|
|
|
|
"Skolledare - ni är mina hjältar"
- Skolledare?
- Härmed utser jag er till mina hjältar! Skolledare klingar vackert för mig!
Ryggarna sträcks lite på gruppen skolledare från södra Sverige. Här är en parlamentsledamot man gärna lyssnar till.
Cecilia Wikström, EU-parlamentariker från Folkpartiet, susar in i ett av hundratals många sammanträdesrum i Europaparlamentets byggnad i Bryssel.
Bakom det ovala borde, längs väggarna finns en mängd glasburar. Idag behövs dock ingen tolk, vi är här för att träffa våra utsända i parlamentet, svenska direktvalda ledamöter av den mycket stora församling, 736 ledamöter för EU:s 27 medlemsländer. 18 är svenskar (blir 20 när alla länder har skrivit på Lissabon-avtalet), en medelstor representation för ett medelstort EU-land.
Det är 24 skolledare från företrädesvis södra Sverige som i Internationella programkontorets regi, deltar i en ny utbildningssatsning för skolledare. Gruppen är den andra av tre, som nu är i Bryssel för att få en riktig duvning av hur vår union fungerar.
Besöket i parlamentet och mötet med tre parlamentariker är en del av programmet. Den svenska representationen - Sveriges största utrikesmyndighet, EU-kommissionen och EU-rådet är övriga programpunkter för de deltagande skolledarna.
På väg in in parlamentsbyggnaden i Bryssel är Maria Johnsson-
Thorén, Varberg, Eskil Eskilsson, Malmö, Karl-Axel Hill, Östra
Göinge och Annika Rylander, Varberg. Foto: Kerstin Weyler
Och deras besök liksom de skolambassadörer som Internationella programkontoret har satsat på det senaste året, är en del av ökad kunskap och dialog med unionsmedborgarna som EU-rådet, EU:s högsta organ har sett som nödvändigt.
Hur denna kunskap ska spridas och dialogen skapas, är ett val som medlemsländerna får ta själva. Sverige har, liksom Finland och Estland, valt att satsa resurser på skolan.
- Satsningen på skolledare är viktig, säger Angela Andersson, ansvarig på Internationella programkontoret och reseledare för skolledarna.
- Om skolledarna inte är med på tåget, är det risk att det inte händer så mycket.
Det livslånga lärandet är något av ett mantra i det europeiska sammanhanget. Grundtanken är att varje unionsmedborgare ska utrustas med kunskaper och möjligheter att röra sig lika fritt som varor och kapital över nationsgränserna för att få sin utkomst.
Varför internationalisering?
Angela Andersson sammanfattar i några punkter:
- Reflektion över den egna verksamheten.
- Engagerar och motiverar elever och lärare.
- Det finns en verklig mottagare och ett verkligt samarbete.
- Ger nya insikter om utbildningsmiljöer
- Ger nya sätt att undervisa.
Och när man lyssnar till Cecilia Wikström får man en glimt av engagemanget. Som riksdagsledamot var hon ledamot i kulturutskottet och upphovskvinna till den debatt om litteraturens ställning i skolan som följde på hennes förslag om en litterär kanon för svensk skola.
- Det blev 600 artiklar och debatten rasade i ett år, konstaterar hon nöjd.
Men när hon blev ledamot av parlamentet 2009 valde hon att engagera sig i utskottet för rättsliga frågor.
- Jag ville se förändring! Kultur och utbildningsutskottet har varken någon stor budget eller kan arbeta med lagstiftning.
Cecilia Wikström arbetar i sitt utskott med grundläggande mänskliga rättighetsfrågor – MR-frågor. Yttrande- och tryckfrihetsfrågor engagerar och just denna vår, med Ungern som ordförandeland är, menar Cecilia Wikström, är EU-medborgarnas yttrandefrihet inte helt självklar. Ungern förbereder en konstitution där den kan komma att inskränkas.
- Se på Italien, där Roberto Saviano, som avslöjade maffian, fortfarande är hotad. Fundamentala fri- och rättigheter får vi försvara i Europa idag.
- Det största hotet mot Europa idag är att nationalismen växer och att protektionismen breder ut sig.
Vi måste möta galningar (och det finns det också i parlamentet, menar Cecilia Wikström) med respekt och ta debatten med dem om människovärde.
- En dag blev jag upptryckt i hissen av Le Pen, men det är ok, det är priset man får betala för att vara här, säger Cecilia Wikström och skrattar.
Entusiasmen smittar av sig.
Efter en lång dag med nya eller nygamla kunskaper om hur EU styrs och hur lagstiftningsarbete går till med mera, är deltagande skolledare upplyfta.
I morgon väntar EU-kommissionen, Europeiska rådet och en svensk skolledare i Bryssel.
Charlotta Nordström, tidigare förbundsstyrelseledamot i Sveriges Skolledarförbund och nu rektor för en av Europaskolorna i Bryssel blir skolledarnas sista möte innan flyget hem.
lyssnar till Cecilia Wikström får man en glimt av engagemanget. Som riksdagsledamot var hon ledamot i kulturutskottet och upphovskvinna till den debatt om litteraturens ställning i skolan som följde på hennes förslag om en litterär kanon för svensk skola.- Det blev 600 artiklar och debatten rasade i ett år, konstaterar hon nöjd.Men när hon blev ledamot av parlamentet 2009 valde hon att engagera sig i utskottet för rättsliga frågor.- Jag ville se förändring! Kultur och utbildningsutskottet har varken någon stor budget eller kan arbeta med lagstiftning. i sitt utskott med grundläggande mänskliga rättighetsfrågor – MR-frågor. Yttrande- och tryckfrihetsfrågor engagerar och just denna vår, med Ungern som ordförandeland är, menar Cecilia Wikström, är EU-medborgarnas yttrandefrihet inte helt självklar. Ungern förbereder en konstitution där den kan komma att inskränkas. - Se på Italien, där Roberto Saviano, som avslöjade maffian, fortfarande är hotad. Fundamentala fri- och rättigheter får vi försvara i Europa idag.- Det största hotet mot Europa idag är att nationalismen växer och att protektionismen breder ut sig.Vi måste möta galningar (och det finns det också i parlamentet, menar Cecilia Wikström) med respekt och ta debatten med dem om människovärde. - En dag blev jag upptryckt i hissen av Le Pen, men det är ok, det är priset man får betala för att vara här, säger Cecilia Wikström och skrattar. sig. Efter en lång dag med nya eller nygamla kunskaper om hur EU styrs och hur lagstiftningsarbete går till med mera, är deltagande skolledare upplyfta. I morgon väntar EU-kommissionen, Europeiska rådet och en svensk skolledare i Bryssel.Charlotta Nordström, tidigare förbundsstyrelseledamot i Sveriges Skolledarförbund och nu rektor för en av Europaskolorna i Bryssel blir skolledarnas sista möte innan flyget hem.
|
|
Utbildningen viktig för EU:s utveckling
Ett lands utbildningssystem – hur skolan är organiserad, läroplaner och så vidare, är de enskilda medlemsstaternas angelägenhet. Det slog EU:s grunddokument, det så kallade Romfördraget, fast.
Men för unionens framtid och tillväxt spelar utbildning en stor roll.
I EU:s framtidsstrategi med det något osexiga namnet EU2020, är utbildning en viktig fråga.
2020 ska antalet ungdomar som hoppar av skolan i förtid vara mindre än tio procent. Just nu är det 14,4 procent som lämnar skolan utan fullständiga betyg.
Om nio år hoppas EU att fyra av tio ungdomar fortsätter till högre studier, idag är den siffran 33 procent.
Om 40 procent uppnås, kan Europa mäta sig med USA, men fortfarande ligga efter Japan, där hälften av en årskull genomgår högre studier.
De europeiska universiteten måste också bli bättre. Förra året kvalade endast två europeiska universitet in på platserna 1-20 en rankinglista över världens bästa universitet (Cambridge på plats 5 och Oxford på plats 10).
Det är ändå på universitetsnivå som den kanske mest framgångsrika EU-satsningen för utbyte har skett. I Erasmusprogrammet, där man kan läsa en eller flera terminer på ett annat europeiskt universitet deltar cirka tre tusen svenska studenter (men det finns plats för många fler).
Det var i början av 1990-talet som utbyte på andra nivåer i utbildningssystemet kom igång, menar Kristina Cunnigham, som arbetar på enheten för språkpolitik på generaldirektoratet för utbildning i Bryssel.
Under 1990-talet tog alltfler program form som handlar om utbildning, Socrates, Leonardo da Vinci, Comenius med flera.
Målet är att förstärka och främja ett livslångt lärande, skapa en språklig mångfald, öka rörligheten bland unionens medborgare, särskilt ungdomarna. Programmen har en budget på cirka en miljard euro under innevarande budgetperiod som sträcker sig till 2014.
Hälften av de nya jobben finns i de kunskapsbaserade sektorerna, och varann europé sitter och arbetar vid en dator.
80 miljoner européer har enligt EU:s beräkningar en låg utbildning .
Ska Europa lyckas konkurrera med växande ekonomier framför allt i Asien, måste utbildningsnivån öka betydligt.
2002 enades medlemsländerna om att språkkunskaperna måste bli bättre. Varje EU-invånare borde kunna två språk utöver sitt eget. Till en början såg man nog mest att det gällde att kunna de stora språken franska, tyska eller spanska utöver engelska.
-Nu börjar man se tillgången i alla språk, säger Kristina Cunnigham.
De modersmål som Europas invandrare har börjar äntligen få befogad status.
Men fortfarande är efterfrågan stor på tyska och franska språkkunskaper, det är ett budskap hon skickar med skolledarna på besök på direktoratet.
|
|
Editor med stöd för nyckeldata
Programkontoret gör dig global
Det finns ett stort utbud av samarbetsprojekt, fortbildningar, praktikmöjligheter och studiebesök. Navet i det europeiska och internationella samarbetet mellan skolor är Internationella programkontoret.
Sedan 2009 har 1 300 lärare utbildats i EU-kunskap i programkontorets regi. Ytterligare 170 lärare har fått en tio dagars lång utbildning till så kallade EU-ambassadörer.
Tanken är att ambassadörerna ska vara skolans utvecklingsstöd när det gäller EU-kunskap, hålla koll på nyheter och program, och därigenom stötta sina kolleger i internationaliseringsarbetet.
Den som söker till ambassadörsutbildningen måste ha stöd från sin skolledare. Det är rektor som står bakom ansökan, för att det ska säkerställas att det här är ett projekt som skolledningen står bakom.
För att ytterligare betona vikten av att skolledarna är med på tåget, anordnar programkontoret särskilda utbildningar med besök i Bryssel för skolledare.
- Internationalisering fungerar ofta som en katalysator för skolutveckling, säger Angela Andersson.
Och hon slår ett slag också för skolledares möjligheter för studiebesök inom ramen för studiebesöksprogrammet. Tidigare gick det under namnet Arion och Cedefop.
Skolledare och andra experter inom utbildningsområdet bildar små grupper, ofta runt tio personer, som besöker ett land för att studera ett speciellt tema. Lika viktigt som att lära känna värdlandet är utbytet med kolleger från andra länder och den möjlighet till reflektion över den egna verksamheten.
Inget studiebesök eller utbyte kan dock ske utan en ansökan. Och det är kanske här som många tvekar och till och med ger upp.
Programkontoret får runt 3 000 ansökningar per år. Av dem är redan mellan 10 och 15 procent ogiltiga (till exempel för sent inskickade).
-Läs noga igenom vad som efterfrågas, tipsar Angela Andersson. Tänk igenom före vad ni vill göra. Och om det står bifoga budget, gör det! Kolla prioriteringar, tidsramar, utvärderingar. Vilka ska involveras, hur ska det ske?
Utlysningarna sker kontinuerligt under året.
En bra genväg till att hitta partners är eTwinning som underlättar kontakten mellan klasser och skolor i Europa.
Som slutkläm skickar Angela Andersson med ett råd i form av ett ordspråk av Lord Wellington:
Citera inte på latin. Säg vad du har att säga och sätt dig sedan ner.
Kerstin Weyler
(Nr 5/2011)
|
|
|
|
Under tiden fram till 2020 mäts årligen hur långt medlemsländerna har kommit på ett antal områden.
I april kom resultaten för 2009. Sverige rosar inte marknaden. När det till exempel gäller avhopp från skolan är Polen, Tjeckien och Slovakien bäst i klassen. I Polen lämnade endast 5,3 procent av eleverna skolan i förtid, i Sverige var siffran 10,7.
Däremot är de svenska siffrorna bra när det gäller livslångt lärande (uttryckt i andelen personer som deltar i livslångt lärande). Det europeiska målet är att 15 procent ska delta, för Sverige var siffran 2009 drygt 22 procent.
|
|
Faktaruta
Programkontoret.se är vägen till skolans internationella kontakter. Via hemsidan kan du också få kontakt med Den globala skolan vars internationaliseringsarbete vidgar vyerna utanför Europa. Den globala resan till exempel, där en skolledare och minst två lärare kan delta går
till Afrika, Asien och Latinamerika.
Här finns också nordiska samarbeten inom ramen för Nordplus.
|
|
|