Glädje och coachning
Dåliga resultat, framför allt i läsförståelse. Lärare som gick på knäna.
Timrå kommun hade för några år sedan inte mycket att skriva hem om.
Följden blev ett utvecklingsprojekt med stöd av EU-pengar som gått i mål nu i somras. Resultatet: mer arbetsglädje och coachning – förhoppningsvis för alla.
Tio år med en ny läroplan, LPO 94, hade passerat, men arbetet i skolan i Timrå kommun präglades inte av den kunskapssyn som läroplanen gav uttryck för. Det tog emot och resultaten sackade.
- Och lärarkåren höll på att arbeta ihjäl sig, berättar Ing-Britt Pousette, då rektor på Böle skola och under de senaste åren koordinator för MPLL.
Vi återkommer till denna förkortning.
-Allra sämst var det med läsförståelsen.
Dåvarande skolchefen Bengt Östman initierade ett projekt som tog sin utgångspunkt i den ”nya” läroplanen, en förståelseinriktad skola. Ett tydligt uppdrag: minska stressen – för alla, och förbättrade resultat.
Hjälp till utvecklingsarbetet fanns att få på ganska nära håll.
2006 och 2007 fanns fortfarande Myndigheten för skolutveckling, MSU, kvar och Timrås utvecklingsarbete fick stöd genom de så kallade utvecklingsdialogerna.
- MSU gav oss kraft och tro att vi kunde förbättra resultaten, berättar Ing-Britt Pousette. Myndigheten gav pengar till processtöd och arbetet kunde dra igång. Lärare samlades kring frågor om kunskap, bedömning och resultat.
Dessutom fick de lärare som ville förändra sitt arbetssätt enligt intentionerna i läroplanen en extra uppmuntran i lönekuvertet.
När två år gått kunde kommunen konstatera att utvecklingsarbetet bara hade satt igång.
Men pengarna var slut och myndigheten nedlagd.
- Ja, varför lades den ned, funderar Ing-Britt Pousette.
Strax dessförinnan hade hon tillsammans med en kollega föreläst om hur Timrå kommun skulle arbeta med de individuella utvecklingsplanerna. Arbetet kunde genomföras med pengar från MSU och i samarbete med näraliggande Mittuniversitet.
I Krokoms kommun, några kommuner västerut, i Jämtland, hade samma diskussioner om utveckling och resultat pågått.
När Ing-Britt Pousette och hennes kollega mötte skolledare från Krokom såg man gemensamma utgångspunkter för ett närmare samarbete. Tanken på att jobba ihop växte fram, skolledare i respektive kommuner träffades och så småningom startade projektet MPLL, Motivation. Praktiskt Lärande. Lärmiljö.
Det gällde att ta vara på erfarenheterna från utvecklingsdialogen och ett förprojekt startade. Också Mittuniversitetet med sitt så kallade RUN, regionalt utvecklingsnätverk, kom med som en partner.
I den lilla projektgruppen fanns bland andra Ing-Britt Pousette, Ulrika Persson, rektor på Näldenskolan i Krokom och snart också Gudrun Brännberg, konsult med ett förflutet på MSU.
Målet var att personalen i skolan skulle erbjudas kompetensutveckling med ändamålet att de individuella utvecklingsplanerna och samtalen med föräldrar och barn skulle utvecklas så att en högre måluppfyllelse blev resultatet.
Det blev nobben från EU:s socialfond, som man hade tänkt sig som medfinansiär, till den första ansökan.
Men gruppen tog nya tag. Stöd till ett förprojekt beviljades av ESF-rådet ( rådet för Europeiska socialfonden i Sverige) och personalen i de båda kommunerna inbjöds till ett möte där olika projekt presenterades, bland annat coachning.
Hela personalstyrkan omfattades och mycken möda lades ned på en andra ansökan.
Den här gången gick det vägen. Timrå och Krokoms kommuner fick tillsammans 5,8 miljoner under 1,5 år för att genomföra projektet. Kommunernas insats har varit vikariekostnader och personalens lönekostnader under kurserna.
Ett av målen var att tio procent av kommunernas lägst utbildade skulle gå vidare till ett annat jobb eller en utbildning.
En särskild satsning på kommunernas barnskötare gjordes.
Den kom i ett läge då Timrå kommun organiserade om sin barn- och utbildningsförvaltning och ett stort antal barnskötare blev uppsagda. Att då erbjuda kurser i till exempel entreprenörskap, landade inte så väl före utbildningen, men fick senare en positiv effekt.
- Men många av barnskötarna har fått tillbaka sitt självförtroende, säger Ing-Britt Pousette och har haft glädje av den validering av deras utbildning som skett.
Ing-Britt Pousette är också glad för det samarbete med komvux som kom tillstånd när det bland annat gällde att satsa på en kurs för barnskötarna där deras tidigare utbildning uppdaterades och utvecklades.
Ett EU-projekt kräver mycket av sina anordnare och deltagare. Det blev ganska snart klart att projektledningen behövde förstärkas och Gudrun Brännberg kontrakterades som projektledare.
En viktig komponent när man söker bidrag är att ha med ett jämställdhetsperspektiv. I ansökan ska man ange hur, som det heter, man kommer att jämställdhetsintegrera projektet.
- Överhuvudtaget behöver vi reflektera över jämställdheten mellan män och kvinnor, säger Ing-Britt Pousette. När folk sa, att det där kan vi allt om, då är det dags att höja varningsflaggan. Jag ser jämställdhet som ett viktigt utvecklingsarbete framöver. Det är en verksamhet vi måste jobba med.
Projektet avslutades i och med halvårsskiftet i år. Dags att summera.
Det är viktigt att få med skolledarna och se dem som processägare, sammanfattar Ing-Britt Pousette. De måste vara med på banan så att efterfrågan på kompetensutveckling skapas.
Projektgruppens medlemmar har setts som ansvariga för hela projektet. Rektorerna har inte varit så drivande som man från gruppens sida hade önskat.
- Hade vi startat idag skulle vi ha gjort en kommunikationsplan om hur vi skulle få med alla skolledare från start. Och så fort det blev ett rektorsbyte skulle vi introducerat projektet så fort som möjligt för den nya skolledaren, säger Ing-Britt Pousette.
Och så skulle projektledningen styra hårdare, det är också en erfarenhet. Nu fick alla önska sig vilken utbildning man ville gå, ett villkor i EU-bidragets anda. Upplägget av kompetensutvecklingen måste ske mer strategiskt och utifrån skolans behov.
Ing-Britt Pousette önskar sig också ett lite större intresse från den politiska ledningen i Timrå kommun.
- Det har inte frågat efter resultat, konstigt nog.
Och än så länge har man inte sett de resultatförbättringar man hade hoppats på.
- Men vad hade hänt om vi inte hade gjort något?
Det bästa med projektet är, menar Ing-Britt Pousette, att kommunens skolledare och annan skolpersonal har fått syn på sin egen situation, fått en bättre koll på sig själva och resultaten.
Det är lätt att skapa en egen uppfattning om verksamhet och resultat, som ofta är, menar Ing-Britt Pousette, kanske mer positiv än det verkliga förhållandet.
Och för egen del kan hon summera intensiva år, men arbetsamma.
- Det tar tid att driva projekt. Man behöver mer resurser till administrativt stöd än man planerat. Det har varit svårt att kombinera skolledarrollen och koordinatorsjobbet.
Strax före midsommar hade projektet sitt sista möte. Dessförinnan firades av med tårta på alla enheter som deltog.
Och vardagen återvänder till Ing-Britt Pousette. I höst har hon återgått till sitt rektorsjobb i Böle skola, med gedigna projekterfarenheter från Motivation. Praktiskt Lärande. Lärmiljö, MPLL, i ryggan.
Kerstin Weyler