– Det är dags att hjärnforskningen och pedagogiken börjar samarbeta, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, som skrivit den uppmärksammade boken Den lärande hjärnan – om barns minne och utveckling.

Torkel Klingberg tycker att det finns en viss ömsesidig skepsis mellan pedagogik och neurovetenskap. Med sin bok vill han visa pedagoger att det finns information som är relevant för hur man utformar det som händer i klassrummen.
Kognitiv neurovetenskap är en förening mellan experimentell psykologi och neurovetenskap. Genetik och ärftlighet finns också med i Torkel Klingbergs forskning.
– Att erkänna att ärftlighet spelar en roll för vissa kognitiva problem betyder inte att man förnekar miljöns roll eller att det inte skulle gå att göra något åt dem, påpekar han.
– Hjärnan är enormt plastisk. Den kognitiva förmågan är långt ifrån en konstant egenskap.
Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter är ett område hans forskningsgrupp studerar. Trots att han benämner dyslexi som en ”funktionsnedsättning” är det inte en svaghet som kan jämföras med genetiska skador eller genetiskt grundad sjukdom, betonar han.
– Det handlar inte nödvändigtvis om ovanliga mutationer hos dem som får läs- och skrivsvårigheter utan om normal variation.
– Den gräns under vilken vi säger att läsförmågan är låg – nämligen hos den lägst presterande femtedelen elever – är vetenskapligt sett egentligen godtycklig, men funktionellt finns det fog för att de som ligger i det fältet kan sägas ha en funktionsnedsättning.

Fonologiska svårigheter är enligt Torkel Klingberg bara en faktor bakom dyslexi/läs- och skrivsvårigheter.
Ett annat område som är viktigt för läsning är kopplat till förmågan att känna igen mönster.(På det sättet är vi alltså födda med en inbyggd förberedelse för att läsa och skriften är faktiskt anpassad efter hjärnans inbyggda förutsättningar!)
– Men för tiotusen år sedan hade låg förmåga att identifiera mönster och koppla dem till språkljuden inte klassats som dyslexi, säger Torkel Klingberg.
– Om vi hade haft ett samhälle där alla förväntades bli violinister hade vi fått ett nytt problem. De som inte lyckades bli goda violinister hade betraktats som att de hade ’violinistsvårigheter’.

Förmågan att visuellt analysera text är alltså en faktor vid läsning, förmågan att hantera ljudenheterna i språket, fonemen, en annan. Sedan måste ett samarbete till mellan de områden i hjärnan som härbärgerar dessa två funktioner.
Och precis som när det gäller matematik spelar arbetsminnets kapacitet en stor roll även när det gäller nivån på läsförmåga.
Brittiska forskare har visat att det är fler vars bristande arbetsminne är orsak till dålig läs- och skrivförmåga än de som har bristande fonologisk medvetenhet. Och dessa grupper behöver olika träning. Träning i fonologisk medvetenhet för dem som har den svagheten och lästräning i störningsfri miljö för övriga.
Denna träning ska, betonar Torkel Klingberg, sättas in så tidigt att eleven inte hinner få en negativ självbild.
– Det skapar stress, vilket är fatalt för inlärningen.
När det gäller svårigheter med matematik är det arbetsminnet som är mest inblandat. Variationerna i arbetsminneskapacitet är också normalfördelade enligt den här forskningen, så inte heller här handlar det om defekter i vanlig mening.

Kunskaper om variationerna när det gäller arbetsminnets kapacitet hos barn och ungdomar skulle potentiellt kunna ha stor betydelse för elever som har svårt för matematik, menar Torkel Klingberg.
I en av sina studier har han sett att träning av arbetsminnet har effekt – både praktiskt prestationsmässigt och avläst med så kallad PET-kamera.
– Hjärnans biokemi påverkar beteendet, men beteendet påverkar också hjärnan.
Effekten av sådan träning har man kunnat avläsa inte bara på nervcellernas aktivitet utan även i deras biokemi.
Pedagogiskt tänkvärt är också att den stress som en negativ självbild skapar så konkret försämrar arbetsminnet. Ett exempel är när man testat tjejers och killars matematikkunskaper.
– I länder som Sverige med en utvecklad jämställdhet mellan kvinnor och män är det ingen skillnad mellan tjejers och killars prestationer i matematik när testet är upplagt så att tjejerna inte stressas av gamla fördomar om tjejers lägre matteprestationer, berättar Torkel Klingberg.
I en kontrollgrupp där ett sådant test var upplagt på stressande, fördomsfulla premisser hamnade tjejernas matematikprestationer 40 procent under ”systergruppen”, som hade fått arbeta med ett icke fördomsfullt upplägg.
I länder som Turkiet och Italien ligger flickors matematikprestationer långt under pojkarnas.

Torkel Klingberg skriver i sin bok att konditionsträning är gynnsamt för inlärningsförmågan. Den kunskapen tycker han att skolan bör ta till sig.
Man kan konstatera att grundskolans kursplan i idrott och hälsa inte syftar till att eleverna här och nu ska få regelbunden konditionsträning, utan att olika träningssätt ska presenteras för dem så att de i framtiden ska bli intresserade av någon motionsform – för sin hälsas skull.
Även när det gäller den funktionsnedsättning som brukar identifieras som ADHD är det normalfördelningskurvan som är den enklaste förklaringen, inte direkta genetiska skador.
ADHD-svårigheter sammanfaller inte helt med problem med arbetsminnet, men träning av arbetsminnet är bra i sammanhanget. Det finns sådana metoder som hjälper, enligt Torkel Klingberg.
I Finland, där klassrumssituationen tycks vara lugnare än i Sverige, innebär det att färre elever där ”har” ADHD?
– Nej, så är det nog inte, säger Torkel Klingberg. Om det är skillnader mellan finländska och svenska klassrum så ligger orsaken inte i genetiken utan någon annanstans.
– Den som har sämre arbetsminne blir lättare distraherad. Om miljön är stökig drabbas de som har sämre arbetsminne.
– Så i praktiken kan man göra det bättre eller sämre för de eleverna, säger Torkel Klingberg.

Kerstin Lööv

(Nr 5/2011)