Hot och våld

Mindre hot och våld i skolan än på andra arbetsplatser!

Hot och våld mot lärare förekommer mindre än vi tror, men när det inträffar har lärarna behov av att få upprättelse. Och det stödet, den bekräftelsen, vill de ha från sin skolledare.

Knappt hälften av lärarna tycker att förekomsten av hot och trakasserier inom skolan har ökat under den senaste tolvmånadersperioden, visar en undersökning som LR har genomfört bland ettusenfemhundra av sina medlemmar.
83 procent svarar att de aldrig känner obehag.
2 procent av de tillfrågade uppger att de känner obehag för att gå till jobbet.
6 procent av lärarna uppger att de blivit utsatta för hot om våld.
4,8 procent uppger att de blivit utsatta för våld.
Enligt lärarna anmäls det inträffade sällan, vare sig till polis eller Arbetsmiljöverket.
Utredningen kommenterades under ett seminarium på Skolans dag i Stockholm den 25 augusti. Skolans dag är ett arrangemang på en rad platser i landet i regi av Lärarnas Riksförbund.
Inger, en lärare som blivit utsatt för våld från en elev berättade om sin upplevelse.
Utöver Inger bestod panelen av Eva Kåhrström, regionombud på LR, Susanna Bollhem, ordförande i Seco, en rektor från Gubbängsskolan, samt Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms Universitet.

Sarnecki började lite överraskande med att gratulera skolan för att man har lyckats skapa en så pass trygg arbetsplats. Enligt honom är siffrorna som LR redovisade förvånande låga! Mot bakgrund av den relationstäthet som präglar yrket så skulle man rent statistiskt ha förväntat sig att de skulle vara högre.
I yrkeslivet i allmänhet ligger andelen som uppger att de blivit utsatta för våld på 12 procent.
Bland eleverna är andelen ännu högre, enligt Sarnecki. Var fjärde elev har enligt honom någon gång blivit utsatt för våld.
Jerzy Sarnecki betonade att han inte gillar den tendens som finns i samhället nu att man mer och mer vill lämna över allt våldsansvar till polisen.
Den policy som många kommuner har i dagsläget och som innebär att allt våld i skolan ska polisanmälas tror han är kontraproduktiv. Det riskerar att leda till att vuxna, i skolan och inom andra verksamheter, inte tar det ansvar som ”egentligen” åvilar dem och därmed undergrävs deras auktoritet, menar han.
Med tanke på att så många elever, 25 procent, någon gång blir utsatta för våld i någon form så är det orimligt att tro att polisen skulle kunna hantera alla dessa anmälningar, enligt Sarnecki. Och än mindre göra något åt problemen.

Handlar det om våld som inte kan betecknas som grovt så bör skolan i stället göra anmälningar till Socialtjänsten och Arbetsmiljöverket och sedan använda sin egen professionalism för att försöka lösa problemet. En polisanmälan löser inga problem, enligt Sarnecki.
Men många som blivit utsatta för våld vittnar om att polisanmälningen var viktig för att de skulle känna sig bekräftade och få upprättelse. Detta var även den drabbade läraren i panelen tydlig med. Hon upplevde inte att hon fick det stöd hon ville ha från sin ledning.
Jerzy Sarnecki menar att det inte borde behöva vara så.
Upprättelsen ska man få på arbetsplatsen, menar han. Någon polisanmälan ska inte behövas för den sakens skull. Skolledningens ansvar är med andra ord mycket stort.

text: Lena Linnerborg

(Nr 9/2009)