Grundskolan ger grundutbildning upp till en nivå som är tillräcklig som avstamp för vidare studier på gymnasienivå. När man lämnar grundskolan skall man ha utvecklat sin skriftliga och muntliga uttrycksförmåga och sin språkkänsla samt skaffat sig grundläggande kunskaper och färdigheter i alla skolans ämnen.
Skall dessa kunskaper och den begreppsvärld som knyts till ord och termer vara på svenska eller på engelska? När man säger "lund, talgoxe, eller berggrund" är det inte bara ord som definierar något utan en mängd associationer, mentala bilder och känslor framkallas i medvetandet.
Kan inte en svensk medborgare formulera begrepp och tankar om historia, litteratur, geografi, biologi och botanik på svenska har vi förlorat något dyrbart och oersättligt. Svenskan har då tappat terräng för att hänvisas till att bli ett rent "vardagsspråk".

"Kunskapsspråket" har blivit engelska och fortsätter naturligtvis att vara engelska också på högre stadium. Är det då inte bra att vi blir duktiga i engelska? Jo, naturligtvis, men dithän kan vi nå genom god, effektiv och mångårig undervisning i engelska av välutbildade lärare i ämnet.
Detta är något helt annat än att få en stor del av undervisningen serverad på mer eller mindre god engelska.
För det är väl så att svenska lärare utbildade i olika ämnen skall få undervisa i grundskolan?
Man låter barnen studera matematik, svenska och historia på engelska i tron att de skall hävda sig bättre internationellt.
Men för att hävda sig internationellt måste eleverna ha goda kunskaper i skolans olika ämnen.
Eleverna skall inte bara bli duktiga i engelska utan också i matematik, geografi, historia och andra ämnen. Kunskaperna från grundskolan måste vara tillräckliga vid starten i gymnasiet för att gymnasiestudierna skall kunna föra fram till en nivå som gör att vi kan hävda oss internationellt. Som det nu är ligger Sverige inte i topp.
Kunskaper tar man bäst och snabbast till sig om man behärskar språket och förstår på djupet det som förklaras i tal och skrift.
Svenskan är både värdefull i sig och som verktyg för att på ett bestående och effektivt sätt inhämta kunskaper i andra ämnen.
Att använda engelskan kan minska och sinka kunskapsuppbyggandet. Engelska språket bör därför utvecklas på eget mandat liksom andra viktiga språk som tyska och spanska, och få sin särskilda "ämnesplats".

Det svenska språket är vårt mest värdefulla kulturarv och samtidigt ett dagligt verktyg som vi livslångt använder och utvecklar i muntlig och skriftlig kommunikation med andra människor.
Låt oss vårda och värdera detta och inte av flathet och okunskap gynna engelskan på bekostnad av svenskan i grundskolan. Trots allt är undervisningen riktad till och betald av svenska medborgare.

Marianne Watz, riksdagsledamot (m), Stockholm

(4/2008)