1 juli träder den nya skollagen i kraft. En nyhet är bestämmelsen att eleverna i
grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.
Med skolbibliotek avses en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska
verksamhet, med uppgift att stödja elevernas lärande. De ska bidra till att utveckla elevens förmåga att söka, ta till sig, värdera och hantera information. Skolbiblioteken ska vara ett verktyg för att förverkliga skolans pedagogiska inriktning och verksamhet.

Skolbibliotek med hög kvalitet är ett effektivt sätt att organisera det lärstöd som den moderna undervisningen kräver.
Vi tror att öppna, bemannade skolbibliotek dessutom kan spela en aktiv roll att utjämna skillnader mellan elever och bidra till att fler får chansen att nå kunskapsmålen.
En brittisk utvärdering av forskning kring kopplingen mellan skolbibliotek och läskunnighet visar att skolbibliotek har en gynnsam inverkan på elevernas resultat, särskilt på låg- och mellanstadiet. Studien pekar också på att bibliotekariernas och bibliotekens kvalitet är betydelsefull. Bemannade bibliotek, bra och varierade samlingar och ett utvecklat samarbete mellan bibliotekarierna och den pedagogiska personalen är exempel på faktorer som påverkade elevernas prestationer positivt.
Skolverket har konstaterat att tillgång till och användning av bibliotek har stor betydelse för utvecklandet av läsfärdigheter och läsintresse.
En brittisk studie visar att välbemannade skolbibliotek ger förbättringar av elevernas resultat i läskunnighetsprov med mellan 10 och 18 procent.

Vi vet dessutom att skolbiblioteken av många upplevs som en neutral plats – en form av fristad - där man inte står i beroendeförhållande eller blir bedömd.
Vi tror att den typen av lärplatser är av stor betydelse för många elever och bidrar till att stimulera deras vilja och möjlighet till lärande.
Vi har undersökt vad skolledare och elever tycker är prioriterade förbättringar av skolbiblioteken
Skolledarna anser att ett förbättrat samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare är mest prioriterat, följt av förbättringar av mediebestånd och förbättrad tillgång på datorer och internet.
Bland eleverna är bättre tillgång till datorer och internet mest prioriterat, därefter bättre öppethållande och tillgänglighet. Talande med tanke på att många skolbibliotek har ett begränsat öppethållande och att tillgängligheten i många fall är dålig.
Eleverna har insett det självklara.
För att skolbiblioteken ska kunna vara en integrerad del av den pedagogiska verksamheten och elevernas studier måste de vara öppna och tillgängliga. Det räcker inte med några timmar i veckan. På tredje plats rankar man förbättringar av mediebeståndet.

En majoritet av de elever som tillfrågats tycker att tillgången till ett skolbibliotek är värdefullt. Tre av fyra uppger att de använder skolbiblioteket för skolarbete. Drygt hälften använder biblioteket för informations- och faktasökning.
Bara drygt var fjärde elev använder skolbiblioteket för lån av skönlitteratur.
Sammantaget ger undersökningen en tydlig bild av skolbiblioteken som ”arbetsbibliotek”.
Så gott som ingen ifrågasätter betydelsen av väl fungerande universitets- och högskolebibliotek. Det borde vara lika självklart att förstaklassaren ska ha samma tillgång till det stöd ett skolbibliotek kan ge som en universitetsstuderande.
Vi hoppas på en utveckling där så blir fallet.  För Sverige som kunskapsnation kommer det att löna sig.

Niclas Lindberg
Gunnel Olsson
Svensk Biblioteksförening

(Nr 2/2011)