Svenska barn tittar på tv under lika lång tid som de tillbringar i grundskolan. Drygt 20 procent av alla svenska femtonåringar ser på tv fyra timmar om dagen eller mer.
Samtidigt blir tv-programmen allt snabbare. Ungefär 50 procent av de svenska tv-kanalernas utbud är producerat i USA. Till och med tecknade filmer för små barn görs med allt kortare klipp i en kommersiell hets där allt fladdrar förbi. Där finns ingen tid för reflektion och eftertanke.
Mediekonsumtionssamhället blir allt snabbare och mer visuellt. Till detta sker en successiv tillvänjning.
Tv-tittandets effekter på barn har diskuterats alltsedan tv kom på 1950-talet (i USA på 40-talet). Tv har blivit ett medium med gigantisk politisk och normskapande makt i samhället. Forskare och läkare har tvingats bevisa sina teser in absurdum:
Är det barn som redan är aggressiva som får sina aggressioner förstärkta av tv? Är det barn med redan svaga skolprestationer som blir ännu svagare av tv? Är det redan feta barn som förvärrar sin övervikt av tv-tittandet? Eller är det tv som skapar problemen för dessa barn?
Folkhälsoinstitutets barnexperter har sammanställt trettionio internationella undersökningar med högt ställda krav på vetenskaplig kvalitet. Den samlade forskningen konstaterar i dag att det verkligen finns starka samband mellan barns tv-tittande och ökad aggressivitet, utagerande psykiska beteendeproblem, övervikt, fysisk inaktivitet, koncentrationssvårigheter och problem med skolan.

Hugo Lagercrantz är en av Sveriges ledande barnneurologer och professor i barnmedicin vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Skolledaren frågade honom hur tv-tittandet påverkar barnen neurologiskt?
- Barn med omogna hjärnor styr inte sitt tittande. De zoomar in saker och flackar över tv-rutan. Tv visar så mycket information på samma gång att det förvirrar hjärnan.
- En vuxen klarar av det, men inte ett barn om det tittar över tre timmar per dag. Man har sett att de som tittar tre till sex timmar per dag får koncentrationssvårigheter och sämre skolresultat ända upp i högstadiet och gymnasieskolan - också när man tittar på barn med likvärdig social bakgrund.
- Intensivt tv-tittande ökar risken för adhd. Den omogna hjärnan får för mycket information som den inte kan sålla, det blir en massa extra synapser, utan innebörd, som bara stör.
- Vad som sker i barndomen är att hjärnan organiserar en massa bassystem. Ett barn är ganska okoncentrerat. Det kan lära sig mycket men det kan inte fokusera.
- Ju äldre man blir desto bättre kan man koncentrera sig på det väsentliga och bli mer selektiv i sitt tittande, men om man stör denna utveckling med ett intensivt tv-tittande får man inte den naturliga mognaden av hjärnan, säger professor Hugo Lagercrantz.
- Väldigt många tecknade program har en enorm fart i handlingen och ett snabbt tempo i klippen - en kommersiellt betingad hets i en ökande spiral. Allt fladdrar förbi, säger Cecilia von Feilitzen, högskolelektor i media och kommunikationsvetenskap på Södertörns Högskola och framstående forskare på tv-tittandets påverkan på barn.
- Men det finns en markant skillnad mellan de olika tv-bolagen. SVT och TV4 har större variation och filmerna kommer från flera olika länder, medan de rent kommersiella kanalernas utbud, TV3 och Kanal 5, enkom producerats i USA.
- Det handlar om stora block med massor av olika serier som följer varandra i ett rasande tempo.
Hon konstaterar också att barn tittar på fler vuxenprogram än barnprogram från åtta års ålder.
- De vill veta vad som händer och hur det är att vara vuxen.
De möts av en fragmenterad beskrivning av världen och tillvaron. Tv- bilderna är i genomsnitt 3,5 sekunder långa, vilket innebär att ögat aldrig vilar utan alltid får något nytt att se.

Nyhetsinslagen är oftast inte längre än fyrtiofem sekunder. "Och nu över till…" visar att det man just hört och sett inte har någon betydelse för den fortsatta presentationen av vår samtid, även om det handlar om komplicerade samhälleliga sammanhang eller den värsta jordbävning.
Väderrapporten är utförligare, liksom den reklam som bryter nyheterna i TV4.
Vid en snabb tidtagning av sekvenser ur barnprogrammet "Wild kids" på SVT kanal 1 kunde jag konstatera att de mest utdragna scenerna varade 3,5 sekunder, medan övriga scener varade en - två sekunder.
"Allmänheten har anpassat sig till bristen på sammanhang och roats och underhållits till likgiltighet" skriver Neil Postman, professor vid University of New York och medieforskare, i sin bok Underhållning till döds, en klassiker om tv:s påverkan på våra sinnen och vårt samhälle.
- Det har helt enkelt att göra med att mediekonsumtionssamhället är både snabbare och mer visuellt än för ett antal år sedan. Om man tittar på en film från 50-60 talet så upplever man den i dag som oerhört seg och långsam. Om man jämför med hur tidningar såg ut förr så är det numera väldigt många fler bilder och ett större visuellt uttryck, säger Susanne Reich, programutvecklare på SVT.
- Det handlar om tillvänjning, man konsumerar i en snabbare takt, med tillvänjning har man lärt människor att på ett snabbare sätt ta emot information. Man blir otålig om det tar för lång tid.
- I en kommersiell omgivning, med kommersiella kanaler, handlar det också om att se till att tittarna inte zappar över till andra kanaler, utan hela tiden med hjälp av nya stimuli hålls kvar i den egna kanalen.
- Det gäller allt: från nyheter till rockvideor, säger Susanne Reich.
- Även SVT-program lånar sin estetik från kommersiella kanaler.
- Det är ett sätt att berätta som en stor del av publiken har vant sig vid och tycker om.
Folkhälsoinstitutet rekommenderar att tv-tittandet diskuteras av föräldramöten i förskolan och skolan. Enligt Folkhälsoinstitutet finns det goda erfarenheter av att föräldrar och barn kommer överens om vilka program barn ska få se på och hur länge de ska få titta per dag.

text: Bill Erlandson