Nu genomgår 1 500 färska rektorer, biträdande rektorer och förskolechefer de första omgångarna av den nya rektorsutbildningen.
I höst antas ytterligare drygt 700 till den treåriga utbildningen.

I höstas, efter överklaganden och kammarrättsbehandling, drog den nya rektorsutbildningen igång på sex lärosäten runt om i landet.
Till höstterminen anmäldes 1 200 rektorer, biträdande rektorer och förskolchefer och 930 antogs.
De allra flesta, 59 procent, som sökte till vårteminens utbildning arbetar som rektor. 27 procent är biträdande rektor, nio procent förskolechef och resten, fem procent, har en annan befattning, enligt Skolverkets uppföljning. 65 av de antagna är kvinnor. Medelåldern ligger på 47 år. Yngste deltagaren är född 1984, den äldste 1947.
Det finns ingen äldre gräns för att gå utbildningen, eftersom det inte finns några åldersgränser för högskolan.
De flesta har arbetat mellan ett och tre år som rektor. Det stämmer väl överens med intentionerna, det är framför allt de nya skolledarna som ska ha förtur. En tredjedel av deltagarna kommer från fristående skolor.
- Vi är mycket nöjda med att så många kommer från fristående skolor, säger Kristina Englund, projektledare för rektorsprogrammet, som den nya utbildningen heter (för att skilja den från den gamla rektorsutbildningen som avslutades i december 2008).
- Vi var oroliga att vi inte skulle nå ut med informationen till fristående huvudmän.
Att så pass många män också deltar i programmet, var också en överraskande siffra för Skolverket.
I mitten av april gick ansökningsomgången ut för höstens utbildning, i skrivande stund har 711 skolledare anmälts. Alla kommer att få plats, några på ett annat lärosäte än det som man önskat.
I höst börjar också de skolledare utbildningen som måste genomgå rektorsprogrammet.

De rektorer som anställs efter den 15 mars i år, omfattas av en obligatorisk utbildning. Redan nu kan Skolverket se att det rör sig om 74 personer. En del börjar så sent som i augusti som skolledare.
Det är dock inte obligatoriskt för nya förskolechefer att genomgå rektorsprogrammet.
Det har varit föremål för en debatt mellan regeringen och oppositionen. Så sent som vid skolledarkongressen i Göteborg krävde Socialdemokraternas skoltalesperson Marie Granlund att även nya förskolechefer ska få en obligatorisk utbildning.
Skolverket arbetar nära med de sex lärosäten som genomför utbildningen. Verkets ansvariga träffar de utbildningsansvariga på lärosätena regelbundet. Dessutom har man knutit en referensgrupp till programmet. Den består av representanter för huvudmännen men inte någon från de fackliga organisationerna.
Redan nu har referensgruppen bland annat diskuterat om det är optimalt att direkt gå rektorsprogrammet som ny rektor.
- Det finns olika syn på det i referensgruppen, säger Kristina Englund. Det första året som rektor ’håller man sig bara fast i skrivbordet’. Om man inte har arbetat som rektor kan det vara svårt att referera till rektorsjobbet under utbildningen.
Den ”gamla” rektorsutbildningen föreskrev en längre tid som skolledare innan man påbörjade rektorsutbildningen.
Den första kursen på programmet är skoljuridik, och det kan bli väl teoretiskt när man inte har egen skolledarerfarenhet av frågorna.
Redan från i höst ska en utvärdering av programmet dra igång. Den viktigaste uppgiften blir att analysera om bättre utbildade rektorer borgar för att resultaten i svensk skola blir bättre.
Det är naturligtvis svårt att se på kort sikt. Men genom att sätta igång direkt hoppas Skolverket att utvärderingen ska kunna bidra till programmets utveckling så att det kan justeras om så behövs.
När tidigare myndigheten för skolutveckling, MSU, gjorde en förfrågan till lärosätena om utbildningen var den ganska noga hur utformningen av utbildningen skulle se ut. Från den gamla utbildningen har man tagit med de gemensamma utbildningsdagarna, minst 32 ska vara internatsförlagda. Där emellan ska studierna bedrivas hemmavid och med den internetbaserade så kallade lärplattformen.
Sammanlagt består utbildningen av 30 högskolepoäng (motsvarande 20 poäng i det gamla systemet) under sex terminer. Minst en dag i veckan under de tre åren ska vigas åt studier, anser Skolverket.
- Vi vill verkligen att skolledarna ska få den här tiden, säger Kristina Englund.
Att det ska finnas för lite tid avsatt för deltagarnas studier är något som oroar verket.
- Vi förväntar oss att arbetsgivarna viker den här tiden för utbildningen.
-Många deltagare har sagt oss att det är ok från förvaltningens sida att man söker, men att det är den enskilde skolledarens sak att prioritera. Problemet läggs i den enskildes knä, säger Kristina Englund.
Redan nu har några avhopp skett. Skolverket kommer att följa upp varför.
-Vi vill veta om det är av personliga skäl, om förutsättningarna varit för små eller om upplägget inte passat eller om studierna bedrivs på en för avancerad nivå.
Rektor och förskolechefen har inte bara det statliga uppdraget att ta hänsyn till. Hon eller han är också en kommunal chef, eller chef i ett fristående utbildningsföretag. Uppdraget till rektorsutbildarna är också att ta hänsyn till det uppdraget. Rektor och förskolechefen har till exempel ett stort arbetsmiljöansvar.
Den nya utbildningen är dock krävande, att man från arbetsgivarsidan måste fundera på om de nya skolledarna samtidigt som den pågår, också orkar och hinner med en annan ledarskapsutbildning.
Regeringen har anslagit 100 miljoner kronor per år under sex år för den här satsningen. Ungefär fyra tusen skolledare ska då ha genomgått utbildningen.
De första tre terminernas plaster har fyllts, men hur blir det i fortsättningen?
- Klarar skolsystemet att så många är i utbildningen samtidigt? Det är en analys som vi också måste göra, säger Kristina Englund.

text: Kerstin Weyler