Sju av tio nya skolledare är kvinnor. Och i kåren är kvinnorna redan i majoritet.
- Kanske är det dags att fundera särskilt över hur män ska lockas till yrket, säger Mats Ekholm, som studerat rektorstillsättningar.

Hur har rekryteringen av skolledare förändrats de senaste decennierna? Den frågan står i centrum för en studie vid Karlstads universitet, ledd av Mats Ekholm, professor i pedagogik och före detta chef för Skolverket och numera nedlagda Myndigheten för skolutveckling.
Forskarna har studerat i princip samtliga tillsättningar av skolledarbefattningar i svenska kommuner, vid fem tidpunkter under drygt 25 år (1981-2007). Antalet tillsättningar per år varierar mellan 544 och 839. Motsvarande undersökningar görs även internationellt.
Den största omvälvningen rör de nya skolledarnas kön och bakgrund, visar rapporten, som kom i höstas.
Vid 1970-talets slut var sju procent av rektorerna och 19 procent av studierektorerna i ungdomsskolan kvinnor. Andelen kvinnor varierade mellan olika delar av Sverige.
Stockholms län hade till exempel en betydligt högre andel kvinnliga skolledare än övriga landet. I hälften av landets kommuner fanns inga kvinnliga skolledare alls, i många kommuner bara någon enstaka.
Den politiska ambitionen under 1980-talet att öka andelen kvinnliga skolledare kom att bli en av de mest uppfyllda, konstaterar Mats Ekholm. 2007 var 60 procent av Sveriges skolledare kvinnor – och 70 procent av dem som tillsattes. De regionala könsskillnaderna har i princip försvunnit. Andelen kvinnor som får skolledarjobb är högre i grundskolan än i gymnasieskolan. Där väger det jämt mellan könen när nya ledare tillsätts.
Könsfördelningen riskerar att bli ett jämställdhetsproblem för skolan, anser Mats Ekholm.
- Ledarskapet mår förmodligen bra av att det finns ledare av olika kön i en någorlunda vettig fördelning. Politiskt och samhällsmässigt är det en fördel. Både lärare och barn behöver se att skolledare inte måste vara av ett speciellt kön.
Arbetsvillkoren spelar förstås stor roll för hur lockande ett yrke är. Men Mats Ekholm tror inte främst på speciella satsningar för att få fler män att söka skolledarjobb. Viktigare är faktiskt att läraryrket blir mer attraktivt för både män och kvinnor, menar han. Läraryrket är den givna rekryteringsbasen för ledarjobb – och kommer så att förbli.
- Attraktiviteten handlar om lärarnas löner, förstås. Men också om möjligheten att göra intressanta saker vid sidan av undervisningen, att utveckla verksamheten eller utveckla ny kunskap.
Ett annat sätt att få in män på rektorsposter kan vara att rekrytera från andra delar av samhället, en utveckling som inleddes på 1990-talet efter att behörighetsreglerna ändrats. Andelen män är nämligen högre bland skolledare med annan yrkesbakgrund.
Av de cirka 60 män som tillsattes på sin första skolledartjänst 2007 kom en knapp femtedel från andra yrken än läraryrket. De var till exempel militärer, socionomer eller beteendevetare. Av de 159 nya kvinnliga skolledarna hade en knapp tiondel en yrkesbakgrund utanför skolan.
”En liten spännande rännil” kallar Mats Ekholm tillflödet av personer från andra samhällssektorer in i skolledarkåren.
- De har ofta med sig ett annat sätt att tänka och en vana att analysera till exempel ekonomi, som blir en krydda för hela yrkeskåren. Det är absolut ingen nackdel att skolledare har en brokig bakgrund när man träffas i olika nätverk.

Under 1990-talet gjorde förskollärarna, och i viss mån även fritidspedagogerna, sitt intåg i skolledarkåren, beskriver forskarna. Sju av tio kvinnor som debuterade som skolledare i mitten av 1990-talet hade en bakgrund som förskollärare. Av de manliga nya skolledarna kom mer än var fjärde från förskolan. I de flesta fall hade de nya skolledarna också ett ansvarsområde som omfattade både skola och barnomsorg.
Av de kvinnor som debuterade som skolledare 2007 kom var femte från förskolan, av männen var det tre procent.
Vad den här förändringen har betytt för ledarskapet i skolan har forskarna inte studerat.
- Alla som blir skolledare går över till att leda vuxna, det är vad yrket handlar om, och alla behöver tid att sätta sig in i en ny organisation, säger Mats Ekholm.
- Själv har jag svårt att se att det skulle ha så stor betydelse vilken stämpel man har i pannan och om man lett sexåringar eller sjuttonåringar tidigare.
Ungefär två tredjedelar av de skolledare som tillsattes 2007 hade tidigare erfarenhet av yrket. Det är en ökning jämfört med 1980- och 90-talen. Då tillsattes ungefär hälften av tjänsterna med personer som debuterade i skolan som skolledare.
Genomsnittsåldern för dem som träder in i rektorsrollen är tämligen hög, konstaterar forskarna – ungefär 45 år för kvinnor och 42 för män. De som blir skolledare på gymnasiet är lite äldre än grundskolerektorerna.
Mats Ekholm tror att kommuner som vill förändra skolan skulle vinna på att våga satsa på yngre ledare, eftersom de inte har varit lärare så länge.
- De har inte hunnit tillägna sig lärarkårens tankesätt på samma vis som äldre. De är inte lika hjärntvättade, kan man säga. Ofta kan det vara bättre om jag som ledare inte tänker på precis samma vis som de jag ska leda. Ju mer lika, desto mer inavel i tankevärlden.

text: Margareta Edling