Varje skoldag brinner det i minst en skola i Sverige så att räddningstjänsten måste rycka ut. Antalet brandtillbud som skolan själv kan släcka är givetvis större.
Det har skett en kraftig ökning av antalet bränder i skolor de senaste åren. Tyvärr är merparten av bränderna anlagda. Och dessvärre är det ofta barn och ungdomar som anlagt bränderna.
Om brand i skolan handlade en konferens nyligen som anordnades av Svenska Brandskyddsföreningen. Den samlade närmare tvåhundra deltagare från hela landet.
Konferensen fokuserade främst på hur man aktivt jobbar med barn och ungdomar som medvetet eller omedvetet orsakar bränder i skolan.
Ett par avsnitt handlade om hur man förebygger bränder genom att på olika sätt utrusta skolan med larmanordningar, byggnadstekniska förbättringar med mera.

Går det då att bygga bort risken? Peter Svensson, brandingenjör vid Svenska Brandförsvarsföreningen, besvarade den frågan med nej. Men det går att minska risken.
Allmänt sett minskar risken för brand och annan skadegörelse i en skola om skolbyggnaden exponeras med belysning och där många människor passerar hela dagen och även när det är mörkt.
Då blir inte skolan och dess närmaste omgivning en samlingspunkt för ungdomar vars avsikt kan vara att sabotera.
Och det går att göra ganska billiga installationer. Ett sätt är att bygga en tät takfot (stödjande och skyddande undertak) i icke brännbart material för att förhindra att en eld sprids under ett tak på en vind. För när elden väl får fäste där blir vindsutrymmet ofta rena blåslampan.
Deltagarna fick också se en demonstration av en ny typ av värmekabel som är kopplad till larm. Den är lika smal som en vanlig elledning men reagerar som en brandvarnare vid upphettning. Kostnaden är drygt 20 000 kronor för etthundra meter kabel.
Flera av föreläsarna vittnade om att i varje kommun där det förekommer anlagda skolbränder så är det någon eller ett par skolor som är särskilt drabbade.
Det kan bero på läget, exempelvis att skolan ligger nära en plats där många ungdomar brukar träffas.
Skolan kan vidare vara byggd så att den har många dolda ytor där det lätt att arbeta ostört för den som vill sabotera, exempelvis med många höga buskage nära husfasaden.

Anlagda bränder i skolan är ett stort och växande problem. Därför fokuserade uppläggningen av konferensen på att försöka förklara varför barn och ungdomar eldar.
Tony Hallin, brandförman i Stockholm, är en av dem som jobbar aktivt med förebyggande åtgärder.
Hans inställning är att man ska påverka barn på ett positivt sätt. Förstår du elden anlägger du inte branden, säger han bestämt. Barn ska få veta att de är duktiga när de inte eldar.

Han gör hembesök hos familjer där ett barn har anlagt en eld. De får kunskap om vad som kan ske när de anlagt eld och hur farligt det är.
Han har i sitt arbete sett klara skillnader mellan barn. Barn som möts med respekt och tillit, som får kärlek och som har kunskap om eld. Barn som anlägger eld har ofta inte bemötts med kärlek och tillit. De befinner sig ofta i en marginaliserad tillvaro där en förälder kan vara arbetslös. Det finns ofta störningar i familjesituationen och i individens närmaste nätverk.
Man upplever leda, tristess och brist på framtidstro.
Den forskare i Sverige som har forskat mest om mötet med barn som anlagt brand och mötet med deras föräldrar är nog Renée Perrin Wahlqvist, fil. doktor och psykolog vid Karlstad Universitet.
Barn är oerhört fascinerade av eld. Hon berättade om barns agerande vid vanliga Luciafiranden där det bara tog en dryg halv minut innan sjuåringar började leka med brinnande stearinljus. Här kunde givetvis de närvarande vuxna hantera situationen så att inget allvarligt inträffade.
Men det destruktiva beteendet är uttryck för frustration och leda, vilket kan ta sig uttryck i att någon reagerar på något som inträffat och använder elden som förströelse eller som ett sätt att få uppmärksamhet eller som hämnd för något.
Perrin Wahlqvists erfarenhet är dessvärre att ökad kunskap, exempelvis att en brandman besöker en familj där ett barn anlagt en brand, inte fungerar om familjen har olika problem. Däremot fungerar beteendeterapi i familjer som är motiverade att anamma kunskap och söka lösningar på problem.
Eller mamman som efteråt för räddningstjänstens personal berättade att hon under ett halvår känt en stor oro för att hennes sons negativa beteenden skulle resultera i en katastrof. Han hade anlagt en omfattande brand i en skola.
I Karlstad har man jobbat länge med att få ner förstörelse och brand i skolorna. Om detta berättade Gunnar Dahl och Ulf Mårtensson. De hävdar att det oftast börjar med skadegörelse, det negativa beteendet trappas sedan upp. Så börjar man experimentera med eld.
Skadegörelse som pågått under en längre period och som inte åtgärdas leder till fler anlagda bränder.

Just skolor är tyvärr attraktiva objekt i sammanhanget. Det är vanligt att det på icke-skoltid saknas såväl personer i skolan som brist på kontroll. I Karlstad har man fyra-fem anläggningar som är särskilt utsatta för skadegörelse och här jobbar man förebyggande med personal och elever.
Ett särskilt problem i Karlstad är att de flesta dagis är byggda som ett E. I utrymmet mellan staplarna förekommer det ofta bråk eftersom det är undangömt. Här kan buset klottra, dricka öl och leka med eld utan att någon ser dem.
I Motala har man också inom räddningstjänsten kommit långt med samarbetet mellan skola och räddningstjänst och hur man på olika sätt kan stötta ungdomar, skola och föräldrar. Om detta berättade Conny Jacobsson och Magnus Brodén.

Man har jobbat fram ett informationspaket som heter Anlagd brand i skola. Insatserna koncentreras på sexåringarna, eleverna i årskurs 2 respektive årskurs 5 samt eleverna på högstadiet och vissa gymnasielinjer, främst eleverna på restaurang och fordon.
När man får tag i förövarna får de komma till stationen, varje förövare är alltid ensam, inte i grupp. Då är det lättare att få kontakt och skapa förståelse och motivation.
Försäkringssidan belystes av Göteborgs stads eget försäkringsbolag Göta Lejon, genom handläggaren Katarina Olsson.
Detta bolag har lyckats få ner kostnaderna för skolbränder från cirka 50 Mkr år 2002 till drygt 20 Mkr.

Det man särskilt vill framhålla är det radikala greppet att man i ett specifikt fall valde att avstå från att driva skadeståndsanspråk mot ett par unga förövare och deras föräldrar. I stället gjorde man en film som nu visas i skolorna.
Bolagets erfarenhet var nämligen att det vid tidigare bränder varit svårt att driva in skadestånd.
Killarna som anlade branden medverkar själva i filmen. De har skött sig sedan dess.
Försäkringsbolaget Göta Lejon hävdar bestämt att högsta chefen i en verksamhet, alltså rektor, måste vara med vid utformningen av i det förebyggande säkerhetsarbetet för att det ska bli lyckosamt.
Skolverket har nu gett ut en informativ broschyr som handlar om hur man skapar trygghet och studiero i skolan. Insatser mot skadegörelse är en del av innehållet. (Fritzes kundservice ansvarar för distributionen, beställningsnummer 07:1010). Skollagen har ju tillförts nya bestämmelser kring omhändertagande av föremål, som återfinns i SFS 2007:378. Frank Nordberg, jurist på Skolverket, kan informera vidare om specifika situationer.
Ett skolår omfattar etthundrasjuttioåtta skoldagar. Tvåhundrafemtiosju bränder i skolor där räddningstjänsten fick rycka ut rapporterades under år 2006. Alltså nästan en och en halv rapporterad brand i skolan per skoldag.
Kostnaden för skolbränderna i Sverige har beräknats till minst 500 Mkr årligen. Det motsvarar kostnaden för cirka tolvhundra lärartjänster, skolpengen för cirka niotusen elever eller byggkostnaderna för trettio medelstora nya skolor.
Tyvärr är utvecklingen av skolbrändernas antal sedd över hela Sverige negativ. Det har skett en stor ökning de senaste åren.
Så visst tjänar man på att ytterligare fördjupa och intensifiera samarbetet mellan räddningstjänsten och skolan i varje kommun. Inte minst för att hjälpa det fåtal elever som genom sitt beteende förstör så mycket för sig själva och äventyrar andras liv och egendom.

text: Mats Palmborg

(11/2007)