Gymnasiereformen, Gy-07, läggs abrupt i malpåse, en gymnasiereform, som i fråga om yrkesförberedande program hade ambitionen att stärka kärnämnen genom att dessa skulle färgas in i yrkesämnen.
Tanken är inte ny, ämnesintegrering tillämpas säkerligen på många håll av lärare som vill förbättra kvaliteten i undervisningen och höja elevernas motivation för de teoretiska ämnena.
- Infärgning återkommer säkert i den kommande skolreformen på ett eller annat sätt, tror rektor Lars Stensson, som ansvarar för bland annat byggprogrammet på Fässbergsgymnasiet i Mölndal.
Enligt Skolverkets senaste statistik fullföljde 79,6 procent av eleverna på byggprogrammet sin utbildning. På Fässbergsgymnasiet är siffran 87,5 i nuvarande årskurs 3.
Samtidigt är konkurrensen för att komma in på utbildningen relativt hård. I Mölndal låg lägsta intagningspoängen innevarande läsår på 190 (samhällsprogrammet 185).
Förutsättningarna för de teoretiska ämnena verkar därför vara relativt gynnsamma.
Men icke desto mindre finns det elever, enligt Lars Stensson, som kommer till byggprogrammet (och andra yrkesförberedande program) utan att någon gång har läst färdigt en hel bok.
Därför finns det onekligen vinster med infärgning, såväl kunskapsmässigt som i flera andra avseenden. Om detta vittnar de inblandade på byggprogrammet i Mölndal.
Hans Blomqvist är lärare i engelska och svenska. Sedan några år tillbaka arbetar han med infärgning av sina ämnen i byggämnet. Han är initiativtagare till flera projekt som framgångsrikt integrerar de praktiska och teoretiska ämnena.
Ett av de större projekten är Desert Island i årskurs ett. På en fiktiv öde ö ska ett samhälle med en befolkning på femhundra människor i olika åldrar byggas upp från grunden.
Förutsättningarna är knappa, ett antal enkla verktyg får tas med, några djur och lite livsmedel att klara sig på i början.
Vilken bebyggelse behövs?
Vilka samhällsfunktioner måste finnas?
Eleverna får arbeta utifrån sina erfarenheter och sin verklighet. Inga instruktioner ges utom ett antal frågor att fundera över.

Under en termin bakas engelska, svenska, samhällskunskap, matematik och byggämnet ihop för att skapa ett funktionellt samhälle.
Eleverna arbetar i grupper och samtalsspråket är mestadels engelska.
De teoretiska ämnena används till att planera, rita och räkna, de praktiska till att bygga en skalenlig modell av det färdiga samhället.
Arbetsprocessen beskrivs i en loggbok på svenska, litteraturen läses på engelska och resultaten redovisas både skriftligt och muntligt, även på engelska.
- Jag har varit med på flera redovisningar, säger Lars Stensson, och måste säga att jag varje gång imponeras av hur duktiga eleverna är. Och det går inte att ta miste på deras engagemang.
Desert Island följs av andra projekt i de högre årskurserna, bland annat ett som kallas New Towns.
Beteckningen är hämtad från Storbritannien, där man efter de båda världskrigen byggde upp trettiotvå centralorter för att befolkningsmässigt avlasta storstäderna, främst London.
Dessa orter tillkom som en sammanslagning av mindre samhällen, där man skapade bra service för invånarna, som följaktligen inte längre kände behov av att flytta till storstäderna.
Eleverna studerar en av de städerna med avseende på historia, infrastruktur, byggnation, kultur, miljö etcetera. Materialet skickas efter från Storbritannien eller hämtas på Internet.
Därefter skapar eleverna en egen drömstad med allt vad det innebär. Även här är arbetsspråket engelska och även här görs ritningar och modeller.
- Eleverna tvingas samarbeta och ta ansvar för helheten från första stund, berättar Lars Stensson. Skillnaden mot hur det fungerar i verkligheten, när de kommer ut på en arbetsplats, är inte stor. De måste infinna sig i tid och bidra till den gemensamma uppgiften. Det får dem att växa.
Och det finns fler vinster.
- Det är mycket roligare än att sitta ensam över en bok, säger Patrik Gustavsson, numera elev i årskurs tre.
- Men roligast var att bygga modellerna, minns han.
Han fnyser åt den enda bevarade modellen av Desert Island, en som några elever före honom hade gjort och som av misstag undgick en storstädning i våras. Han tycker att deras egen var mycket större och betydligt mer genomtänkt och bearbetad.
- Vi lärde oss mycket engelska - både tala och skriva - men också nyttiga glosor som till exempel namn på verktyg, berättar hans kamrat Johan Lindell. Flera av oss kanske kommer att arbeta utomlands och då behöver vi kunna engelska.
Hans Blomqvist tycker att sammanhållningen i grupperna är det som märks mest. Dessutom får han själv mycket bättre kontakt med eleverna när han arbetar på det här sättet, eftersom han följer dem även på bygglektionerna.
Men den största tillfredsställelsen är ändå de uppnådda resultaten. En del av elevernas kunskaper i engelska är undermåliga i början men efter projekten uppvisar de goda resultat på de nationella proven. Deras muntliga färdigheter i engelska blir betydligt bättre, likaså betygen.
Som så ofta i skolans värld är allt lärande som skiljer sig från den traditionella undervisningen beroende av en enskild lärare, en eldsjäl.
- Tyvärr, säger Lars Stensson, är den typen av insatser sårbara. Hans Blomqvist är intresserad av att arbeta med byggeleverna och har med sin entusiasm fått de andra lärarna engagerade. Men det räcker att den drivande läraren blir långtidssjuk, så läggs hela projektet på hyllan tills han kommer tillbaka.
Vikarierna har svårt att komma in i det.
- Man måste också vilja och våga arbeta på ett annat sätt som lärare, säger Hans Blomqvist. Det är svårt att pracka på någon ett arbetssätt.
Dessutom har lärarna sällan tid till att dokumentera sina projekt. Det dagliga arbetet tar överhanden och när det är avslutat hinner de inte summera eller beskriva sina metoder.
För att åstadkomma en bestående förändring behöver arbetssättet spridas till gymnasiets andra program, anser Lars Stensson. Det skulle med all sannolikhet ha skett om reformen hade sjösatts. Då hade gymnasierna varit tvungna att implementera infärgningen på alla yrkesförberedande program.
Diskussionerna om hur man skulle bära sig åt var redan i gång och det är möjligt att de fortsätter trots den uteblivna gymnasiereformen.
- Det är däremot ingen tvekan om att sådana insatser är nödvändiga, säger rektor Stensson. Vi behöver ge eleverna stöd i och motivation till att hantera de teoretiska studierna.

text: Danuta Ciasnocha

(11/2006)