På Företagsförlagda gymnasiet på Tjörn har man nästan inga avhopp och nästan alla elever går ut med slutbetyg. En förutsättning är en noggrann organisation kring utbildningen och att man är klar över vilka kunskaper som krävs för att målen i kursplanerna ska kunna uppnås.
Det började som ett EU-projekt vårterminen 1998 med tio elever på några enstaka yrkesutbildningar. I dag är Företagsförlagda gymnasiet (FFG) med sina sjuttio elever på tolv nationella yrkesprogram en stor del av Tjörns gymnasieskola.
Skolan är inte bara ett lyckat EU-projekt som permanentats, utan också en framgångsrik studieform för ungdomar i Göteborgsregionen.
Företagsförlagda gymnasiet omfattas av Göteborgsregionens samverkansavtal. Det innebär att ungdomar har rätt att söka till vilken utbildning de vill i hela regionen.
- Och trycket utifrån börjar bli stort. Det är inte bara de nysökande utan också elever som redan går på en annan skola i regionen som vill läsa hos oss, berättar Kerstin Littke, chef för gymnasie- och utbildningsförvaltningen samt rektor för Utbildningscentrum Tjörn.
Kerstin Littke är initiativtagare till FFG. Omtanke om eleverna ligger till grund för hennes engagemang. Hon hade mött alltför många som misslyckats i ungdomsskolan. Inte därför att de inte hade förutsättningar att lära sig, utan snarare därför att de hanterats illa och gång på gång känt sig värdelösa.
- Då började jag fundera över faktorer som skulle kunna hjälpa fler elever redan i ungdomsåren, säger hon.
Hon hittade flera. Att öka elevernas motivation var centralt men också större flexibilitet i utbildningen, så att studierna kunde bedrivas i egen takt och vid programbyten inte behövde startas om.
Det var också önskvärt att få in fler vuxna kring ungdomarna som kunde bekräfta dem och ge dem trygghet.
För detta krävdes en skolstruktur som inte skapade låsningar med fastlagda program och kurstider. Tanken på att förlägga lärandet utanför skolan och söka medel för att genomföra en sådan satsning föddes och sjösattes så småningom.
Projektet föregicks av en teoretisk studie, genomförd av Göteborgs universitet på tre företag, där man tittade på hur mycket av de teoretiska ämnena som kunde hittas i produktionen.
Tre företag har blivit nittio att samarbeta med i dag. Och resultaten är anmärkningsvärda. Under åren 2000 - 2004 gick 93 procent av eleverna ut med slutbetyg. Avhoppen är nästan obefintliga och eleverna trivs med sin skoltid.
Organisationen kring utbildningarna omfattar tolv lärare, praktikanskaffare, handledare på arbetsplatserna och en specialpedagog.

Redan från första veckan i årskurs ett och genom hela gymnasietiden tillbringar eleverna tre dagar på arbetsplatsen och två i skolan. I snitt vistas eleven på två arbetsplatser under sin gymnasietid.
Kerstin minns en elev som hade en diffus uppfattning om vilken inriktning han skulle välja. Han var intresserad av datorer och fick en utbildningsplats på ett dataföretag för att känna sig för.
Tillsammans med läraren och handledaren lades en studieplan upp.
Så småningom visade det sig att det var programmering som tilltalade honom mest, varför studieplanen fick revideras, arbetsplatsen bytas och flera kurser läggas till och tas bort.

Det är den flexibiliteten Kerstin efterlyser. Möjligheter att byta program eller arbetsplats och förkorta eller förlänga studietiden.
- Det ska vara möjligt att gå ut gymnasiet på Tjörn på två och ett halvt år eller på fyra. Flera har gjort det. Men detta kräver en stor medvetenhet hos alla parter om vad som står i styrdokumenten.
- Innehållet i styrdokumenten blir oerhört viktigt, säger Kerstin. De inblandade måste veta vilka kurser som ingår i de olika programmen och vilka kunskaper som krävs för att målen i kursplanerna ska kunna uppnås.
Lärarna är duktiga på att identifiera vilka moment i kurserna som kan klaras av på arbetsplatsen och vilka de måste ta upp i skolan.
Handledaren känner väl till kursplanerna för att kunna bistå läraren med detta och även vid bedömningen, och eleven vet exakt vad som krävs av henne både på arbetsplatsen och i skolan.
Alla förutfattade meningar om hur en yrkesutbildning med arbetsplatsförlagt lärande fungerar - att det är ett alternativ för elever som inte klarar av teoretiska studier, att den är dyr, och att det är svårt att få företagen med på tåget - sådant kommer direkt på skam i samtalet med Kerstin Littke.
Utbildningen är inte till för lågpresterande elever - variationen vad gäller elevernas bakgrund, kapacitet och förutsättningar är lika stor som på andra utbildningar.
Ungdomarna söker sig till FFG frivilligt och tas in efter betyg och intervjuer.
Deras utbildning blir inte heller nischad mot de företag de har sin utbildningsplats på. Kurser eller kursmoment som de inte kan få på arbetsplatsen hämtas in i klassrummet eller på ett annat företag.

Utbildningen är inte mycket dyrare än andra och det beror på att skolan inte behöver investera i dyr utrustning och dyra maskiner. Det finns exempelvis inget storkök. Allt sådant får eleverna tillgång till på arbetsplatserna.
Resurserna kan i stället läggas på större lärartäthet och insatser för elever med särskilda behov.
Tillgången till yrkeslärare med alla specialkompetenser i de olika kurserna är inte heller nödvändig. Tjörns gymnasieskola har inte de aktuella yrkesprogrammen i sitt traditionella utbud och skulle därför behöva anställa ett stort antal lärare utifrån på bråkdelar av tjänster.

En sådan lösning är inte tillfredsställande, varför man bestämt sig för att låta yrkesmännen på företagen stå för expertisen och skolan som garant för att styrdokumenten följs.
Det behöver inte vara lättare att genomföra en arbetsplatsförlagd utbildning på en liten ort, vilket då och då har hävdats enligt Kerstin Littke. Visserligen har egna kontakter utnyttjats men i liten skala och främst i början. De flesta företagen rekryteras i dag på sedvanligt sätt, genom gediget arbete och ett professionellt förhållningssätt.
- Det gäller att närma sig företagen med ödmjukhet, säger Kerstin, presentera idéerna väl och bygga upp goda relationer. De vet att de har kompetensen och delar gärna med sig av den, särskilt när de ser vilken utveckling eleverna genomgår.
Finns det då några problem?
En företagsförlagd utbildning passar inte de elever som är beroende av ett stort umgänge med jämnåriga. Tiden i skolan är begränsad och det är inte tal om att sitta i stora grupper och få klassundervisning.
Det andra är att alla elever måste ha en utbildningsplats. Skolan har ingen beredskap eller organisation för att ha eleverna i undervisning fem dagar i veckan, eftersom lärarna tillbringar mycket av sin arbetstid ute på företagen.
Ett sista problem som kan uppstå men som man ännu inte vet något om är hur elevernas studieteknik kommer att påverkas på det nystartade samhällsprogrammet, som också förläggs på företagen.

Programmet ska ju förbereda för högskolestudier men det råder en del osäkerhet om vad praktisk inlärning på ett företag gör med studietekniken. Därför kommer det att behövas en noggrann studie av just den aspekten av lärande.
Men fördelarna överväger, tycker Kerstin Littke.
- Eleverna gör otroliga framsteg. Deras motivation för att lära ökar enormt när de märker att kunskapen behövs i vardagen.
- De blir vuxna och utvecklas i sin sociala kompetens väldigt snabbt ute på företagen. Miljön är lugnare med flera vuxna runt omkring dem och yrkesmännen ger maximalt av sin kompetens när de märker hur viktig deras roll är i ungdomarnas utbildning.
- Skolans öppna struktur bidrar också till att ungdomarna lyckas. De studerar i sin egen takt och får det individuella stöd i studierna som var och en behöver.

text: Danuta Ciasnocha
frilansskribent och skolledare

(10/2005)