Alléskolans entreprenörer

En halvtimme direktsänd radio.
Det var uppdraget till klass 9 D1 på Alléskolan i Åtvidaberg inför den radiodag som hela kommunens elever deltog i våras.

- Det var varierande och mer intressant än vad vi brukar göra i skolan, säger Lisa Johansson.
- Vi fick ta ansvar och det hela skulle vara klart till ett visst datum. Bra, säger Arthur Lindarp.
Det är kanske så att Lisa och Arthur på pricken fångar det som nu går som en stark trend genom skolan, inte bara här i Sverige utan i hela Europa - det entreprenöriella lärandet.
Alléskolan i Åtvidaberg är i det här avseende en mycket aktiv skola.
För Åtvidabergs kommun är det här en av sju ”nycklar” för framgång, sju områden som kommunen satsar på för sin skola. Kreativ företagsamhet heter det projektet på förvaltningsnivå.

Sedan några år tillbaka bedriver Alléskolan ett EU-projekt kring entreprenörskap i skolan.
Det finansieras via en av EU:s socialfonder och i den bemärkelsen handlar det inte om elever utan arbetskraft. Stödet som skolan får går till fortbildning av lärarna framför allt när det gäller kontakt med det lokala näringslivet.
Ett av skolans projekt som alla elever deltar i är företagsorientering. Alla elever ska besöka ett företag för att sedan presentera det för sina kamrater och lösa en uppgift som det besökta företaget vill ha utfört.
Hans Grimsell är rektor på Alléskolan och enhetschef för 6-9 i kommunen. Han leder projektet men har inte slagit så hårt på trumman om att det handlar om entreprenörskap.
Begreppet riskerar att stöta på motstånd.
- Ja, jag gillar inte ordet, säger Katarina Ingvarsson, klassföreståndare för Arthur och Lisa. Det här är skola, inte företag.

Kopplingen till arbetskraft och företagande tog emot. Numera är ordet lättare att acceptera när det fylls med annat innehåll.
För det handlar om att ta till vara elevernas kreativitet, initiativ, samarbetsförmåga, och ansvarstagande. Inget nytt under solen. De nuvarande läroplanerna ger ett starkt stöd till det entreprenöriella lärandet.
- Det är ju det jag jobbat med hela tiden. säger Maria Gullquist, mattelärare. Men nu tänker jag mer på att eleverna måste inse att det har ett liv efter skolan där jag inte kan vara med och hjälpa. De måste själva ta ansvar och inse vilka konsekvenser det blir om de inte tar sitt eget ansvar.
Emil Bohman och Anton Lagerström är två av Marias elever. De arbetade hårt med sin företagsorientering och fick pris för bästa presentation under en företagsmässa i våras.
Anton och Emil hade jobbat tillsammans med Jörgens datagolv i Åtvidaberg.
- Vi gick hem till honom och skrev ned vad han gjorde och så berättade han hur man ska vara när man söker jobb, säger Emil.
- Ja, det är inte så bra med piercning till exempel, fyller Anton i.
Väl i skolan förberedde de sig för att presentera Jörgens företag på mässan där ytterligare ett 40-tal företag presenterades.
- Det var viktigt att vara seriös med förarbetet, säger Emil. Det gick inte an att bara snacka och inte förbereda sig. Men hade man gjort det var det lugnt.
De båda killarna berättar vidare med stor entusiasm.
- Man lär sig prata inför människor, säger Emil. Och tillägger att det är bättre svenskundervisning än ”imperfekt och pluskvamperfekt”.
Anton berättar om det nya projektet, att samla till en klassresa i nian.
- Helst till USA.
Eleverna har en koll på mycket som hittills har samlat in och hur långt det kan räcka.
-Hur långt har ni kommit?
- Till Grebo, säger killarna och skrattar.
Lite dryg en mil, till en av Åtvidabergs förorter. Maria Gullquist påminner om en klass som häromåret reste till Spanien för insamlade medel. Hon hyser gott hopp om elevernas möjlighet att jobba ihop en ordentlig reskassa.
Flera gånger under samtalet med Katarina Ingvarsson, Maria Gullquist och Hans Grimsell återkommer ordet initiativ.
- Ja, jag använder ordet mer, säger Maria Gullqvist. När någon har gjort något, kanske inte vad som förväntades eller som passade in, tänker jag att han eller hon har i alla fall tagit ett initiativ.
- Jag tänker mer på vad elevens handling än på eleven som person.
Skolans stora händelse är, i mitten av september, distributionen av datorer till alla elever. I projektet 1 till 1 har kommunen leasat datorer till alla. Under veckan har mycket tid gått åt för att installera och koppla upp.
- Och plötsligt får elever som tidigare inte varit så aktiva i det vanliga skolarbetet en viktig roll och blivit efterfrågade som datasupport, berättar Hans Grimsell.
En miljö för lärande är en miljö där alla elever är sedda. Datorsatsningen blev återigen en påminnelse.
Det är också besöken ute på företagen under företagsorienteringen.
- Vi träffar människor vars skoltid inte kanske var den allra bästa, men som nu kan tjäna som exempel för eleverna. De får se att det är andra egenskaper som efterfrågas utanför skolan.
Under tre år har kommunen fått 3,8 miljoner kronor ur EU:s socialfond för att driva projektet entreprenörskap i skolan.
Målet är bland annat att få fler flickor till naturvetenskapligt program, fler behöriga elever till gymnasieskolan och förbättrade betygsresultat för pojkarna. Och framför allt skapa en röd tråd av entreprenöriellt lärande för förskola till gymnasieskola och komvux.
EU-projektet är nu inne på sluttampen. Men projektets mål och andemening fortsätter.
Hans Grimsell är övertygad om att det är så här skolan ska jobba.

text: Kerstin Weyler

Som en röd tråd ska entreprenörskapet löpa i skolan.
Gör den det? Skolverket har kollat.

När den nationella strategin togs av regeringen fick Skolverket uppdraget att kartlägga hur mycket av entreprenörskap i skolan det finns i svensk skola.
Kartläggningen gjordes i fjol och verket kunde konstatera att intresset ökar snabbt även om arbetet på många håll knappt har satt igång.
Flera huvudmän hade egentligen aldrig hört talas om entreprenörskap och entreprenöriellt lärande  förrän de fick Skolverkets enkät.
Skolverket skickade ut enkäten till ett urval av skolans huvudmän, både kommunala och fristående, grundskola och gymnasieskola. Svarsfrekvensen var totalt 68 procent.
Frågan om entreprenörskap och entreprenöriellt lärande utgick från de formuleringar som finns i den nationella strategin: ”utbildning i entreprenörskap kan innefatta specifika kunskaper som krävs för att starta och driva ett företag” och ”utbildning i entreprenörskap också kan innebära att utveckla och stimulera generella kompetenser som att se möjligheter, ta initiativ och omsätta idéer till handling”.
Tre av fyra i skolan var bekanta med begreppet entreprenörskap i skolan, bedömde huvudmännen som svarade. Fler känner till det i den kommunala skolan än friskolan, där mer än hälften inte visste vad det handlade om, enligt kartläggningen.
Vad entreprenöriellt lärande är - att integrera ett entreprenöriellt förhållningssätt och stimulera entreprenöriella kompetenser, var det ännu färre som kände till.
Men när det handlade om att ge orden en innebörd som knyter an till läroplanerna; att stimulera elever till samarbete, kreativitet, problemlösning, samverkan skola-näringsliv och företagande, ökade friskolornas förståelse för begreppen.

När skolans huvudmän ger exempel på entreprenörskap i grundskolan hänvisar man till tävlingar som Finn upp och Snilleblixtar. För gymnasieskolan är begreppet liktydigt med Ung företagsamhet för många.
Det är fler idag som arbetar med entreprenörskap nu än i början av 2000-talet. Förklaringen är att frågan kommit upp i andra sammanhang som regional utveckling. De kommuner som är attraktiva även här, har en struktur och mål för arbetet som också innefattar skolan, visar kartläggningen.
Däremot är det lite si och så med utvärderingen. Externa utvärderingar är sällsynta och cirka hälften av de kommuner och fristående skolor där man arbetat med entreprenörskap i skolan svarar att någon utvärdering inte gjorts. Har man gjort något, är det uppföljningar och utvärderingar av enskilda projekt.
Det är för tidigt att göra en utvärdering, svarade flera huvudmän. Man är i början av en process eller håller på med en förstudie. Det handlar i början om att få en gemensam förståelse för begreppet och vad ett entreprenöriellt lärande kan innebära.
Ett konkret resultat där man kommit en bit med entreprenörskap i skolan är att kontakten med näringslivet blivit bättre.
Det är något som Hans Grimsell på Alléskolan i Åtvidaberg kan bekräfta.
När skolan hör av sig och vill komma på besök, tas både elever och lärare emot av företagets ledning.
- Nu sätter cheferna av tid för oss, säger Hans Grimsell. Tidigare har vi känt att vi var i vägen.

text: Kerstin Weyler

(Nr 10/2010)