKOLLEDAREN > Artikelarkiv > Genus

Strukturella förändringar ska bana väg för en jämställd skola

Jämställdhet är inte något man klarar av på en studiedag. Nu krävs strukturella förändringar i skolan för att flickor och pojkar ska få samma rätt, makt och möjligheter att påverka sin utbildning och framtid.

Det slår Delegationen för jämställdhet i skolan. DEJA, fast i sitt slutbetänkande som presenterades i mitten av januari.
Det är slut på särskilda projekt och programom jämställdhet.
- Jämställdhetsintegrering är vägen att gå, säger delegationens ordförande, Anna Ekström.
Jämställdhet måste in i skolans struktur.
Och det måste börja tidigt. Det finns kunskap om pojkar och flickors olika mognad, och därför borde skolan anpassa sina förväntningar efter det. Kraven på pojkar blir lägre satta, de lär sig att inte anstränga sig, och tränas in i att inte lyckas i skolan.
- Vi måste fundera på hur vi bemöter pojkar och flickor när de kommer till skolan. Våra förväntningar spelar stor roll för hur det sedan går, säger Anna Ekström.

Mycket av det delegationen redovisar, är självklarheter för den som arbetar i skolan. Men det är dags att knyta ihop den kunskap som finns i den pedagogiska, psykologiska och den expanderande hjärnforskningen.
 Det behövs en systematisk utvärdering av metoder och arbetssätt, ett särskilt utvärderingsinstitut liknande den som finns för sjukvården (SBU- statens beredning för medicinsk utvärdering), menar delegationen.
Den riktar också en rad förslag till olika myndigheter.
Bland annat bör rektorsutbildningen få ett obligatoriskt moment om hedersproblematik. Det bör också ingå i lärarutbildningen. Den fortbildning i frågan som redan har startat, bör förlängas.
Jämställdhet bör genomsyra rektorsprogrammet och finnas med i dess målformulering.

Det är också dags att granska läromedlen ur ett genusperspektiv. Delegationen föreslår att Skolverket får i uppdrag att tillsammans med ämneskunniga forskare granska kvaliteten i de läromedel som används.
Delegationens förslag handlar också om hur elevhälsan kan utveckla sitt arbete för att upptäcka och stödja barn med sviktande psykosocial hälsa och skolsvårigheter, förlänga fortbildningen i sex och samlevnad för lärare och skolledare, och granska skolornas undervisning i ämnet med mera.
Delegationen konstaterar också att de traditionella valen till gymnasieskolan fortsätter. Det är bara på de studieförberedande programmen som fördelningen mellan könen är ganska lika.
Det har under årens lopp varit många projekt för att flickor ska välja traditionellt manliga utbildningar, men inte mycket av det motsatta.
Flickorna har följt råden i stor utsträckning när det gäller högskoleutbildningar och idag dominerar kvinnor på alla utbildningar, undantaget någon teknisk utbildning.

Den enda väg att gå är att förmedla kunskap både till flickor och pojkar om hur valen, utbildningarna och framtidsutsikterna ser ut.
-Min dröm är att alla ungdomar kan välja sin utbildning med full kunskap. Vi kan inte tvinga någon att välja en speciell väg, säger Anna Ekström.
En jämställd skola är en fråga om kvalitet. Får vi en skola där flickor mår allt sämre och pojkar presterar allt sämre ställer det till stora problem.

Kerstin Weyler

"Rektors roll och inställning är avgörande"
Per-Ove Wramstedt har varit Sveriges Skolledarförbunds representant i delegationen. Ett uppdrag som tagit mycket tid men som varit roligt och lärorikt.  Nu återstår arbetet på hemmaplan.

- Vi  kan konstatera att det har gjorts mycket. Men att intresset för jämställdhetsfrågor minskar ju äldre eleverna blir. Det finns ett stort engagemang i förskolan och de tidigare åren, men inte så mycket på högstadiet.
- Jag har lärt mig att den här frågan är ett eget kunskapsområde, större och mer komplext än jag kunde tänka mig. Vi har ett stort behov av reflekterande möten kring frågan och kolleger måste stötta varandra i arbetet.
Vad kan man börja med?
- Man kan fundera på vilka läromedel vi använder. Hur ser de ut i ett jämställdhetsperspektiv? Och vi kan se på vår arbetsmiljö. Det kanske fungerar väl i klassrummet – alla får komma till tals, men så fort elever och lärare lämnar klassrummet, kliver vi tillbaka i traditionella könsroller. Vad händer till exempel på raster och håltimmar?
- Man kan också se över skolans likabehandlingsplan. Ta eleverna till hjälp att följa upp den.
Hur viktig är rektors roll?
- Rektors roll och inställning är alldeles avgörande om hur man ska lyckas. Om man sätter den här frågan sist på agendan, behandlar andra frågan likadant och sätter den sist, om det finns tid över.
Hur kan lärarna börja arbeta med frågan?
- Den måste in i varje ämnes didaktik. Man måste fundera själv på hur man är som ledare i klassrummet ur ett jämställdhetsperspektiv och man måste bli medveten om vad som sker. Och framför allt öka sin kunskap.
-Vi måste också reflektera över våra undervisningsmetoder. Gynnar de flickorna i större utsträckning än pojkarna? Vi måste stötta pojkarna att till exempel läsa ännu mer.
-Samtidigt är jag mycket bekymrad över hur flickorna mår. Pojkarna måste få mer stöttning i början av skolan, och flickorna med stöd och samtal längre fram. Det är förstås en budget- och resursfråga, men det kan man göra något åt. Vi måste arbeta mer förebyggande.

Kerstin Weyler
Kommentar
"Jämställdhet måste bli en integrerad del"

- Det förvånade mig att så litet har hänt, säger Anna Ekström, delegationens ordförande. 
 

Varför?
- En orsak kan vara att skolan präglas av en ryckighet från statens sida. Det är ständiga kast och varje minister vill sätta avtryck. Det är svårt att styra från centralt håll.
- Och så har man löst olika dilemman genom att komma med nya mål, nya perspektiv, krav och handlingsplaner. Och ju mer besviken man är på utvecklingen, desto fler direktiv med ännu fler mål och perspektiv. Därtill insatser i form av Persson/Wärnerssonpengar och så vidare. Jämställdhet har blivit föremål för kampanjer av olika slag.
- Jag tror att det finns ett stor behov av veta hur man ska göra. Vilka metoder och arbetssätt som fungerar.
Kan man enas om det?
- Det tror jag. Jag tycker det var en strålande idé av regeringen att föreslå ett utvärderingsinstitut för utbildningsområdet  i budgetpropositionen. Det borde den göra mer reklam för.
Ni konstaterar att flickor söker traditionellt manliga utbildningar, men inte pojkarna.
- Jag det har jag funderat mycket på. Det har varit många kampanjer för flickor att välja otraditionellt, men inte för pojkar att göra detsamma. Det verkar vara ok för en tjej att välja ”uppåt”, men svårare för en kille att välja ett kvinnodominerande arbete.
-Jag har inget problem med hur man väljer, bara valet är fattat med kunskap. Bara om det finns  hinder för valet.
Hur ska nu det här frågan hållas levande?
- Jämställdhet måste gå från projekt till att bli en integrerad del av skolan.  Vi måste ta på största allvar om det ena könet lär sig mycket men ändå går till skolan med en klump i magen och risker sig psykiska hälsa, och det andra har mycket stora inlärningsproblem. Det här hamnar direkt i kärnarbetet i skolan.

Kerstin Weyler

(Nr 1/2011)