Skolledare nav för mötet mellan skola och arbetsliv

Framtida kompetensbehov och kontakter skola-arbetsliv stod på programmet på en konferens i Gävle i mars.

Hur ser Sveriges framtida kompetensbehov ut och hur utbildar man på bästa sätt dagens ungdomar till att såväl kunna ta de jobb som erbjuds idag men samtidigt också förbereda dem för att kunna skapa nya jobb i nya branscher? Vilket ansvar ligger på skolan respektive arbetslivet och hur gör man för att få till ett samarbete som fungerar bra för alla parter?
Skolans och arbetslivets gemensamma intressen stod i fokus under rikskonferensen Samarbete Skola-Arbetsliv.
Ledarskapsfrågorna var som alltid aktuella. Erik Groth från rektorsutbildningen vid Karlstads universitet, talade om hur rektorsrollen förändras när vi nu har lämnat industrisamhället bakom oss och är på väg in det post-industriella samhället.
Från att under jordbrukssamhället ha varit en uppgift för kyrkan, med det överordnade målet 
att bevara det dåvarande klassamhället, blev utbildning en central uppgift för de politiska församlingarna under industrisamhället.
Målet blev istället att alla, oavsett bakgrund, skulle ha en chans. Demokratifrågan var central. Nu har vi, menar Erik Groth, trätt in i en ny fas där ansvaret för skolan redan lämnats över av det offentliga till marknaden. Ett exempel är de marknadsliberala begrepp och tankesätt som under senare år fått stort inflytande i skolsektorn.

Kvalitetssäkring, kontroll, målstyrning, inspektion, effektivitet och resultatindikatorer är alla begrepp som är hämtade ur företagsstyrningens värld. Med engelska begrepp kallas styrning efter resultatindikatorer för management. Erik Groth menar att det är så dagens rektorer måste styra för att nå goda resultat enligt de gällande mätsystemen. Risken med detta förhållningssätt är att man styrs till att bli bra på det man mäter och att organisationen riskerar att återskapa sig själv hela tiden.
På sikt kan utvecklingen i sådana system stanna av. Parallellt med detta måste det därför, finnas utrymme för rektorer att utöva så kallat leadership, ledning av en verksamhet som får lov att vara nyskapande och lärande, och där styrningen är mer öppen och inte lika styrd av yttre skyldigheter på redovisning.
Skolledarens roll och ansvar kom också i fokus under den stora debatt om vikten av samverkan mellan skola och arbetsliv som inledde konferensen sista dag. Lars Flodin Skolledarförbundets ordförande, hade sällskap av representanter från andra fackliga organisationer, arbetsgivare, branschföreträdare och skolmyndigheter.
De flesta paneldeltagare menade att det var bra med en särlagstiftning som framhåller elevernas rätt att få möta en utbildad studie- och yrkesvägledare i skolan och att det är viktigt att förberedelsen för arbetslivet inte bara hänskjuts till prao/APU utan att den finns med som en röd tråd genom hela utbildningen.

Lars Flodin fick fick flera gånger tillfälle att lyfta vikten av att skolledaren ges rätt förutsättningar för sina strategiska arbetsuppgifter, men han var också tvingad att framhålla att rektor inte kan jobba operativt med precis alla frågor på en skola.
Sveriges Skolledarförbund deltog med en monter på utställningsområdet och som besöktes av såväl medlemmar som blivande sådana.

text: Lena Linnerborg

(Nr 4/2010)