Elevernas skyddsbehov inskränker meddelarfriheten och rätten att få ut allmänna handlingar från skolan. Det är bra att ha is i magen när journalisterna ringer.
I september förra året inträffade en tragisk händelse i Sollentuna kommun. En sextonårig pojke knivskar en fjortonårig pojke så svårt att han avled.
Massmedia ringer till skolan där sextonåringen går och vill ha ut en klasslista över pojkens klass för att fråga klasskamrater och lärare om de ville lämna uppgifter om pojken.
Den journalist som hårdast drev kravet var Christoffer Wendick på SVT:s regionala program ABC - således ett public serviceföretag och ingen skandaltidning. Men Sollentunas gymnasiechef Leif Hildebrand sa nej.
- En sådan här händelse är av naturliga skäl uppslitande för klasskamraterna. Att bli uppringd av en journalist om en klasskamrat som har begått brott måste vara synnerligen obehagligt och chockerande.
- Jag tycker det är väldigt konstigt att journalister ska ge sig på försvarslösa sextonåringar som inte har en chans att avgöra hur de ska handla i ett sådant här läge. Det har därför funnits fog för att vägra lämna ut handlingen, säger Leif Hildebrand, och tillägger att begäran grundade sig på spekulation, ingen visste i den stunden vem som var skyldig.

Inget gripande hade gjorts och skolan hade inte fått någon information av polisen.
TV-journalisten Christoffer Wendick överklagade då skolans beslut till Kammarrätten i Stockholm.
Vad fanns det för allmänintresse att intervjua upprivna klasskamrater?
- Det var inte syftet. Jag ville veta vilken klass han gick i för att vi i efterhand eventuellt skulle kunna återkomma och göra en fördjupning om vem personen egentligen är och vad som hade hänt, säger Christoffer Wendick när Skolledaren ringer upp.
Det visste du väl?
- Jo, men det fanns väl en bakgrund.
Jag förstår inte vad du skulle göra med den?
- Jobbet är ju sådant att man inte vet vad man ska göra av materialet förrän man har samlat in det och ser hela bilden växa fram.
Förstår du inte att folk blir upprörda om du ringer runt till klasskamrater?
- Att jag hade fått ut listan på arbetskamrater innebär väl inte att jag hade ringt dem?
Varför ville du då ha ut den?
- Om vi ska göra ett fördjupande reportage om detta längre fram måste man få en så komplett bild som möjligt.
Gymnasiechefen Leif Hildebrands motivering till att vägra lämna ut handlingen löd: "Vi finner det förenat med risk för enskilt lidande att lämna ut begärd klasslista".

Kammarrätten avslog ABC:s överklagan och gav skolan rätt. Någon klasslista lämnades aldrig ut.
- Jag kan tänka mig att det är besvärligt för många skolledare, de blir livrädda när en journalist ringer och tror att de måste "stå i givakt" bara för det. Men man måste tänka efter och ställa sig frågan: är det rätt det journalisten är ute efter?
- Oftast kan man säga att man vill ha rådrum så att man får fundera ett tag innan man ger något svar, säger Leif Hildebrand.
Kammarrättens dom visar att ingen av skolans handlingar per automatik är offentlig.
Friheten att lämna uppgifter för offentliggörande i media gäller som huvudregel i samhället. Men i skolan är sekretessen en lika viktig regel. Skyddsrekvisitet inskränker meddelarfriheten.
Tro aldrig en journalist som hävdar att skolan har skyldighet att lämna ut handlingar. På skolans område gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden och för uppgift då skolan genomför åtgärder som berör enskild elev. Sekretessen för skolan regleras i 7 kap. 9 § sekretesslagen.

Varje handling i skolan som berör eleverna eller skolans agerande gentemot eleverna kan innehålla uppgifter som är sekretessbelagda. Det finns ingen automatisk skyldighet att lämna några handlingar alls från skolan.
Hos kurator, skolpsykolog och skolsköterska ska sekretessen vara lika omfattande och sträng som den sekretess som omfattar hälso- och sjukvården och socialtjänsten, eftersom uppgifterna ofta är av samma ömtåliga natur. En fullt så sträng sekretess gäller inte rektor och lärare.

För de allra flesta sekretessbelagda uppgifter om elever gäller kvalificerad tystnadsplikt. Ha is i magen när journalister ringer, kontrollera om de handlingar de vill ha ut eller de uppgifter de vill få är sekretessbelagda.
Ett bra stöd för rektor är att gå in på http://www.regeringen.se/ och på startsidan söka på statens offentliga utredningar och kommittéer. Där söker man "SOU 2003:103" och hittar "Sekretess i elevernas intresse". Det är ett pdf-dokument. Skriv inte ut det, utan använd sökfunktionen för att lätt hitta fakta.
Där står det mesta om hur och när sekretess råder för skolan.
Det går inte att generellt påstå att exempelvis skolornas handlingsplaner mot mobbning, protokoll från skyddsronder, klasslistor och avgångsbetyg är offentliga. Det beror på vilka uppgifter som finns i dessa handlingar.

Tumregel: Om det kan vara till skada och men för en elev eller dennes närstående att handlingen blir känd, är handlingen belagd med sekretess. Det är skolan och ingen annan som avgör om det är till skada eller men för eleven och skolan behöver inte motivera sig.
Skolan har alltid rätt att göra en menprövning, alltså avgöra om skada uppstår genom att en uppgift lämnas ut. Rektor får fråga hur den sökande ska använda uppgiften och har rätt att efterforska om uppgifterna verkligen ska användas på det sätt som uppgivits.
Denna menprövning kan dock endast göras om uppgifterna täcks av en sekretessregel.
Några exempel:
1 Om elevens familj fått skyddat boende skulle ett utlämnande av klasslistor och betyg kunna innebära att den skyddade familjens hemvist röjs. Skolverket rekommenderar att elever med skyddat boende inte ska finnas med på klasslistorna.
2 Om elev är föremål för tvångsomhändertagande så ska sekretess skydda barnet och den familj i vilken socialtjänsten ingripit. Sekretess gäller även om förhållandet finns omnämnt i skolans handlingar. Sekretessen följer uppgiften, inte myndigheten.
3 Uppgifter från en elevs sjukjournal får inte lämnas ut även om de skulle förekomma i dokument om elevvården.

Den som begär ut allmänna handlingar har rätt att vara anonym, men anonymitetsrätten gäller endast hos den myndighet där handlingen förvaras. Den som överklagar skolans beslut måste förstås uppge sitt namn.
Reglerna och rättspraxis om allmänna handlingar i Tryckfrihetsförordningen avser pappersdokument - inte databaser och dataprogram. Rätten att få ut en allmän handling gäller i grunden papper som får läsas på stället/skolan.

Om uppgifterna finns förvarade i dataregister kan Personuppgiftslagen (PuL) träda in och en lång rad komplikationer kan uppstå.
Journalister ska ange ganska precist vad de vill ha ut. Det går inte att generellt formulera sig om handlingars innehåll. Man ska ange ganska detaljerade uppgifter om vilka elever det gäller, vilka år, vilka terminer, och så vidare.
Att exempelvis begära "närvarolistor" eller "disciplinärenden" är inte tillräckligt precist. Bland "niornas avgångsbetyg år 2003" kan finnas uppgifter som skyddas av sekretess.
Journalister ska också försäkra sig om att de begär ut handlingar av rätt person. Den tjänsteman som fattar ett sådant beslut ska ha befogenhet. Växeltelefonister omfattas av evig sekretess vad gäller uppgifter som inhämtats vid tjänstgöringen. De får aldrig lämnas ut.
Friskolor, som inte är offentliga myndigheter, utan privata företag eller stiftelser, omfattas över huvud taget inte av offentlighetsprincipen.

text: Bill Erlandson