|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stort EU-utbyte mellan rektorer
- Glas i stället för väggar – det kanske vore ett sätt att få mer öppenhet och kontakt i skolan.
Velga Melkalne funderar högt. Det vore kanske något för hennes skola i Smiltene i Lettland.
Velga Melkalne och Mustafa Tapziz skuggar sin "kollega" Gunilla Carlsson. Foto: Magnus Hartman
Velga Melkalne är på besök i Järfälla NT-gymnasium utanför Stockholm och ”skuggar” sin rektorskollega Gunilla Carlsson. Att öppna upp skolan, både bokstavligt och bildligt, genom att ta bort väggar, men kanske framför allt skolans sätt att undervisa i naturvetenskap, är något som hon tänker ta med sig tillbaka hem.
Velga Melkalne är en av 13 rektorer som deltar i ett av EU många studiebesöksprogram. Den här gången handlar det om ”skugga en kollega”. Värd är Järfälla kommun.
Det är slutet på studiebesöksveckan och en viss matthet kan man märka hos Velga och hennes kollega Mustafa Tapziz från Turkiet som är med denna förmiddag. Intrycken har varit många.
Studiebesöket består av rektorer från 12 EU-länder, men också som i Mustafa Tapziz fall, från länder som knyts närmare unionen i och med att förhandlingar om medlemskap är på gång.
- Mina elever läser om robotteknik och hur man programmerar, men vi har inga möjligheter att praktisera våra kunskaper. Tänk om vi hade den samma utrustning för det som ni, säger Velga Melkalne.
Hon är rektor i ett naturvetenskapligt/tekniskt gymnasium i nordöstra Lettland. Visserligen en så kallad pilotskola som i sig attraherar elever, men som under den svåra ekonomiska situation som Lettland befinner sig i har fått se ett minskat elevantal. Många elever flyttar med sina föräldrar dit jobben finns, till större städer eller utomlands. Reella ekonomiska villkor som ingen skola i världen rår på.
Velga Melkalne lyssnar när Gunilla Carlsson berättar om samarbetet mellan rektorerna i Järfälla . Ett självklart för de allra flesta svenska skolledar, men en idé att ta med hem till Lettland, menar Velga.
- Rektorer behöver arbeta tillsammans för att utveckla sin professionalitet.
Studiebesök har också stort värde – för värden.
- När du får besök, ser du din verksamhet med andra ögon, säger Gunilla Carlsson. Hon har också varit som skolledare med på studiebesök i andra länder.
Mustafa Tapziz arbetar inte direkt i skolan utan ansvarar bland annat för att implementera nationella program för elevvård ut i Turkiet.
Nu återstår för de 13 deltagarna att besöka kommunalhuset och sammanfatta sin vecka i Järfälla i en rapport. Mustafa Tapziz ska hinna med ett besök på sin ambassad innan en sista utvärdering görs och deltagarna återvänder till skolvardagen. Kanske med lite nya Järfälla-idéer i bagaget.
Kerstin Weyler
|
|
Järfälla NT-gymnasium är van att öppna portarna
Det är inte första gången Järfälla NT-gymnasium och Järfälla kommun har EU-besök. Redan det första året av Sveriges medlemskap hängde kommunen på.
- Jag frågade min dåvarande chef om hur vi skulle engagera oss nu när vi hade blivit medlemmar, berättar Christina Erenvidh, ansvarig för EU-frågor i Järfälla kommun.
Då var hon språklärare och hade efterlyst möjligheter för utbyte med andra länder för sina elever och kolleger.
Kommunen inrättade en tjänst, Christina sökte, fick den och snart 20 år senare är hon fortfarande en entusiast för Europa och möten elever, lärare och skolledare emellan.
Eleverna är de mest positiva, bland lärarna har intresset skiftat.
En svårighet när det gäller elevutbyte är den svenska motviljan att öppna sitt hem för någon annan, menar Christina. Men de elever som har fått möjlighet att bo i en familj i ett annat land ska man använda som piloter som kan berätta för andra klasser om sina upplevelser.
- Det gäller också att få med så många yrkeskategorier i skolan som möjligt, säger Christina.
NT-gymnasiets måltidspersonal och vaktmästare var till exempel i Polen i somras för att träffa kolleger.
Men det är bra att börja med skolledare som deltar i utbyte. Under det här läsåret är till exempel jobbskuggning för skolledare ett prioriterat område för Sverige.
Det finns så mycket att göra och är inte heller så svårt, menar Christina Erenvidh.
Har du en gång ansökt för till exempel studiebesök, är det lätt att söka igen.
Här är hennes tre snabba råd för framgång:
- Avdela någon av din personal som verkligen får tid för arbete med ansökningar och utbyten. Det är a och o.
- Bygg nätverk genom att finnas med i olika sammanhang. Kontaktseminarier i till exempel Internationella programkontorets regi och i övriga sammanhang där kommunens företrädare träffas. Det finns också regionala nätverk där hjälp och inspiration finns att få.
- Skolledningen måste vara med på tåget och stå bakom arbetet.
Och ansökningsförfarandet är inget att oroa sig för, menar Christina Erenvidh.
- Det finns tydliga instruktioner. Läs handböcker och kolla lathundar. Svara på de frågor som man vill ha svar på – vad, när, hur och vem.
Den som läser ansökan ska verkligen förstå vad det handlar om. Läs och skriv om, om det finns några tveksamheter.
Lätt för en erfaren ansökare som Christina Erenvidh. Ganska trött efter hållit i höstens studiebesök utlovar hon trots allt hjälp. Det går bra att ringa för att få några snabba råd.
Kerstin Weyler
(Nr 1/12)
|
|
|
|
Christina Erenvidh går att nå på kommunens hemsida, jarfalla.se. Internationella programkontoret, programkontoret.se, har också mycket information om studiebesök, stipendier med mera. Kontoret anordnar också studiebesök för skolledare. Se också Skolledaren nr 5/2011.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|