|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utomhuspedagogik samlar alla barn
I Tyresö har man gemensam utomhusundervisning för elever från särskola och grundskola. Just naturaktiviteter passar extra bra för den integrationen.
Utomhuspedagogiken är en integrerad del av undervisningen i Stimmets grund- och särskola på Tyresö utanför Stockholm. Här används naturen runt skolan för upplevelsebaserad undervisning i alla ämnen, och särskolan och grundskolan arbetar tillsammans.
Ulla Lidén är rektor för Stimmet, en skola med tvåhundra grundskolelever och tjugo särskolelever. En skola där helheten är viktig, och där arbetssättet präglas av integration och ömsesidighet. Grundskolan och särskolan ger och tar av varandra och ledorden är glädje, trygghet och kunskap.
- Vi har en enorm kompetensfördel av att ha tretton speciallärare med olika inriktningar inom våra väggar, säger Ulla Lidén. När det uppstår problem finns alltid någon att bolla med.
Utomhuspedagogiken har blivit ett led i att göra Stimmet till en speciell skola för alla barn, där alla elever deltar i undervisning och aktiviteter utomhus. Både grundskola och särskola var och en för sig - och integrerat mellan skolformerna.
- Vi har en grundtanke för hela skolan att det ska vara roligt att lära och då gäller det att variera inlärningsmöjligheterna, säger Ulla Lidén.
För grundskolans del började utomhuspedagogiken ta form för fem sex år sedan när lärarna tyckte att eleverna behövde mer rörelse och mer utevistelse eftersom rörelse ger bättre koncentration.
I det arbetet blev särskolan ett föredöme med sin redan inarbetade verksamhet där utevistelse ingår som en viktig del.
- I dag har vi en ordentlig gemensam struktur för hela utomhusverksamheten och en bra organisation.
- Utomhuspedagogiken ingår i undervisningen som ett stöd till hela inlärningsprocessen, berättar Ulla Lidén.
- En grupp pedagoger i skolan har utarbetat ett utomhuspedagogiskt material med olika pedagogiska aktiviteter, till exempel frågekort som man kan använda när man är ute och går.
Metoderna har inspirerats av särskolans erfarenheter av att vara ute och uppleva naturen med alla sinnen.
- I särskolan jobbar man med att se och röra, man tittar inte bara på en bild av ett träd utan går ut och tar på trädet och känner hur det luktar.
Speciallärarna är väldigt duktiga med datorer och digitalkameror, berättar Ulla Lidén.
- Skogspromenader och bussutflykter dokumenteras så att föräldrarna kan se och det har blivit en inspiration även för andra lärare.
Stimmets skola ligger nära havet och med skogen inpå knuten - med stora möjligheter att lägga undervisningen utanför klassrummen.
För att höja den pedagogiska nivån har man dessutom byggt ett särskilt uteklassrum som används av hela skolan. Även här finns utomhuspedagogiska material som eleverna jobbar med i alla ämnen.
- Skolans läge är självklart idealiskt för vårt arbetssätt. Det är också nära till vårt centrum, med bra kommunikationer till stan (Stockholm), och vi har tennishall, simhall och bowling på korta avstånd, berättar Ulla Lidén.
- Min mening är att skolan inte har monopol på kunskap. Det finns hur mycket som helst att hämta ute i samhället och även i det fallet är särskolan ett föredöme. Det ingår ju i särskolans kursplan att åka buss och besöka olika miljöer inne i stan. Nu försöker vi åka ut så mycket som möjligt med alla elever.
Med integrationen som riktmärke skapar Stimmet många möjligheter till samarbete mellan eleverna i grund- och särskola. Friluftsdagar tillsammans, fotbollsturneringar, dans, kanotpaddling och hälsodagar är några av de många återkommande utomhusaktiviteter som hela skolan deltar i.
- Men även inne i klassrummen är integrationen viktig från båda håll, menar Ulla Lidén. Likaväl som särskoleleverna deltar i grundskolans aktiviteter så får grundskolebarnen då och då delta i små grupper i särskolans undervisning. Vi har också några sexåringar som lär sig teckenspråk.
Satsningen på utomhuspedagogik har bidragit till att höja särskolans status och resultatet har blivit en gynnsam utveckling för skolan som helhet, berättar Ulla Lidén.
Men särskolans ställning inom skolväsendet är inte självklar utan måste ständigt bevakas, menar hon.
Under sina sju år som rektor på Stimmets skola har hon ofta upplevt brist på insikt och engagemang från samhällets sida.
- Det kan yttra sig i sämre fortbildningsmöjligheter för personalen, säger hon. Särskolan blir lätt bortglömd i olika sammanhang.
Därför ser hon som en av sina uppgifter som rektor att lyfta fram helheten. Att visa på särskolans betydelse för skolan och skolans betydelse för särskolan.
- Vi har hört från högstadiet att barn som kommer från Stimmets skola har en högre tolerans när det gäller barn som har olika svårigheter. Barnen som kommer härifrån lär sig att acceptera alla barn.
- Särskolans status är en jämlikhetsfråga som inte går att välja bort. För skolan handlar det dessutom att föräldrarna inom kommunen ska, hoppas vi, välja vår särskola för sina barn. I dag har de valfrihet och vi måste vara bra.
text: Hetty Rooth
|
|
Sverige ligger långt framme när det gäller utomhuspedagogik
Sverige intar i dag en framskjuten plats när det gäller utomhuspedagogik för funktionshindrade. Genom EU-projektet Learning in Motion har vi fått till stånd ett nätverk för framtida kunskapsutbyte med andra europeiska länder.
Med Carl von Linné som föregångare har utomhuspedagogiken länge använts som metod inom delar av utbildningsväsendet i Sverige. Den är väl använd i grundskolans lägre stadier. Och den spelar en viktig roll i arbetet med funktionshindrade barn och unga.
Nu sprids erfarenheterna också genom folkbildningen i samarbete med bland annat Lärarhögskolan i Stockholm och Föreningen för utvecklingsstörda barn, vuxna och unga (FUB). EU-projektet Learning in Motion (LIM) startades 2004 av Studiefrämjandet i Uppsala med Ia Eriksson Dobrovich som projektledare.
- Vår tanke var att ta reda på mer om vad som gör utomhuspedagogiken så bra, berättar hon.
- En teori är att lärande som är förlagt utomhus stärker olika kognitiva förmågor, som inlärning, minne och begreppsbildning. Förmågor som är viktiga för att lära sig att läsa, skriva och räkna. Att man via utomhuspedagogiken kan snabba upp processen för inlärning men också göra den mycket roligare så att det fastnar.
LIM- projektet utformades som ett metoddokumenterande kunskapsutbyte mellan deltagarländerna. Syftet var att hitta nya användbara praktiker men också att utveckla samarbetsmöjligheter för framtiden.
I projektet användes utomhuslärande som ett vidgat utomhuspedagogiskt begrepp. Det handlar då om att förlägga lärandet utanför klassrummet, inte bara i naturen utan till olika typer av miljöer där verksamheten i sig ska kunna vara inkluderande. Eleven blir sedd i samhället, blir synlig för andra och ser andra i olika aktiviteter. De stärker sin självkänsla genom att vara en naturlig del i samhället.
- För den tyska organisation i projektet som bedriver särvuxundervisning blev det en uppenbarelse att man kan förlägga undervisning utomhus, berättar Ia Eriksson Dobrovich.
- Det hade de aldrig tänkt på. De har nu bestämt sig för att alltid använda sig av utomhuspedagogiska metoder. De märkte att det ger så goda resultat när det gäller inlärningen.
- Den grekiska organisationen drog andra erfarenheter av projektet. De arbetar med vad som kallas socioterapeutisk rehabilitering och har nu börjat föra in det utomhuspedagogiska tänkandet som något som går att använda i det sociala rehabiliteringsarbetet. En bussresa eller ett restaurangbesök kan göras till utomhuspedagogiskt lärtillfälle. Man tar steget in i samhället via aktiviteten.
I Sverige undersökte vi om vanlig utomhuspedagogisk verksamhet för skolbarn är tillämpbar på elever med intellektuella funktionshinder.
- Det är svårt att dra generella slutsatser av utomhuspedagogikens effekter för funktionshindrade, menar Ia Eriksson Dobrovich.
- Att utvärdera den här typen av verksamhet tar tid. Vi har jobbat med så många olika målgrupper, med så många olika grader av funktionshinder. Några av deltagarna i våra naturgrupper, som vi har haft tillsammans med habiliteringen, har varit multifunktionshindrade och till exempel inte haft tal eller rörelseförmåga.
- Men vi har också haft utomhusvandringar i stadsmiljö för psykiskt sjuka vuxna, där deltagarna har fått dokumentera sin stadsmiljö, både den som finns i dag och den som har försvunnit och den som kommer att komma. Och de här deltagarna upplevde att de för en gångs skull fick bidra med egna kunskaper.
- En av de tydligaste erfarenheterna är kanske att alla som har jobbat utomhus med grundkunskaper i att mäta, räkna, läsa tycker att det har fungerat väldigt väl. Lärarna har kunnat konstatera att inlärningen har gått snabbare och varit positiv för deltagarna. Resultaten sitter bättre när man kopplar lärandet till en aktivitet.
text: Hetty Rooth
(1/2009)
|
|
|
|
Learning in Motion (LIM) det europeiska projektet om utomhuspedagogik för intellektuellt funktionshindrade, pågick 2004-2007. Förutom Sverige, som var koordinator, deltog Finland, Lettland, Tyskland och Grekland.
Learning in motion har haft som övergripande mål att förbättra möjligheterna för förståndshandikappade att få tillgång till utomhuspedagogik av hög kvalitet för ökad livskvalitet. Syftet har varit att sprida kunskap i deltagarländerna om utomhuslärandets betydelse för förståndshandikappade.
Projektet har utvärderats av Lärarhögskolan i Stockholm. Det har också resulterat i metodboken Lära utomhus, som finns på sju språk. Boken innehåller bland annat fyra avsnitt om lärmiljöer med sjutton "lärmoduler" som Stadsmiljöer, Parker och trädgårdar, Naturen och Sjö och hav.
Varje modul innehåller beskrivningar av lämpliga miljöer, övergripande mål, pedagogiska mål, övningar, praktiska exempel och tillgänglighet. Några har också mål för inlärning av grundkunskaper som läsning och räkning.
De organisationer som ingått i projektet är Lärarhögskolan i Stockholm, FUB - Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, Studiefrämjandet i Uppsala, Förbundet De utvecklingsstördas väl i Finland, Hamburger Volkshochschule, Livani Foundation Balta Maja från Lettland, University Mental Health Research Institute i Grekland.
Projektet lever kvar i form av ett nätverk med runt tjugo deltagande länder. En ny utvidgning av EU- projektet är också under planering.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|