Det är lätt att sjunga skolbibliotekens lov. Jag har stött på imponerande skolbibliotek på samtliga stadier och åtskilliga duktiga skolbibliotekarier med blick för pedagogiskt arbete. Och jag vet vad de betyder i arbetet med att utveckla elevers läsförmåga och kritiska förståelse. Det är gammal kunskap att läsförmågan är avgörande för hela skolgången och i förlängningen får konsekvenser för hela livet. Vi vet att det finns tydliga samband mellan skolframgång, respektive misslyckande, och läsförmåga. Vi vet att det finns mycket stora skillnader mellan hur mycket elever i samma klass läser och att mängden läst text, läserfarenheten, påverkar läsförmåga. Vi vet att det går att hjälpa betydligt fler elever – i stort sett alla – till en välfungerande läsförmåga. Och att fungerande skolbibliotek är ett mycket värdefullt inslag i ett sådant arbete.

Därför är det glädjande att riksdagen i den nya skollagen infört en tvingande bestämmelse om tillgång till skolbibliotek i alla skolor.
 Det blir något att bita i för den tredjedel av landets grundskolor som hittills saknat bemannat skolbibliotek. Men också för alla de kommuner som behöver fortsätta att modernisera skolbiblioteken så att de kan fungera i den digitala teknikens tidevarv. Skolbiblioteket handlar inte längre bara om att låna ut böcker, utan om att erbjuda en pedagogisk verksamhet som medverkar till elevernas utveckling av informationskompetens, lärande och förståelse.

I själva verket handlar det om ett omfattande utvecklingsarbete som behöver koordineras med skolornas övriga it-utveckling.
För en del skolor handlar det om att börja från noll och för andra att fortsätta i en delvis ny riktning. I båda fallen har man glädje av att läsa Maud Hells bok, vars syfte är att ge uppslag och inspiration till skolbiblioteksutveckling.
Genom de inledande presentationerna av forskare, framför allt Dr Ross Todd från USA, som varit en av inspiratörerna i Sverige och professor Louise Limberg, som spelat en central roll i den svenska utvecklingen, skapar Hell förståelse för skolbibliotekets egenart, särskilda funktioner och villkor. Hon gör också intervjuer med några tidigare representanter för Skolinspektionen, vilken nyligen beslutat att börja sin granskning av skolbiblioteken inom ramen för fyra redan pågående granskningsuppdrag.

Minst lika intressanta är intervjuerna med rektorer för skolor med framstående skolbiblioteksverksamhet. Av dessa kan vi, än en gång, lära hur avgörande rektors kunskaper och engagemang är för all vital skolutveckling. Något som också får stöd i ett längre avslutande avsnitt om framgångsrik skolbiblioteksutveckling runt om i landet; vilken även visar hur värdefullt det är att lära av varandra och knyta an till de nätverk som skildras.

Jan Henning Pettersson

(Nr 9/2011)