Biblioteket i Snösätraskolan, i Rågsved i södra Stockholm, är något helt annat än en lånecentral. Här håller skolbibliotekarien Elisabeth Ljungdahl schemalagda lektioner med eleverna och lärarna kompetensutveckling.
- En pedagogisk resurs i det dagliga arbetet på skolan, säger biträdande rektor Viktoria Hallén.

Kulturrådets kartläggning av skolbibliotek 2009 visade att en tredjedel av landets skolor saknade ett skolbibliotek och vissa hade inte ens en boksamling. Dessutom verkade antalet skolbibliotek minska, samtidigt som rapporter från olika håll pekade på en allt sämre läsförståelse hos svenska skolbarn.
Nu, ett och ett halvt år senare, slår den nya skollagen fast att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek, en styrning som Viktoria Hallén, biträdande rektor vid Snösätraskolan i Rågsved, tar emot med öppna armar.
− Ja, det känns verkligen som ett steg i rätt riktning, säger hon, men tillägger att kravet nog kan bli en utmaning för många skolor.
Dock inte för Snösätraskolan, en F-6-skola i Rågsved i Stockholm som, med sina 360 elever – över 70 procent av dem med annat modersmål än svenska – har gjort en medveten satsning på skolbibliotekets verksamhet.  Skolan har fått stor uppmärksamhet för sitt arbete med skolbiblioteket.

Viktoria Hallén är inne på sitt tionde år som biträdande rektor på skolan. Skolledare har hon varit sedan 1992. Från början var hon lärare i svenska och engelska och hon har ett givet engagemang för elevers litteraturläsning i skolan.
Kanske är det därför skolbiblioteksverksamheten ligger henne varmt om hjärtat?
− Ja, kanske det, säger hon och skrattar. Jag brukar säga att det är en mänsklig rättighet att få möta litteratur. Det ska vara lätt för eleverna att låna en bok på skolan och utbudet ska vara anpassat till dem.
-Så blir det ju inte riktigt om eleverna bara använder sig av folkbiblioteket. Där har man ju inte alltid möjligheten att svara upp mot skolans specifika behov.

Viktoria Hallén visar mig runt i skolbibliotekets tre bok- och läsesalar medan en liten trupp andraklassare nyfiket tittar på.  En av dem undrar vem som är på besök medan en annan rusar fram för att säga hej, ge rektorn en snabb kram och visa upp vilken bok hon lånat.
I det lilla läserummet längst in i biblioteket ligger två pojkar i nioårsåldern bekvämt på mage på två stora puffar som är placerade på golvet. De har en gemensam bok framför sig.
− Vi läser en rad var, jag börjar! säger en av pojkarna med pekfingret på första raden.

Upprustningen av skolbiblioteket på Snösätraskolan har skett etappvis, bland annat med medel från Storstads- och ytterstadssatsningen i Stockholms kommun. Utlåningen av böcker har stadigt ökat sedan dess.
− Som bibliotekarie har jag fått ett otroligt stöd från skolledningen, redan från början, säger Elisabeth Ljungdahl, lärare och bibliotekarie. Hon har arbetat på Snösätraskolan i 20 år och under de senaste tio åren ansvarat för skolbiblioteket. Det har också blivit en av skolans tre ”inspirationsplatser” inom Inspirationsplats Stockholm, ett projekt där lärare och skolor entusiasmerar och lär av varandra.

Elisabeth Ljungdahl visar hyllorna med barnböcker på ett 30-tal språk – böcker på arabiska, serbiska, polska och tigrinja. Skolan har stort fokus på språkutvecklingen i alla ämnen och i detta arbete är biblioteket en nyckelresurs för att stimulera elevernas lärande.
− Ett välfungerande skolbibliotek är inte bara böckerna i hyllan utan handlar om ett riktigt bra samarbete mellan lärare, bibliotekarie och skolledning, säger Elisabeth Ljungdahl. Det har vi jobbat för här på skolan.
Själv håller hon i kompetensutveckling för lärarna – en mycket populär bokcirkel som numera också har en egen ”wiki” på nätet, där medlemmarna publicerar sina reflektioner efter läsningen.
− Vår läsecirkel-wiki kan förhoppningsvis också inspirera till bloggar och wikis i undervisningen, säger Elisabeth Ljungdahl, som också är aktiv i skolans it-grupp.

Klasserna har varannan vecka schemalagda lektioner med Elisabeth, i form av sagostunder, ofta med anknytning till ett tema som lärarna arbetar med.
I årskurs tre får eleverna hjälp med att skriva manus i arbetet som ”bokpratare”, då de berättar om böcker de läst för andra elever,. I årskurs sex får de undervisning i bibliotekskunskap, informationssökning och källkritik.
− Elisabeth gör ett fantastiskt jobb genom att hon på olika sätt visar hur ett bibliotek kan användas pedagogiskt i skolan. Lärarna är såklart glada över det stöd de får, säger Viktoria Hallén.
De två nyckelorden om man som skolledare vill skapa förutsättningar för en levande biblioteksverksamhet är enligt Viktoria Hallén ”tillgänglighet” och ”personal”.
På Snösätraskolan har man genom åren avsatt medel för bemanning. Förutom Elisabeth, har skolan en deltidsanställd biblioteksassistent och man har också tagit emot praktikanter, exempelvis från SFI och personer med behov av arbetsträning.

Viktoria Hallén säger att det har varit mycket positiva erfarenheter, både för skolan, eleverna och givetvis även för biblioteksassistenterna.
− Skolledningens metod har varit att lyfta upp betydelsen av biblioteket och stötta det, så att det blir attraktivt både för elever och för lärare, säger Viktoria Hallén. Och ja, det måste få kosta!

Filippa Mannerheim