Göranssonska skolan, tekniskt gymnasium i Sandviken, samägd av kommunen och storföretaget Sandvik, har funnit en egen, tredje väg mellan friskola och kommunalt gymnasium.

Göranssonska skolan är kommunens och Sandviks gemensamma investering för framtiden.
Den ligger i Sandviken, en svensk bruksort där alla siffror över arbetslöshet och utbildningsnivå länge pekat åt fel håll.
Sandvikens Tekniska Gymnasium, som den också kallas, drivs av Sandvik Utbildnings AB, som i sin tur ägs av Sandvik AB till 91 procent och s-dominerade Sandvikens kommun till 9 procent.
Bakom ägarsiffrorna finns dock ett samarbetsavtal som stipulerar ett 50/50-förhållande vad gäller ändamål och syfte, liksom inflytande över utbildningen och verksamheten. Kommunen har fått en friskola där man tillsammans med företaget har full insyn och inflytande.
Kommunens insats för driften det första året stannade på 2,5 miljoner. Sandvik AB satsade lika mycket. Därutöver byggde företaget skolhuset för 60 miljoner kronor, en ombyggnation av en befintlig byggnad . Med 91 procent av aktierna kan företaget ge koncernbidrag före skatt till sitt helägda dotterbolag.
Skolhuset är nytt, fint, modernt, ändamålsenligt och ligger strategiskt placerat mitt i företagets industriområde i Sandviken. En del av skolan är en stor verkstadslokal.
Elever och lärare är direkt knutna till företaget. Lärarna handplockas och Sandvik AB:s vice vd har sista ordet när skolan ska anställa lärare.
Eleverna är garanterade sommarjobb på Sandvik och de skickas på utlandspraktik till bolagets olika företag ute i världen.
Samtliga elever som inte gått vidare till teknisk högskola har fått jobb på Sandvik AB efter avslutad skolgång, men det finns inget löfte om jobb från företagets sida. Utbildningen ger behörighet till teknisk högskola. Chansen att de som går vidare till en sådan sedan kommer tillbaka till Sandviken är god, bedömer företaget. Det är svårare att locka dit civilingenjörer som inte är från trakten.

Eleverna jobbar åttatimmarsdagar precis som de Sandvikanställda. De bjuds på lunch varje dag, de får flitpeng på 400 kronor per månad och stipendier. Sandvik bekostar resor och skolan tar inte ut någon avgift för resorna.
I gengäld får eleverna jobba hårt. Sommarlovet är nedkortat och både påsk- och höstloven är borttagna, vilket är nödvändigt med tanke på att ungdomarna läser in 3 400 poäng i stället för gymnasiets normala 2 500 poäng. Sandvik skjuter till 30 procent utöver skolpengen för att täcka kostnaderna för de extra gymnasiepoängen.
Eleverna har varsin egen datorarbetsplats och mycket stort inflytande över undervisningen.
Lärarna är anställda som vanliga tjänstemän med åtta timmars arbetsdag och fem veckors semester. Sommaruppehållet har blivit fem veckors semester och påsk/höstlov är borttagna.
På skolan finns tjugosju anställda och drygt 80 procent av lärarna är behöriga. Resten är tekniker med specialkompetens. De flesta lärarna har erfarenhet både från skola/undervisning och från näringslivet.
I skolans styrelse finns två ledamöter från kommunen, tre från Sandvik AB, en från KTH och en från Volvo. Allting på skolan andas företagsamhet, professionalism och hög kvalitet.
I våras genomförde Skolverket en stor inspektion på skolan och fann ingenting alls att anmärka på. Det blev en osannolikt positiv rapport där skolan fick mycket goda omdömen på samtliga områden (se faktaruta).
Sandvik AB är förstås oerhört viktigt för Sandvikens kommun. Företaget dominerar vardagen här och "alla" Sandvikenbor har på ett eller annat sätt med Sandvik att göra.

Skolan har gott rykte och omges av en positiv atmosfär. Allt fler elever söker hit och när skolan utlyste de första lärartjänsterna fick man över trehundra sökande.
Göranssonska skolan tar in elever efter betyg, etthundratjugoåtta sökte vid senaste intagningen, sextiofyra kom in. Kommunen sköter intagningsförfarandet.
Eleverna får jobba hårt. De är mycket motiverade, för att inte säga inspirerade, och har goda betyg. För att markera elevernas delaktighet i företaget kallas de inte elever utan deltagare.

Rektor Mattias Andersson är också VD för Sandvik Utbildnings AB. Han är trettioåtta år gammal, utbildad matematik- och fysiklärare och har två kommunala rektorsjobb bakom sig.
Han har också varit produktionschef på Sandvik Bacho och jobbade i sin ungdom som pappersbruksarbetare. Han har sett både skol- och företagsvärlden inifrån.
Sedan skolan startade har han haft några tuffa år och i stort sett jobbat dygnet runt. Ena dagen satt han med Sandviks koncernledning och tog strategiska beslut, nästa dag hängde han upp gardiner i skolan. "Man får ingenting gratis, allting måste göras".
Samtidigt tycker han att det var kul när han började med fyra anställda och inställningen att ingenting är omöjligt. I dag har det hela lugnat ned sig och han jobbar "bara" femtio timmar i veckan.
På vilket sätt skiljer sig ditt rektorsjobb från andra rektorers?
- Största skillnaden är styrningen uppifrån. Jag har styrelsen direkt på mig och ingen förvaltningschef över mig.
- Styrelsen är krävande, men inte politiskt styrd med olika intressen och uppfattningar. Den är väldigt målfokuserad.
- Att leda en kommun eller ett företag har många likheter med att styra en skola, om den ska ha framgång eller inte, så styrelsen är ett starkt stöd.
Lägger de sig i mycket eller står du fri som rektor?
- De har ett inflytande, jag ser det inte som ett problem.
- Men att vara rektor och vd samtidigt kan vara lite kluvet för jag blir ju min egen chef. Bolaget är huvudman för skolan så det blir dubbla roller.
- Ibland är det en fördel att ha det samlat på en hand. Ibland blir det väldigt långt till min egen chef som är vice vd på Sandvik AB.
Är du lika mycket pedagogisk ledare som en "vanlig" rektor?
- Jag är mer pedagogisk ledare nu än när jag arbetade i den kommunala skolan. Mycket av det jag inte kunde kontrollera i kommunen, det kan jag kontrollera i dag. Lokaler, avtal av olika slag och så vidare.
Har du bättre ekonomiska förutsättningar än dina kommunala kollegor?
- Vi har bra ekonomi men inte bättre ekonomiska förutsättningar. Vi har vanlig skolpeng och sedan skjuter Sandvik till 30 procent utöver det. I gengäld läser ju eleverna in 3 400 poäng i stället för 2 500, så räknat per poäng har vi inte mer pengar.
Måste man vara både pedagog och ingenjör för att få jobba här?
- Vi ställde de kraven på de första som anställdes. För att komma igång måste man ha folk som både kan bygga institutioner, är trygga i sin lärarroll och förstår industrins behov.
- Sedan har vi byggt på för att få in människor med olika bakgrund, kvinnor och folk med utländsk bakgrund. Vi vill även ha en åldersspridning och folk från näringslivet. Mycket handlar om attityd och inställning. Tekniker måste vi förstås ha.
- Vi är väldigt noggranna när vi anställer.
Har era elever bättre studieresultat än genomsnittet?
- När det gäller prov så klarar vi oss hyfsat. Tittar man på vad de får med sig så ligger vi bra till - i och med att de arbetar i projekt hela skoltiden och har mycket praktik ute på företaget, även utlandspraktik. De är här åtta timmar om dagen och de läser betydligt fler veckor per år.
Hur många börjar jobba på Sandvik AB?
- Alla utom de som går till högskolan, men 50 procent går dit och dem hoppas vi få tillbaka senare.
Visst är det så, säger han att Sandvik driver skolan för att trygga sitt framtida behov av arbetskraft.
- Långsiktigt är det så, men det finns inget uttalat mål att företaget ska få ett visst antal av eleverna efter utbildningen här. Vårt uppdrag är att öka teknikintresset i regionen och speciellt bland tjejer.
- Vi har nästan 40 procent flickor på skolan och det gör oss ledande bland tekniska gymnasier.
- Tillsammans med andra skolor i regionen har vi en sommarskola för tjejer. Vi arrangerar också särskilda "tjejkvällar" där vi bjuder in flickor och deras mammor. Dit kommer också framgångsrika kvinnliga ingenjörer från Sandvik AB, som berättar vad de har läst och hur de har gjort en spännande karriär.
Hur ser det ut för tjejerna på skolan - lyckas de med sina studier?
- Ja.
- I skolan jobbar vi i arbetslag om åtta elever och då ser vi till att hälften i ett lag alltid är tjejer. De ska inte sitta som lugnande element bland stökiga killar.
- Sedan blir det också en eller två rena killgrupper, men vi sprider inte ut tjejerna, säger Mattias Andersson. Han är mycket bestämd på den punkten.
- Det går inte att bara kasta in tjejer i teknikprogrammen och sedan låta dem klara sig bäst de kan.
Mattias Andersson har en biträdande rektor. Sedan finns en nyckelfunktion som kallas "deltagarservice". Där sköter två personer allt som inte har direkt med undervisningen att göra - allt ifrån busskort, skolmat, skolhälsovård, syv-funktion och så vidare.
De bidrar till att skapa en god stämning, att alla elever blir sedda, att adresslistor och betygsförteckningar är uppdaterade - att det över huvud taget råder ordning och reda i verksamheten.
De sköter också upphandlingen av varor och tjänster, som skolhälsovård och städning.
Konsulttjänster köps in till bästa pris och kvalitet. Genom att hålla rätt volym och kvalitet får man rätt kostnad. Skolan köper in den volym man behöver i stället för att anställa folk på heltid.
I gengäld är man väldigt mån om undervisningen. Där används enbart egna lärare.

Enligt Skolverkets rapport är rektor en tydlig och engagerad skolledare. Han är ofta med ute i verksamheten och tar sig tid att lyssna på elevernas synpunkter, kritik och förslag. Föräldrarna har lätt att få kontakt med honom.
Varför har eleverna stämpelklocka?
- Nja, de har passerkort och ett anställningsnummer på Sandvik, fast de inte är anställda.
- Då får vi en tidsrapportering och ser om de varit här eller ej. Men främst är det en säkerhetsfråga och handlar inte om kontrollbehov, berättar Mattias Andersson.
- Vi ligger på ett industriområde. Om det börjar brinna måste vi kunna se vilka som är inne på området.
Är det populärt med kritiskt tänkande när man kommer ut på verkstadsgolvet på Sandvik?
- Det ingenjörsmässiga arbetssättet liknar en forskares arbetssätt - alltså systematiken, insamlandet av fakta och behandling av information.
- De egenskaperna ligger nära det kritiska tänkandet och det är en av de saker vi är bra på i skolan. Vi har en öppen dialog, alla får komma till tals och vi ifrågasätter.
- Till det läggs förstås företagets sätt att jobba - när något är beslutat så gäller fattat beslut.
Trots att utbildningen är på 3 400 poäng mot normalt 2 500 har man ännu inte haft en enda elev som har hoppat av sina studier på grund av studiesvårigheter.
- Fast det är klart att det kan finnas elever som mår dåligt här, precis som på andra skolor. Speciellt tjejerna sätter stor press på sig själva och visst är det hårt arbete, säger Mattias Andersson.
- Vi lever med ett teknikföretag som är världsledande och som utsätts för konkurrens från olika delar av världen. För oss är förändring vardag, vi måste förändra och förbättra oss varje dag.

text: Bill Erlandson