- Vårt fokus är att sätta eleven i centrum. Och därför har vi riktat vår granskning inåt, mot undervisningen. Den handlar om rektors möjligheter att utveckla undervisningen.
Det säger Christina Lindh som tillsammans med IngBeth Larsson varit projektledare för Skolinspektionens granskning av rektors ledarskap.

Det är självklart att ledarskapet i skolan påverkas av socioekonomiska villkor, skolkulturen, lärarkåren och uppdrag från huvudmannen. I den aktuella granskningen från Skolinspektionen har man dock valt att avgränsa till vad som händer på själva skolan, och undersökt om de granskade skolornas rektorer leder skolans arbete mot en ökad måluppfyllelse.
-Likaväl att man säger att lärarna har de elever de har, har rektorerna de lärare de har, säger Christina Lindh. Självständiga rektorer har ansvar att påverka förutsättningarna för sitt arbete.
Det är, menar de två projektledarna, precis vad de framgångsrika rektorerna gör i deras undersökning. Dessa rektorer, som vars ledarskap betecknas som ”ledarskap på väg” står inte helt ensamma med sitt uppdrag, utan omger sig med andra ledande personer, antingen i skolan eller i kommunen som de kan till exempel bolla idéer med. De skapar nätverk också utanför rektorsgruppen, exempelvis med universitet.
Samtidigt visar det sig att dessa rektorer har en god stöttning av starka huvudmän som skapar de goda förutsättningar som krävs för ett gott ledarskap i skolan.
Och tvärtom – den ensamma rektorn saknar detta stöd.
En viktig egenskap som granskningen pekar på hos de väl fungerande skolledarna är en utvecklad didaktisk förmåga.
- Vi har tidigare fokuserat mycket på lärandet och undervisningens kvalitet och inte så mycket på den didaktiska förmågan. De flesta rektorer har lärarbakgrund, men det är viktigt att lämna den och ta på sig en ledarroll och där är det viktigt att vara didaktiskt kunnig, säger Christina Lindh.
Det handlar om att driva ett utvecklingsarbete, att se över arbetsformerna, kvalitetssäkra undervisningen och ta till sig forskningsresultat. Att använda skolans resultat för att driva fram utvecklingen. Och att ha modet att kliva över den osynliga gräns som går vid klassrummet.
Det finns ett osynligt kontrakt menar IngBeth Larsson och Christina Lindh, mellan lärare och rektor. Lärarna tar hand om undervisningen medan rektor tar hand om de enskilda elever som av en eller annan anledning inte klarar målen. Mycket av skolledarens tid ägnas åt elevhälsa. Men det sker inte någon verklig utveckling av undervisningen i klassrummet för att öka möjligheterna att alla elever ska kunna nå målen.
- Få använder skolans resultat för att titta på undervisningen, säger IngBeth Larsson.
Majoriteten av skolledarna, även de på väg, måste bli bättre på att följa upp undervisningen och ge en återkoppling till lärarna. Det är något som lärarna i intervjuerna efterlyser.
Det finns i många skolor bra strukturer på hur arbetslagen ska utformas och arbeta. Men det är mer struktur än process. Vad som händer och driver arbetslagens arbete är något som rektor inte riktigt kommer åt.
Ett område som också måste utvecklas är kompetensutvecklingen. Det är få gånger som den sätts in i något strategiskt sammanhang.
-Det är inte många skolledare som har en långsiktig plan för kompetensutvecklingen, säger IngBeth Larsson. Men det kan vara svårt att vara strategisk mellan huvudmannens satsningar och lärarnas individuella krav på sin egen kompetensutveckling.
Lärarlyftet är uppskattat, men används inte särskilt strategiskt.
Rektorerna har en stor ambition att vilja utveckla skolan, det slår Christina Lindh och IngBeth Larsson fast. Men utvecklingsarbetet sker ofta ad hoc, och inte metodiskt.
- Det finns en mycket stor uppgiftsträngsel för rektor, säger Christina Lindh, det är alltid mycket att göra. Men så har det varit länge. Frågan är varför vissa frågor prioriteras och andra inte.
- Det finns en enorm drivkraft hos rektorerna, konstaterar IngBeth Larsson. Det är ett fantastiskt roligt arbete, vittnar många rektorer om.
-Rektorerna borde stiga fram och ta plats, säger Christina Lindh, de är för försiktiga idag.
De skolledare som deltagit i granskningen har alla fått ta del av vad inspektionen sett under besöken och den bild som kommit fram har stämt med deras egen bild av ledarskapet.
Resultaten av granskningen har redovisats för utbildningsdepartementet, och ska nu också föras ut under ”Skolinspektionens dag” som anordnas i slutet av november och början av december. Inspektionen har också samarbetat med rektorsprogrammets projektledare på Skolverket.
Skolinspektionens uppdrag är att se hur skolor arbetar i förhållande till styrdokumenten.
I granskningen har man dessutom använt forskning om framgångsrikt skolledarskap. Och när rapporten nu synliggör hur utvecklingsarbetet sker, är det huvudmannens uppgift tillsammans med rektor ta hand om de här frågorna, menar de två projektledarna.

text: Kerstin Weyler

(Nr 11/2010)