Till förutsättningarna för att en lärare ska bli bra hör bland annat en rektor som är pedagogisk ledare, ger lärarna stöd för att utföra sitt uppdrag enligt styrdokumenten och som bevakar och utvärderar de pedagogiska resultaten i skolan.
Studien omfattar totalt 120 skolor, 1 688 lärare och 6 788 elever i årskurs 9. I studien ingår både analyser av tillgänglig statistik och enkäter.
Det speciella är att man har gjort en koppling på individnivå mellan å ena sidan lärares utbildning, professionella självskattning, arbetsglädje liksom en rad andra faktorer och å andra sidan eleverna och deras skattning av sina lärare. Till detta har man lagt elevernas individuella resultat på nationella prov och deras betyg.
De ämnen där man studerat lärares förutsättningar och kompetens mot elevernas resultat och inställning är svenska, engelska, matematik, so, no och praktiskt estetiskt inriktade ämnen.
Elevernas resultat och skattning av lärarna är en sak som samvarierar med lärarnas utbildning och professionella självskattning. Lärare som både har utbildning i sina undervisningsämnen och pedagogisk utbildning skattas högre av eleverna och det syns också på elevernas prestationer.
Lärare som skattar sin undervisningskompetens högre anger också att läroplansmålen, kursplanemålen och betygskriterierna är viktiga för deras undervisning. Lärare som tycker de har tillräcklig kompetens i metodik och didaktik betonar också i högre utsträckning kunskapsinnehållet och utvärderar undervisningen tillsammans med eleverna.
Oavsett om eleverna är lågpresterande eller högpresterande anser de att de lärare som har professionell självtillit är engagerande och kan skapa intresse.
I matematik finner man dock inte samma relation mellan kompetenta lärare och goda resultat hos eleverna. Det tror man beror på att många kompetenta mattelärare inte använder sin kompetens, beroende på studieformen enskilt arbete.

Eleverna är så utspridda i sin gång genom läroboken att gemensamma lärarledda genomgångar och diskussioner om problemlösning omöjliggörs. Lärarens kompetens kommer alltså inte, konstaterar Skolverket, till sin rätt vid "tyst räkning".
Det blir tydligt att man inte kan fokusera på lärarens betydelse utan att samtidigt lyfta fram de förutsättningar som läraren har för att utföra sitt uppdrag. Då handlar det både om grundförutsättningar för skolans verksamhet och lärarens egna förutsättningar.
Och här kommer rektor in som en mycket viktig förutsättning för lärarnas arbete. Rektors engagemang i lärarnas arbete har betydelse för lärarnas upplevelse av sin arbetssituation och för att deras arbete ska kännas meningsfullt.
Rektors närvaro i verksamheten handlar om att kommunicera styrdokumenten och se till att lärarnas arbete utgår från läroplanens inriktning och se till att skolan har en organisation för att lärarna ska se vilka elever som har behov av stöd, samt för att skolan sätter in åtgärder och att rektor har koll på resultatet av åtgärderna.
Lärarutbildning (ämnes- och didaktisk) räcker alltså inte för att bli en god lärare. En tredjedel av lärarna har dålig kunskap om hur de ska göra för att upptäcka och stödja elever i behov av stöd.
Att lärare är organiserade i arbetslag - kring eleverna - i skolan gör samtidigt att utbyte kring ämnet fått stryka på foten, vilket Skolverket beklagar.
Det finns anledning, säger Skolverket, att uppmärksamma lärarnas inställning till styrdokumenten både ur perspektivet måluppfyllelse och likvärdighet. Läroplanens och kursplanernas funktion, innehåll och innebörd ska vara känd av lärarna.
En slutsats som Skolverket drar av studien är en lång råttan på repet-kedja: För att lärarna ska ha förutsättningar för att ge eleverna förutsättningar att klara målen är rektor mycket viktig för att ge lärarna dessa förutsättningar.

Men samtidigt som rektor har detta ansvar för skolans pedagogiska resultat och hela denna kedja av förutsättningar så, betonar Skolverket, har huvudmannen ansvar för att ge rektor förutsättningar för att ge lärarna förutsättningar.
Att som rektor klara ansvaret för skolans resultat enligt målen i läroplan och kursplaner när man samtidigt har en mängd andra uppgifter när det gäller ekonomi och övrig administration är mycket problematiskt, påpekar Skolverket.
Därför är det viktigt, säger man, att huvudmannen ser till att rektor har förutsättningar och i sin tur får stöd för att utföra sitt uppdrag enligt skollag och läroplan.

text: Kerstin Lööv

(11/2006)