Granskningen av rektors ledarskap fortsätter

Nu fortsätter Skolinspektionens kvalitetsgranskning om rektors ledarskap.
Den här gången ska också vissa förutsättningar för skolledarens möjligheter att som pedagogisk ledare driva skolans kärnprocesser belysas.

Den nya granskningen som startat under april, är en uppföljning av den granskning som gjordes förra året av Skolinspektionens avdelning i Linköping.
Då konstaterade inspektionen att rektors ledarskap måste utvecklas för att eleverna ska nå målen i läroplanen.
Skolinspektionens arbete fortsätter i princip i den tidigare granskningens spår. Det är fortfarande det pedagogiska ledarskapet som står i fokus och hur det påverkar kärnprocesserna i skolan. Kärnprocessen definieras som barn och elevers lärande och undervisningen i skolan.

Hur kommunicerar skolledaren de nationella målen och vilken betydelse har det för resultaten? Finns det ett samtal och dialog om kunskapsutveckling, nationella mål och resultat – och hur ser det i så fall ut? Det är några av de frågor som ska belysas.
Kritiken mot den förra granskningen var att den inte tog upp alla förutsättningar för rektors ledarskap. Bland annat var Sveriges Skolledarförbund kritiskt. Förbundet efterlyste en vidare analys av det pedagogiska ledarskapet och framför allt, villkoren för det.
Den nya granskningen går i viss mån kritikerna till mötes.
Ett perspektiv som ska granskas är vilka förutsättningar och vilket stöd huvudmannen, utifrån en analys av skolans resultat, ger skolledarna för deras pedagogiska ledarskap. Fortfarande rör det sig om ledarskapet i skenet av de nationella målen för skolan och skollagen. De faktorer för ett framgångsrikt ledarskap som finns i forskningen ska också utgöra en fond för granskningen.

Skolledaren har, som bekant, fler lagar att verka inom, till exempel arbetsmiljölagstiftningen.
Men nej, den frågan kommer inte att belysas i den nya granskningen av Skolinspektionen.
- I våra intervjuer med skolledare kommer naturligtvis frågor arbetsvillkor och rektors arbetssituation upp, säger Lena Lindh som är projektledare för granskningen, eftersom ett av granskningens fokus är förutsättningar för ledarskapet.
-Men vårt huvudfokus ligger på kärnuppdraget.
Skolinspektionen ska också titta på hur skolledarna utifrån givna ramar skapar sina egna förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet.

Granskningen omfattar 30 grundskolor, varav åtta är fristående. Under våren intervjuas skolledare, politiker, skolchefer, lärare och elever på de kommunala grundskolorna.
I september väntar de fristående. Skolorna är slumpvis utvalda och finns över hela landet.
Huvudansvaret för granskningen ligger på Skolinspektionen i Lund som samarbetar med inspektionens övriga regionala enheter.
I januari 2012 ska granskningen vara klar.

Kerstin Weyler

(Nr 4/2011)