Den praktiska arbetslivsorienteringen, prao, ger inte alltid vad den är tänkt att ge. Företagen är hårt belastade med många olika sorters praktikanter och lärlingar och prioriterar inte alltid att högstadieeleverna ska få en allsidig och högkvalitativ insikt i arbetslivet.
I stället får de en snabbtitt på den närmaste omgivningen i företaget och hamnar sedan hos en handledare som kanske står vid en maskin.
Där blir eleven kvar hela veckan utan att få perspektiv på företaget eller de yrken som finns där. Det leder knappast till någon större motivation att söka sig till yrket.
Som femtonåring får eleven heller inte göra särskilt mycket på arbetsplatsen eftersom arbetsmiljölagstiftning och säkerhetsföreskrifter inte tillåter något avancerat arbete före arton års ålder.
Så hur hittar man alternativ och skapar en vettig arbetslivsorientering? Madesjöskolan i småländska Nybro tog tjuren vid hornen och bestämde sig för att göra prao-systemet bättre. De skrotade den traditionella praon för årskurs nio och ersatte den med en "teknikprojektvecka".
- Praon är ju en skolvecka som alla andra och vi vill att den ska hålla så hög kvalitet som möjligt, men när eleverna kommer ut finns det inte tid att avdela någon till att gå runt med dem och förklara allting, säger biträdande rektor Lotta Elmbro på Madesjöskolan.
Teknikprojektveckan innebär att eleverna på måndagen får besök av företagsrepresentanter som presenterar sina företag.
Under eftermiddagen förbereds studiebesök.
Tisdag till och med torsdag görs ett studiebesök varje förmiddag och på eftermiddagarna efterarbetas besöket.
Företagen som varje klass besöker har olika inriktning och använder olika sorters råmaterial, det kan vara träföretag, glasbruk eller förpackningsindustri.
Under veckan får eleverna en helhetssyn på företagen och på fredagen kommer företagarna tillbaka till skolan för att lyssna på elevernas redovisningar av vad de har lärt sig under veckan.
Då finns också tillfälle att ställa ytterligare frågor.
I projektet ingår de flesta av Nybros större företag, till exempel Bong, Smurfit, Kährs, Bending Group, Posten och Schenker.
Veckan före projektveckan har lärarna i so och no ekonomi och materiallära med eleverna och under teknikprojektveckan är dessa lärare med klassen hela veckan. Genom en fiffig organisation har lärarna kunnat friställas för det.
Kostar det mycket i jobb och organisering?
- Det kostar mer i början när lärarna ska planera och lägga upp ett program. Många företag har varit inblandade och det tar sin tid att få alla kontakter, berättar Lotta Elmbro.
- Lärarna säger att det var jobbigt, men att de gärna gör om det igen därför att det har givit mycket och varit roligt.
Eleverna ger goda betyg åt projektveckan i sina utvärderingar och tycker att de har lärt sig jättemycket.
Redovisningarna har gjorts på olika sätt. Några elever har filmat, vissa gjorde powerpoint-presentationer, medan en del gjorde redovisningarna som anställningsintervjuer.
Alla berättar om företagen och det är intressant för företagarna själva att få lyssna på redovisningarna och erfara vad eleverna har lärt sig och hur de uppfattat företagen.
Hur märker ni att det är bättre än den "gamla" Praon?
- Vi ser det genom elevernas redovisningar. Lärarna kan jämföra med gamla prao-rapporter hur mycket eleverna har fått med sig. Det är väldigt tydligt att det här är bättre.
Vad ska man tänka på om man vill organisera sådana här projektveckor på andra skolor?
- Vi har lagt praon i årskurs åtta i samma arbetslag och samma vecka. När två nior varit ute på teknikprojektveckan så har två åttor varit ute på vanlig prao samtidigt.
- Det har gjort att lärarna i so och no bara haft klasserna i årskurs nio att tänka på och då har andra lärare kunnat gå in och ta deras lektioner i sjuan, så det gäller att planera i god tid, säger Lotta Elmbro.
Madesjöskolan har fått hjälp med att organisera teknikprojektveckan av Nybro företagsgrupp, där alla företagen på orten är organiserade.
De har bland annat pratat med olika företagare och tipsat om vilka företag som skolan ska ringa till. Så ett bra tips är att ta kontakt med den lokala företagarföreningen inför starten av sådana här projektveckor.
Företagarna tycker att projektveckan är bra av två skäl: Dels vill de marknadsföra sig, locka ungdomar att söka teknikutbildning och ge en positiv syn på sina egna företag. Dels sparar de mycket tid jämfört med att ta emot "vanliga" prao-elever.
- Det är positivt med projektveckan, säger Göran Cedertorn på företaget Smurfit som producerar kartonger och förpackningar i Nybro.
- Eleverna får en större inblick i olika företag jämfört med när de är på en enda prao-plats en hel vecka.
- Problemet med den traditionella praon är hur man ska sysselsätta eleverna. De får bara se på hur en maskin fungerar, men inte jobba med den, och då blir det mycket dödtid.
Är det lättare för företaget än att försöka hitta platser till prao-elever.
- Projektveckan innebär en dags medverkan i stället för att ha dem en hel vecka på företaget. Men för företaget ger det lika mycket.
Var det intressant att höra på elevernas redovisningar?
- Ja, framför allt hur de uppfattade vårt företag. Eftersom jag själv presenterade det så fick jag en direkt reaktion på hur de hade uppfattat det, säger Göran Cedertorn.
Enligt Lotta Elmbro har företagargruppen varit en "jättehjälp" för skolan. Projektveckan har genomförts tillsammans med teknikföretag, glas- trä- och pappersindustri, stålindustri och transportföretag.
- Det är företag som är verksamma lokalt och jag tycker att om går man i grundskolan här i Nybro så ska man veta vad som finns runt omkring oss, säger Lotta Elmbro.
- Det viktiga är ju att eleverna får en bra arbetslivsorientering och på det här sättet får de se väldigt många olika typer av de yrken som finns - med hela kedjan från ax till limpa.

text: Bill Erlandson

(1/2006)