Lärarhögskolan i Stockholm är en av de högskolor som inte obligatoriskt utbildar lärarstudenterna i läs- och skrivutbildning och i konsten att bedöma kunskaper och sätta betyg. Nu lovar man införa en annan praxis.
Lärarhögskolan i Stockholm ordnade i samarbete med Skolverket och Myndigheten för skolutveckling den 16 mars en konferens på temat "Nationella och lokala handlingsplaner för en rättssäker och likvärdig betygssättning".
Initiativtagare till konferensen var universitetslektorn och läsforskaren Bo Sundblad. Konferensen riktade sig till rektorer, förvaltningschefer, utvecklingsansvariga och lärarutbildare och hade omkring fyrahundra deltagare.
Rektor Eskil Frank är trots konferensens tema ingen vän av betyg. Människans värde finns oberoende av prestation, "alltså" måste uppdraget att mäta prestation ske i förhållande till individen själv, resonerade han. Han såg inte till betygens roll i skolans utvärdering av sig själv och som stöd för elevens rätt till stöd utan mera i det relativa betygssystemets perspektiv: betyg triggar konkurrens och är en utslagningsmekanism som "tyvärr är nödvändig i förhållande till högskola och arbetsmarknad".

Men när vi nu har betyg som ett nödvändigt ont så ska vi kräva synliga mål, så att man vet vad som gäller, tyckte han.
I ett pressmeddelande efter Högskoleverkets rapport lovar Eskil Frank att det från och med i höst ska bli obligatoriskt med läs-, skriv- och matematikundervisning för alla som ska arbeta med yngre barn. Utvärdering, kunskapsbedömning och betygssättning ska tydliggöras men läggas in först i den senare delen av utbildningen.
Erland Ringborg, generaldirektör och särskild utredare, ordförande för styrelsen vid Lärarhögskolan i Stockholm, och en av de drivande krafterna bakom skiftet från regelstyrning till målstyrning när det begav sig, skissade på en del av bakgrunden till det nya betygssystemet i 1994 års läroplaner, där betygskriterierna skulle kopplas till målen och kursplanerna.
Detta var ett logiskt steg i ett system som kallas målstyrt, sade han, det gav en utgångspunkt för att koppla betygen till uppfyllandet av de nationella målen, och därmed till målet att åstadkomma jämförbarhet och likvärdighet.
Sigtuna kommun redovisade på konferensen hur man startat ett genomgripande arbete med utbildning och utveckling av bedömning, från förskola till gymnasium. Bland annat har man anställt utvecklingspedagoger, som fungerar som nyckelpersoner i processen och som också hjälper till med måluppfyllelsen för enskilda elever.
Arbetet med att konkretisera målkriterier finns dokumenterat på kommunens hemsida, http://www.sigtuna.se/, "Skola & Utbildning", "Kravnivåer. Vad ska eleven kunna?". Nästa del av Sigtunas arbete är ett bättre uppföljningssystem.
Från Vänersborg redovisades motsvarande arbete på gymnasienivå, där man sedan 2002 på Birger Sjöbergsgymnasiet samarbetat med Skolverket för att förbättra betygssättningsprocessen. Man har mött utmaningar i ämnen, undervisning och bedömning, utarbetande av kriterier och implementering. Kunskapssynen har förändrats till "att alla kan" och eleverna kan nu bättre se sin egen utveckling.
Också det arbetet finns på kommunens hemsida, http://www.vanersborg.se/ och därefter "Barn & utbildning", "gymnasieskola", "skolutveckling" och "3 B - Bemötande, Bedömning, Betyg.

text: Kerstin Lööv

(4/2005)