Räkna med rektor för bättre matteresultat
Vägen till förbättrade matteresultat går via rektor. Det är Sundbybergs politiker övertygade om. Nu startar en kompetensutveckling för kommunens skolledare för att de ska få möjlighet att ta det pedagogiska ledarskapet på allvar och se till att eleverna blir bättre i matematik.
Sundbybergs stad är Sveriges minsta till ytan, men en av dem som växer mest. I fjol ökade befolkningen med drygt 4,5 procent och nya stadsdelar växer upp vid Bällstaån och på Järvafältet. Det är också en kommun som satsar mycket på sin skola.
- Och satsar vi mycket, så ska vi också få ut mycket, säger Jonas Nygren, socialdemokratisk ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Tillsammans med sina nämndkollegor började han analysera statistiken när han tillträdde 2008. Det visade sig att resultaten för eleverna i kommunen var ganska bra fram till år 5. Mellan år fem och nio dalade resultaten betänkligt. Framför allt i matte.
Av Sundbybergs elever går 40 procent i friskolor eller i andra kommuner. Som förortskommun till Stockholm är kommunikationerna väl utbyggda. Det är lätt att ta sig till Stockholm, Solna och Järfälla. Tunnelbana och järnväg och tvärförbindelser korsar kommunen.
- Varje elev som går i friskola eller i en annan kommun kostar oss 90 000 kronor. Vill vi bli attraktiva så att eleverna väljer våra skolor, måste vi bli bäst, säger Jonas Nygren. Och blir våra skolor mer attraktiva får vi mer pengar till skolan.
- Det är viktigt att satsa och stärka kompetensen hos vår personal. Så kan vi komma in i en positiv spiral.
-Och matte är vår grej, säger Jonas Nygren.
I kommunen ligger huvudkontoret för SEB och det finns många ingenjörsföretag. En kommun där mattekunskaper behövs.
När den nya nämnden tillträdde kom man överens med förvaltning och rektorer: nämnden skulle detaljstyra mindre, i utbyte mot att förvaltning och skolor levererade resultat – bättre resultat än tidigare.
Sundbyberg har bakom sig en turbulent period. Efter valet tillträdde en alliansledd majoritet, efter 80 år i den klassiska arbetarstaden Sundbyberg. Den avgick efter mindre än ett år och nu styrs kommunen av Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Jonas Nygren menar att överenskommelsen om en minskad detaljstyrning kan överleva valet i höst. Nästan alla partier är eniga om nämndens sätt att arbeta.
Den förändrade styrningen kräver att informationen, både den externa och interna blir bättre. Det är något som kommunerna borde bli bättre på, anser han.
Nämnden lägger sina sammanträden ute på förskolor och skolor. Lyssnar på ”verksamhetens folk” och blir, menar Jonas Nygren, mer närvarande.
- Vi visar att vi bryr oss, men följer samtidigt upp att skolorna tar sitt ansvar.
Kjell Åström, rektor på Ängskolan vittnar om att förändringen märks. Han har arbetat som rektor i kommunen i tio år men funderade på att söka sig vidare. Nu är han full av entusiasm. Som gammal mattelärare är han mycket glad för satsningen på matte.
-Våra resultat har inte varit lysande och vi hängde inte med så särskilt bra. Det har politikerna hängt på och vill ha en rejäl satsning.
Redan tidigare har kommunen satsat på matteutvecklare och matteverkstäder. Nu drar satsningen på rektorerna igång.
I februari var det dags för upptakt. Med på den var Ingemar Gullstam, konsult med erfarenhet från Myndigheten för skolutveckling. Där arbetade han med dialogseminarier, en arbetsmetod som valt att använda i projektet.
Metoden utvecklades för dialogen mellan stat och kommun, men kan med fördel användas även i mindre sammanhang, menar Ingemar Gullsten.
Det handlar om att, tre, fyra rektorer i dialogens form tillsammans gör en nulägesbedömning: hur har det gått på nationella prov? vilken behörighet har de lärare som undervisar i matematik? hur ser det verkligen ut i verksamheten? Tillsammans utbyter man bilder med varandra och man får insyn i vilka problem andra har. Varje deltagare tvingas formulera sina egna problem i den egna skolan.
När kartläggningen är klar, analysen gjord och problemen inventerade, ska man med handledning tillsammans formulera en plan för det kommande arbetet.
Före sommaren ska det vara klart och till hösten sätter det verkliga arbetet med att pedagogiskt leda arbetet med förbättrade matteresultat.
-Det är rektor som äger problemet och der här är ett sätt att markera rektor som den pedagogiska ledaren, säger Ingemar Gullstam.
- Vi talar mycket om det pedagogiska ledarskapet, men utövar det kanske inte så mycket. Det kan kännas som en klump i magen, säger Anne-Sofie Rundberg, barn- och utbildningschef i Sundbyberg.
- Det här är ju ändå kärnan i vårt jobb.Ekonomi och organisation ska stödja det.
Mattesatsningen är en följd av det arbete som startade för cirka två år sedan för att utveckla ledarskapet i skolan.
I mindre konstellationer har rektorerna träffats för att tala om sitt ledarskap. Ett exempel som Kjell Åström arbetat med är att utveckla en form för hur rektors lektionsbesök kan bli mer strukturerade.
Ingemar Gullstam har redan tidigare varit med och arbetat med skolledarna i kommunen i och med den omorganisation som skett.
Han är också knuten till Nationellt centrum för matematik, NCM, som har Skolverkets uppdrag att genomföra en kompetensutveckling för landets skolledare med särskilt inriktning på matematik.
Sundbyberg har blivit pilotkommun när det gäller matte och rektorer och erfarenheterna från Sundbyberg bildar tillsammans med ett liknande projekt i Växjö underlag till höstens kompetenssatsning.
Att vägen till förbättrade resultat går via rektorer håller också Lili-Ann Kling Sackerud, forskare och lärarutbildare i Umeå, med om.
Det finns hur mycket forskning som helst kring barn och matematik, säger hon. Men det når inte in i klassrummen.
-Skolledarna måste vara med. De talar inte samma språk som lärarna och är för lite i verksamheten.
Den slutsatsen drar hon efter att ha följt en F-9 skola i en norrländsk kommun under en lång rad år. I höstas disputerade hon på en avhandling om matteundervisning och elevers eget lärande i matematik. De lärare hon intervjuade efterlyste rektor som pedagogisk ledare.
- Det arbetet prioriteras inte. De pressas från olika håll och har inte fokus på utvecklingen i ämnena, säger hon.
Resultaten från de nationella proven finns där. Men lärarna måste få hjälp med att analysera vilka problemen är, hur arbetet bedrivs i klassrummet och, inte minst, få syn på forskning och de stöd som till exempel NCM har att erbjuda.
- Vi finns ju och beforskar området, säger Lili-Ann Kling Sackerud.
text: Kerstin Weyler